TRIBUNALENS DOM (tredje avdelningen)

den 14 juni 2023 (*)

[Text rättad genom beslut av den 30 november 2023]

”Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande – Tillhandahållande av språkutbildningstjänster för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer – Placering av en anbudsgivare i kaskadförfarandet – Motiveringsskyldighet – Delar av anbudet tillgängliga via en hyperlänk – Uppenbart oriktig bedömning – Maktmissbruk”

I mål T‑376/21,

Instituto Cervantes, Madrid (Spanien), företrätt av advokaten E. van Nuffel d’Heynsbroeck,

sökande,

med stöd av

Konungariket Spanien, företrätt av I. Herranz Elizalde, i egenskap av ombud,

intervenient,

mot

Europeiska kommissionen, företrädd av M. Ilkova, i egenskap av ombud,

svarande,

meddelar

TRIBUNALEN (tredje avdelningen),

vid förhandlingen sammansatt av ordföranden F. Schalin och domarna I. Nõmm och D. Kukovec (referent),

justitiesekreterare: handläggaren H. Eriksson,

efter den skriftliga delen av förfarandet,

och efter förhandlingen den 13 december 2022,

följande

Dom

1        Sökanden, Instituto Cervantes, har med stöd av artikel 263 FEUF väckt talan om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 19 april 2021 att tilldela del 3 (spanska språket) av kontraktet för ramavtal avseende språkutbildning för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer (nr HR/2020/OP/0014), i första hand till grupperingen CLL Centre de Langues-Allingua (nedan kallad CLL-gruppen), och i andra hand till sökanden (nedan kallat det angripna beslutet),

 Bakgrund till tvisten

2        Den 20 november 2020 inledde Europeiska kommissionen, genom ett meddelande om upphandling som offentliggjordes i tillägget till Europeiska unionens officiella tidning (EUT 2020/S, 227–555213), och enligt det öppna förfarandet, anbudsinfordran HR/2020/OP/0014 med rubriken ”Ramavtal för språkutbildning för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer”. Kontraktet var uppdelat i åtta delar, varav del 3 hade rubriken ”Språkstudier i spanska (ES)”.

3        I kravspecifikationerna för den omtvistade anbudsinfordran angavs att den upphandlande myndigheten vid tilldelningen av kontraktet skulle grunda sig på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, sett till tilldelningskriterierna ”pris” (viktat till 30 %) och ”kvalitet” (totalt viktat till 70 %)

4        Tilldelningskriteriet ”kvalitet” består av två kriterier, nämligen kriterium nr 1, med rubriken ”Kvaliteten på de erbjudna kurserna”, och kriterium nr 2, med rubriken ”Kvalitetskontroll och uppföljning av arbetet”. I kravspecifikationerna angavs bland annat att den maximala kvalitetspoängen var 100 poäng.

5        Vart och ett av de två kriterierna var i sin tur uppdelade i tre underkriterier, vilka viktades på följande sätt:

Kriterium nr 1: Kvaliteten på de erbjudna kurserna (70 poäng)	Kriterium nr 2: Kvalitetskontroll och uppföljning av arbetet (30 poäng)
Underkriterium 1.1: Innehåll (30 poäng) Underkriterium 1.2: Pedagogik (30 poäng) Underkriterium 1.3: Onlineplattformar (10 poäng)	Underkriterium 2.1: Metod för personalurval (6 poäng) Underkriterium 2.2: Kvalitetskontroll (15 poäng) Underkriterium 2.3: Processledning (9 poäng)

6        I kravspecifikationerna angavs även att anbuden som minst behövde uppnå minimipoängen för varje kriterium och underkriterium, det vill säga 70 % av de poäng som tilldelats detta kriterium eller underkriterium. Anbuden behövde således uppnå en totalsumma på minst 70 poäng av 100 möjliga.

7        Vad gäller villkoren för att lämna anbud föreskrevs i kravspecifikationerna bland annat att anbuden skulle lämnas in med hjälp av appen eSubmission.

8        Sex anbudsgivare, däribland sökanden, lämnade ett anbud för del nr 3.

9        Den 10 mars 2021 upprättades en utvärderingsrapport i enlighet med artikel 168.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1, nedan kallad budgetförordningen). De uppdragstagare som föreslogs för del 3 var CLL-gruppen, i egenskap av första uppdragstagare i kaskadsystemet, och sökanden, i egenskap av andra uppdragstagare i kaskadsystemet.

10      Det framgår av kravspecifikationerna att anbuden skulle rangordnas med hänsyn till det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.

11      Enligt kravspecifikationerna skulle kontraktet tilldelas de två högst placerade anbud som i) uppfyllde minimikraven i upphandlingsdokumenten och hade lämnats in av anbudsgivare som hade tillgång till upphandlingsförfarandet, ii) inte hade uteslutits och iii) uppfyllde urvalskriterierna. Rangordningen avgjorde i vilken ordning de specifika kontrakten skulle erbjudas uppdragstagarna under genomförandet av ramavtalet.

12      Den 19 april 2021 antog kommissionen det angripna beslutet i enlighet med rekommendationerna från utvärderingskommittén (nedan kallad kommittén). Kommissionen tilldelade således del 3 (spanska språket) i kontraktet för ramavtal avseende språkutbildning för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer (HR/2020/OP/0014) i första hand till CLL-gruppen, och i andra hand till sökanden.

13      Samma dag skickade kommissionen en skrivelse till sökanden i vilken denne underrättades om sitt resultat. I skrivelsen upplystes sökanden bland annat om att dennes anbud för del 3 hade valts ut för tilldelning av ett ramavtal och att sökanden hade rangordnats på andra plats med en kvalitetspoäng på 82 poäng av 100 möjliga, ett anbudspris på 2 670 560 euro och en totalpoäng på 87,40 poäng av 100 möjliga. I bilaga 1 till skrivelsen preciserades även skälen till bedömningen av sökandens anbud i förhållande till de kvalitetskriterier som fastställts i kravspecifikationerna. Slutligen angav kommissionen i skrivelsen att dess beslut kunde bli föremål för en talan vid tribunalen och att den skulle vänta i tio dagar innan den undertecknade kontraktet.

14      Efter att ha mottagit skrivelsen begärde sökanden samma dag att kommissionen skulle informera sökanden om den högst rangordnade enhetens identitet, egenskaper och fördelar.

15      Som svar på denna begäran informerade kommissionen i ett e‑postmeddelande av den 26 april 2021 sökanden om identiteten på den högst rangordnade uppdragstagaren vid tilldelningen av ramkontraktet, liksom dennes kvalitetspoäng på 94 poäng av 100 möjliga, anbudspris (3 469 020 euro) och totalpoäng på 88,89 poäng av 100 möjliga efter utvärderingen.

16      Av meddelanden av den 19 och 26 april 2021 framgår att följande poäng tilldelades underkriterierna till tilldelningskriteriet ”Kvalitet”:

	CLL-gruppen	Instituto Cervantes
Underkriterium 1.1	28 poäng av 30	22 poäng av 30
Underkriterium 1.2	27 poäng av 30	21 poäng av 30
Underkriterium 1.3	10 poäng av 10	10poäng av 10
Underkriterium 2.1	6 poäng av 6	6 poäng av 6
Underkriterium 2.2	14poäng av 15	15 poäng av 15
Underkriterium 2.3	9 poäng av 9	8 poäng av 9

17      Som svar på en begäran från sökanden av den 1 maj 2021, i vilken sökanden gjorde gällande att institutet fått otillräcklig information sett till kraven i artikel 170.3 i budgetförordningen, meddelade kommissionen genom e‑postmeddelande av den 10 maj 2021 vad dess bedömning av i vilken utsträckning CLL-gruppens anbud uppfyllde kvalitetskriterierna grundades på. Detta e‑postmeddelande innehöll en bilaga till utvärderingsmatrisen för CLL-gruppens anbud, i vilken kommitténs kommentarer återgavs för vart och ett av tilldelningskriterierna och underkriterierna i kravspecifikationerna. I nämnda e‑postmeddelande åtog sig kommissionen även att vänta i ytterligare tio kalenderdagar innan ramavtalet undertecknades, räknat från dagen för avsändandet av detta svar.

18      Genom en skrivelse av den 25 maj 2021 lämnade kommissionen ytterligare förklaringar genom att hänvisa till de upplysningar och förklaringar som redan lämnats och angav att väntetiden nu hade löpt ut.

19      I det förfarande som gett upphov till förevarande tvist lämnade sökanden på plattformen eSubmission vissa upplysningar som illustrerade det tekniska förslag som beskrevs i anbudet, vilka endast var tillgängliga via hyperlänkar som integrerats i anbudet. I den utvärderingsmatris som delgavs den 19 april 2021, och i de ovannämnda e‑postmeddelandena av den 10 och den 25 maj 2021, upplyste kommissionen sökanden om att kommissionen hade avvisat dessa upplysningar och inte utvärderat dem, med motiveringen att de inte uppfyllde kraven i kravspecifikationerna och att det förelåg en risk för att anbudet skulle komma att ändras via dessa hyperlänkar efter det att fristen för att lämna anbud hade löpt ut. Kommissionen betraktade således de handlingar som endast var tillgängliga via dessa hyperlänkar som handlingar som saknades (nedan kallade de saknade handlingarna).

20      Den 7 juni 2021 skrev kommissionen under ramavtalet HR/2020/OP/0014 – del 3 med CLL-gruppen som första uppdragstagare i kaskadsystemet. Samma dag skrev kommissionen under ramavtalet HR/2020/OP/0014 – del 3 med sökanden som andra uppdragstagare i kaskadsystemet.

 Parternas yrkanden

21      Sökanden har, med stöd av Konungariket Spanien, yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara det angripna beslutet, och

–        förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

22      Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan

–        förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

 Upptagande till sakprövning

23      Genom särskild handling som inkom till tribunalens kansli den 29 september 2021 framställde kommissionen, med stöd av artikel 130.1 i tribunalens rättegångsregler, en invändning om rättegångshinder med motiveringen att talan väckts för sent.

24      Kommissionen har gjort gällande att fristen för att väcka talan mot det angripna beslutet, som delgavs sökanden den 19 april 2021, löpte ut den 29 juni 2021, medan talan väcktes den 2 juli 2021.

25      Kommissionen har bestritt sökandens argument att sökanden vid tidpunkten för delgivningen av det angripna beslutet ännu inte hade tillgång till tillräckliga uppgifter för att kunna väcka talan.

26      Kommissionen har i detta avseende erinrat om att den frist för att väcka talan som föreskrivs i artikel 263 sjätte stycket FEUF utgör tvingande rätt och säkerställer tydlighet och säkerhet i rättsförhållanden samt gör det möjligt att undvika godtycklig behandling vid rättskipningen.

27      Kommissionen har med stöd av beslutet av den 12 september 2013, Ellinika Nafpigeia och 2. Hoern/kommissionen (C‑616/12 P, ej publicerat EU:C:2013:884), i synnerhet gjort gällande att det följer av rättspraxis en påstådd brist på tydlighet eller motivering av en rättsakt omfattas av prövningen av rättsaktens lagenlighet och inte av fastställandet av den tidpunkt då fristen för att väcka talan börjar löpa. Av detta beslut framgår dessutom att den tidpunkt då fristen för att väcka talan börjar löpa ska fastställas på ett objektivt sätt, på grundval av den kännedom som erhållits om beslutet såsom det antagits, utan beaktande av subjektiva omständigheter, såsom påståenden om påstådda fel i beslutet.

28      Kommissionen har således bestritt sökandens argument att fristen för att väcka talan inte kan börja löpa förrän den upphandlande myndigheten på ett sätt som är objektivt begripligt har förklarat skälen till sitt val.

29      Sökanden har bestritt kommissionens argument i samband med invändningen om rättegångshinder och har yrkat att invändningen ska ogillas.

30      Tribunalen erinrar om att enligt artikel 263 sjätte stycket FEUF ska en talan om ogiltigförklaring väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

31      Tribunalen påpekar till att börja med att den rättspraxis som kommissionen har åberopat till stöd för sin invändning om rättegångshinder (se punkt 27 ovan), som rör en talan mot en skrivelse från kommissionen om återkrav av statligt stöd, inte är relevant, eftersom de bestämmelser som är tillämpliga på anbudsförfaranden följer en annan logik än reglerna om återkrav av statligt stöd.

32      Vid anbudsförfaranden börjar enligt fast rättspraxis den frist som föreskrivs i artikel 263 sjätte stycket FEUF för att väcka talan mot ett beslut om att inte anta en anbudsgivares anbud eller, såsom i förevarande fall, ett beslut om att inte placera detta anbud högst, nämligen att löpa först när anbudsgivaren har delgetts det motiverade beslutet, under förutsättning att denne har begärt att få ett motiverat beslut inom en rimlig tidsrymd från det att vederbörande har fått kännedom om att dennes anbud inte har antagits, eller, såsom i förevarande fall, att anbudet inte har placerats högst (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 2011, Evropaïki Dynamiki/EIB, T‑461/08, EU:T:2011:494, punkt 107 och där angiven rättspraxis).

33      Framför allt börjar fristen för att väcka talan att löpa först när det högst placerade anbudets egenskaper och fördelar meddelas, eftersom den information som i ett första skede lämnats om att den berörda anbudsgivarens anbud inte har antagits inte innehåller någon information om det bättre placerade anbudet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Direct Way och Direct Way Worldwide/parlamentet, T‑126/13, EU:T:2015:819, punkterna 34–36, och beslut av den 15 november 2018, Intercontact Budapest/Översättningscentrum, T‑809/17, ej publicerat, EU:T:2018:794, punkterna 19–24).

34      För att kunna utöva sin rätt att väcka talan på ett ändamålsenligt sätt behöver en sökande ett minimum av upplysningar som gör det möjligt för denne att avgöra om den upphandlande myndigheten eventuellt har gjort sig skyldig till ett fel i sitt val eller, om de uppgifter som lämnats till följd av en begäran fortfarande är bristfälliga, anföra en anmärkning om bristande motivering (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 15 november 2018, Intercontact Budapest/Översättningscentrum, T‑809/17, ej publicerat, EU:T:2018:794, punkt 25).

35      I förevarande fall konstaterar tribunalen att sökanden i det angripna beslutet, som delgavs sökanden den 19 april 2021, endast informerades om att dennes anbud hade placerats på andra plats och vilken poäng institutet hade tilldelats samt utvärderingen av det tillhörande anbudet (se punkt 13 ovan). Däremot innehåller det angripna beslutet varken några uppgifter om det anbud som placerades före sökandens anbud eller någon motivering till varför sökandens anbud placerades efter detta. Eftersom det angripna beslutet inte innehåller några uppgifter om det bättre placerade anbudets egenskaper eller fördelar kan detta beslut, enligt den rättspraxis som angetts i punkterna 32 och 33 ovan, inte medföra att fristen för att väcka talan börjar löpa.

36      Detsamma gäller skrivelsen av den 26 april 2021, genom vilken kommissionen endast underrättade sökanden om den utvalda anbudsgivarens namn, anbudspriset, den poäng som anbudsgivaren erhållit för kvalitetskriterierna och dennes slutpoäng.

37      Som framgår av punkterna 11–17 ovan var det först genom meddelandet av den 10 maj 2021 som sökanden erhöll information om utvärderingen av kvaliteten på det anbud som CLL-gruppen hade lämnat, vilket gjorde det möjligt för sökanden att på ett ändamålsenligt sätt utöva sin rätt att väcka talan. Fristen började således löpa från och med den 10 maj 2021.

38      Eftersom talan väcktes den 2 juli 2021 kan den därför tas upp till sakprövning, och kommissionens invändning om rättegångshinder ska således ogillas.

 Prövning i sak

39      Till stöd för sin talan har sökanden åberopat fem grunder.

40      Med sin första grund har sökanden kritiserat kommissionen för bristande motivering, i den mening som avses i artikel 170.3 i budgetförordningen, eftersom det inte är möjligt att få kännedom om de relativa fördelarna med det valda anbudet.

41      Som andra grund har sökanden gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 167.4 i budgetförordningen genom att enbart jämföra anbuden i förhållande till kravspecifikationerna, i stället för att även jämföra dem på ett tekniskt plan.

42      Såvitt avser den tredje grunden har sökanden anfört att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning genom att förkasta de delar av anbudet som var tillgängliga via en i anbudet integrerad hyperlänk.

43      Sökanden har vidare anfört en fjärde grund. Denna grund består av tre delar:

–        I den första delgrunden har sökanden gjort gällande att den individuella utvärderingen av dennes anbud är behäftad med bristande motivering, eftersom det inte är går att förstå sambandet mellan de till största delen positiva kommentarerna och den tilldelade poängen, samt att kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning på grund av det ologiska sambandet mellan utvärderingen och den tilldelade poängen inom ramen för underkriterierna 1.1 och 1.2.

–        I den andra delgrunden har sökanden gjort gällande att kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning genom att lägga oproportionerligt stor vikt vid de saknade handlingarna.

–        I den tredje delgrunden har sökanden undersökt denna påstått oproportionerliga inverkan mot bakgrund av öppenhetsprincipen och gjort gällande att kommissionen har skapat en ny regel om utvärdering i efterhand.

44      Som femte och sista grund har sökanden gjort gällande att kommissionen åsidosatte de grundläggande principerna i lagstiftningen om offentlig upphandling (öppnandet av marknaderna för bredast möjliga konkurrens, öppenhet och jämlikhet), samt artikel 160 och artikel 167.3 i budgetförordningen, genom att tilldela samtliga delar av anbudet till samma anbudsgivare, nämligen CLL-gruppen.

45      Tribunalen finner det lämpligt att inleda sin prövning med att pröva den första grunden tillsammans med den fjärde grundens första del, eftersom dessa avser frågan om motiveringsskyldighet. Tribunalen kommer därefter att pröva den fjärde grundens första, andra och tredje del och slutligen den tredje, den andra respektive den femte grunden, vilka avser huruvida det angripna beslutet är välgrundat.

 Den första grunden och den fjärde grundens första del: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten

46      Sökanden har med sin första grund och sin fjärde grunds första del kritiserat kommissionen för att inte ha lämnat en tillräcklig motivering i den mening som avses i artikel 170.3 i budgetförordningen, dels vad gäller den jämförande analysen av anbudens relativa fördelar, dels vad gäller den individuella analysen av sökandens anbud. Sökanden har fokuserat på kriterium 1 ”Kvaliteten på de erbjudna kursernas kvalitet”, närmare bestämt på de utvärderingar som gjorts inom ramen för underkriterierna 1.1 ”Innehåll” och 1.2 ”Pedagogik”.

47      För det första har sökanden med sin första grund kritiserat kommissionen för att i sin motivering inte tydligt ha angett egenskaperna hos och fördelarna med CLL-gruppens anbud, eftersom bedömningen av CLL-gruppens anbud och sökandens anbud visar att anbudens egenskaper i stort sett är likvärdiga eller ligger mycket nära varandra, det vill säga är identiska eller likartade, eller till och med att sökandens anbud uppvisar bättre egenskaper, men att sökandens anbud trots detta har poängsatts på ett sätt som markerar att det finns betydande kvalitetsskillnader.

48      De skäl som kommissionen har angett visar inte på någon betydande kvalitativ brist i en väsentlig del av kriteriet eller på en ackumulering av kvalitativa brister som skulle kunna motivera att sökandens anbud tilldelats en knappt tillfredsställande poäng. Den omständigheten att kommittén inte utvärderade vissa handlingar i sökandens anbud på grund av att de gjorts tillgängliga via hyperlänkar gör det inte heller möjligt att förstå den betydande skillnaden i poängsättning, eftersom denna precisering i utvärderingsmatrisen inte framstår som en särskiljande omständighet och endast avser begränsade delar av anbudet, nämligen innehållet i övningarna.

49      För det andra har sökanden, i den mån den fjärde grundens första del avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten, gjort gällande att den mycket låga poäng som tilldelats inom ramen för de aktuella underkriterierna inte är förenlig med kommissions bedömning i övrigt, vilken i stor utsträckning är positiv för var och en av de delar som utgör dessa underkriterier. I så mening går det inte att av de skäl som kommissionen har anfört identifiera en särskild kvalitativ brist som kan motivera ett betydande poängavdrag.

50      Sökanden har bestritt att de saknade handlingarna kan utgöra en sådan kvalitativt brist som kan förklara poängavdraget. Sökanden har påpekat att det i utvärderingen avseende underkriterium 2.3 också hänvisades till de saknade handlingarna, och det i samma ordalag som i utvärderingen avseende underkriterium 1.1, men att utvärderingen av anbudet endast försämrades med drygt en tiondel (till 8 poäng av 9 möjliga) för detta underkriterium. Sökanden har vidare gjort gällande att kommissionen, i samband med underkriterierna 1.1 och 1.2, behandlade de saknade handlingarna som en särskilt viktig brist som i sig motiverar den negativa bedömningen av anbudet, eftersom kommissionen inte kunde förklara de saknade handlingarnas inverkan på de andra underkriterierna eller andra svaga eller negativa faktorers relativa inverkan på poängsättningen av underkriterierna 1.1 och 1.2.

51      Sökanden har i detta avseende gjort gällande att kommissionen gjorde en separat utvärdering av var och en av de delar och underdelar som beskrivits för varje underkriterium. Framför allt påverkade de saknade handlingarna endast en av de delfaktorer som identifierats för underkriterium 1.1 och underkriterium 1.2, och hade således endast en marginell inverkan. Sökanden anser att även om de faktorer och delfaktorer som avser underkriterierna inte viktas, betyder detta inte att de kan ha en väsentligt annorlunda relativ betydelse för utvärderingen av anbuden, utan att detta har angetts i upphandlingsdokumenten. Detta åsidosätter dessutom sökandens berättigade förväntningar. Det är emellertid fortfarande omöjligt att avgöra huruvida de sakande handlingarna har påverkat alla eller vissa av dessa faktorer.

52      Sökanden har dessutom gjort gällande att vad gäller underkriterierna 1.3, 2.1, 2.2 och 2.3 fick sökandens anbud omdömen vars lydelse motsvarade eller liknande omdömena för underkriterierna 1.1 och 1.2. Sökandens anbud fick dock maximal, eller nästan maximal, poäng för dessa fyra underkriterier.

53      Konungariket Spanien, som har intervenerat till stöd för sökandens yrkanden, ställer sig helt och hållet bakom sökandens argument.

54      Vad gäller den fjärde grundens första del har Konungariket Spanien dessutom gjort gällande att det är omöjligt att veta exakt varför ett visst antal poäng har dragits av, då ”vissa handlingar” inte har utvärderats.

55      Konungariket Spanien har understrukit att bristen på öppenhet, som döljer motiveringens godtyckliga karaktär, består i att det är omöjligt att veta, för det första vilka specifika aspekter av de anbudshandlingar som var tillgängliga via hyperlänkar som kommissionen inte har bedömt, för det andra i vilken mån dessa aspekter inte finns med i det inlämnade anbudet och för det tredje varför den omständigheten att det inte är möjligt att få tillgång till innehållet i onlineövningarna i praktiken medför ett poängavdrag. Det är med andra ord omöjligt att veta varför sökanden bestraffats med ett poängavdrag på 8 poäng i samband med underkriterium 1.1, i stället för med ett poängavdrag på exempelvis 5 eller 12 poäng

56      Kommissionen har bestritt såväl Konungariket Spaniens som sökandens argument och gjort gällande att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den första grunden och den fjärde grundens första del.

57      Tribunalen påpekar i detta avseende att sökanden med sin första grund i huvudsak har gjort gällande att det inte är möjligt att förstå vilka specifika inslag i sökandens tekniska förslag som låg till grund för bedömningen att CLL-gruppens anbud vara bättre än sökandens anbud.

58      I den mån den fjärde grundens första del avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, har sökanden dessutom gjort gällande att det inte är möjligt att förstå sambandet mellan det betydande poängavdraget och den tämligen positiva bedömningen av sökandens anbud och, i synnerhet, i vilken utsträckning de saknade handlingarna i praktiken har inneburit ett poängavdrag.

59      Sökanden och Konungariket Spanien har dessutom gjort gällande att den otillräckliga motiveringen hindrar varje form av domstolskontroll av kommissionens bedömning.

60      I förevarande fall ankommer det på tribunalen att pröva huruvida kommissionens motivering är tillräcklig.

61      Tribunalen påpekar inledningsvis att det är ostridigt mellan parterna att utvärderingsmatriserna innehåller en motivering. Sökanden har i punkt 11 i sin replik medgett att denne absolut kan förstå att dess anbud bedömdes vara av sämre kvalitet utifrån olika tilldelningskriterier.

–       Påståendet att det var omöjligt att få kännedom om de relativa fördelarna med det anbud som slutligen valts

62      Det är lämpligt att inleda med att redogöra för principerna i rättspraxis avseende omfattningen av kommissionens motiveringsskyldighet på området för offentlig upphandling av tjänster och därefter pröva huruvida kommissionen har tillämpat dessa principer på ett korrekt sätt i förevarande fall.

63      Av tribunalens rättspraxis följer att när unionens institutioner, såsom i förevarande fall, förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning är iakttagandet av de skyddsregler som unionens rättsordning innehåller för administrativa förfaranden av än mer grundläggande betydelse. Bland dessa skyddsregler återfinns bland annat den behöriga institutionens skyldighet att på ett tillfredsställande sätt motivera sina beslut (dom av den 17 september 2015, Ricoh Belgium/rådet, T‑691/13, ej publicerad, EU:T:2015:641, punkt 33, och dom av den 10 februari 2021, Sophia Group/parlamentet, T‑578/19, ej publicerad, EU:T:2021:77, punkt 162).

64      Däremot kan det inte krävas att den upphandlande myndigheten tillsänder en anbudsgivare vars anbud förkastats, dels, förutom skälen till att anbudet förkastats, en detaljerad redogörelse för det sätt på vilket varje detalj i anbudsgivarens anbud beaktats vid utvärderingen, dels vad gäller informationen om vilka relativa kvaliteter och fördelar som kännetecknar det anbud som slutligen valts, en detaljerad jämförande analys av det utvalda anbudet och det anbud som förkastats (dom av den 3 maj 2018, EUIPO/European Dynamics Luxembourg m.fl., C‑376/16 P, EU:C:2018:299, punkt 57, dom av den 14 oktober 2020, Close och Cegelec/parlamentet, C‑447/19 P, ej publicerad, EU:C:2020:826, punkt 37, och dom av den 6 oktober 2021, Global Translation Solutions/kommissionen, T‑404/20, ej publicerad, EU:T:2021:654, punkt 126).

65      Som tribunalen påpekade i punkt 50 i domen av den 5 mars 2019, Eurosupport – Fineurop support/EIGE (T‑450/17, ej publicerad, EU:T:2019:137), ska den poäng som tilldelas ett anbud, och på grundval av vilket anbudet rangordnas, i princip avspegla de styrkor och svagheter som utvärderarna lyft fram i sina kommentarer. Det kan dock inte krävas av den upphandlande myndigheten att denna anger såväl svagheter som styrkor. Framför allt går det av punkt 49 i domen av den 15 oktober 2013, European Dynamics Belgium m.fl./EMA (T‑638/11, ej publicerad EU:T:2013:530), att dra slutsatsen att kommissionen inte nödvändigtvis är skyldig att lämna specifika negativa kommentarer, utan det räcker att den anbudsgivare vars anbud inte har valts kan förstå varför det utvalda anbudet är bättre än det anbud som förkastats.

66      Detta ska göra det möjligt för unionsdomstolen att, på grundval av kravspecifikationerna och motiveringen i tilldelningsbeslutet, kontrollera viktningen för de olika tekniska kriterierna och underkriterierna för tilldelning av kontraktet, det vill säga beräkningen av den sammanlagda poängen liksom det lägsta och högsta antalet poäng för varje kriterium eller underkriterium (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 oktober 2012, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, C‑629/11 P, ej publicerad, EU:C:2012:617, punkterna 21 och 29, och dom av den 27 april 2016, European Dynamics Luxembourg m.fl./EUIPO, T‑556/11, EU:T:2016:248, punkt 250).

67      Det har särskilt slagits fast att kommissionen i princip är skyldig att förklara tilldelningen av poäng för varje underdel av underkriterierna när det i kravspecifikationerna föreskrivs en specifik numerisk vikt för dessa underdelar (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 oktober 2012, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, C‑629/11 P, ej publicerad, EU:C:2012:617, punkt 29, och dom av den 27 april 2016, European Dynamics Luxembourg m.fl./EUIPO, T‑556/11, EU:T:2016:248, punkt 250).

68      Kommitténs kommentarer till sökanden skulle således göra det möjligt att dels sluta sig till det antal poäng som sökanden respektive den utvalda anbudsgivaren erhållit, fördelat på underkriterier, samt vikten av vart och ett av underkriterierna i den samlade utvärderingen, dels för varje tilldelningskriterium förklara på grundval av vilka underkriterier kommissionen bedömde att den valda anbudsgivarens anbud eller den aktuella sökandens anbud var det bästa anbudet (dom av den 4 oktober 2012, Evropaïki Dynamiki/kommissionen, C‑629/11 P, ej publicerad, EU:C:2012:617, punkterna 21 och 29, och dom av den 27 april 2016, European Dynamics Luxembourg m.fl./EUIPO, T‑556/11, EU:T:2016:248, punkterna 250 och 251).

69      Det är mot bakgrund av dessa principer i rättspraxis som tribunalen ska pröva huruvida kommissionen har iakttagit sin motiveringsskyldighet i förevarande fall.

70      Innan utvärderingsmatrisen analyseras är det nödvändigt att först undersöka de relevanta bestämmelserna i kravspecifikationerna. Det aktuella ramavtalet rör språkutbildning för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer. Vad gäller kriterium 1 ”Kvaliteten på de erbjudna kurserna”, föreskrivs i kravspecifikationerna att anbudsgivaren utifrån en fallstudie ska tillhandahålla en beskrivning av en standardkurs som utformats för den upphandlande myndigheten. Kvaliteten bedöms på grundval av de kvalitetsunderkriterier som tillämpas på det resultat av fallstudien som anbudsgivarna ska lämna in tillsammans med sitt anbud.

71      Underkriteriet 1.1 ”Innehåll” består av fyra underpunkter som kommittén ska beakta vid utvärderingen. Den första underpunkten, ”A. Mål”, rör bland annat de kompetenser som kursen avser och i vilken utsträckning målen för den erbjudna kursen är kopplade till kraven på särskild kompetens. Den andra underpunkten, ”B. Målgrupp”, syftar till att kontrollera i vilken utsträckning den erbjudna kursen tillgodoser den specifika målgruppens behov. Den tredje underpunkten, ”C. Organisation av innehållet”, rör i huvudsak indelningen av innehållet i hanterbara enheter, deras sekvenser och deras innehåll. Den fjärde och sista underpunkten, ”D. De pedagogiska resursernas kvalitet”, rör bland annat i vilken utsträckning de pedagogiska resurserna motsvarar målen, är utformade för vuxna och inte innehåller några fel. Varje underpunkt innehåller således vissa avsnitt, det vill säga delar, som ska beaktas vid utvärderingen.

72      Underkriterium 1.2 ”Pedagogik”, innehåller i sin tur tre beskrivande underpunkter. Den första punkten, som har rubriken ”A. Lärarens roll”, syftar till att fastställa lärarnas positiva egenskaper. Den andra punkten, ”B. Utvärdering”, avser bland annat i vilken utsträckning konstruktiva anmärkningar och en fortlöpande utvärdering utgör en del av lektionen. Den sista punkten ”C. Metod”, rör särskilt frågan i vilken utsträckning metoden är samarbets- och kommunikationsinriktad och främjar ett engagemang för språket.

73      De övriga kriterierna och underkriterierna, som inte omfattas av förevarande talan, är dels underkriterium 1.3 ”Onlineplattformar”, som avser driften och nyttan av de onlineundervisningsplattformar som anbudsgivarna erbjuder, dels kriterium 2 ”Kvalitetskontroll och uppföljning av arbetet”, vilket är uppdelat i tre underkriterier, nämligen underkriterierna 2.1 ”Metod för personalurval”, 2.2 ”Kvalitetskontroll” och 2.3 ”Processledning”.

74      Tribunalen ska vidare pröva kommissionens skrivelser av den 19 april och den 10 maj 2021, vilka översändes till sökanden till följd av sökandens begäran om kompletterande upplysningar om förkastandet av dennes anbud, för att avgöra om sökanden, mot bakgrund av de principer som angetts i punkterna 62–68, faktiskt kunde förstå styrkorna och svagheterna i sitt anbud och i CLL-gruppens anbud i samband med underkriterierna 1.1 och 1.2.

75      Vad för det första gäller underkriterium 1.1 ”Innehåll”, fick sökanden 22 poäng av 30 möjliga. Sökandens anbud beskrevs som bra och det uppgavs att de flesta aspekterna av anbudet motsvarade förväntningarna. CLL-gruppen fick för sin del 28 poäng av 30 möjliga. Gruppens anbud presenterades som utmärkt och uppgavs överträffa förväntningarna i fråga om de flesta aspekterna, inklusive mycket viktiga och relevanta aspekter.

76      Vad gäller målen med kursen ansåg kommittén att CLL-gruppens anbud var bättre än sökandens anbud, eftersom det innehöll en ”mycket relevant förteckning över sociokulturella teman”. Vad gäller organisationen av innehållet ansåg kommittén att CLL-gruppens anbud var bättre, eftersom den ordning som innehållet erbjöds i var mycket god, och bland annat inbegrep distansundervisning för att konsolidera och förbereda lektionerna på plats. Enligt kommittén säkerställer fallstudien även en ”lämplig” balans mellan teori och praktik. Kommittén underströk dessutom att fallstudien innehöll innovativa inslag. Kommittén påpekade vidare att utbildningsplanen var mycket detaljerad och hade en mycket tydlig struktur. Kommittén angav slutligen att kursmodellen var ytterst relevant. Vad däremot gäller kvaliteten på de pedagogiska resurserna angav kommittén endast att dessa motsvarade den upphandlande myndighetens förväntningar och att de innehöll en onlinekomponent med ”många” ytterligare resurser.

77      Vad gäller sökandens anbud konstaterade kommittén samtidigt att det innehöll en relevant beskrivning av de olika typerna av pedagogiska resurser och att sökanden erbjöd en lärobok som var tillgänglig online och även gav tillgång till en plattform med flera resurser. Enligt kommittén räknade sökanden även upp en mängd digitala hjälpmedel som uppmuntrade till självstudier. Vad gäller övriga pedagogiska resurser fann kommittén att den inte kunde bedöma innehållet i de pedagogiska resurser i elektronisk form som ingick i sökandens anbud.

78      Vad vidare gäller målgruppen beskrevs sökandens anbud i mer positiva ordalag än CLL-gruppens anbud, eftersom det i utvärderingsmatrisen anges att anbudet använder värden som liknar de värden som målgruppen använder och att dessa används för att undervisa i särskilda ämnen samt i ämnen som rör kultur och civilisation. Vad gäller organisationen av innehållet anses sökandens anbud dessutom vara av sämre kvalitet, eftersom det innehåller en ”kortfattad men tydlig” beskrivning av innehållet i undervisningen på plats. Kommittén underströk dessutom att det inte sades något om självstudier och att den kunde notera innovativa inslag ”här och där”. Vad slutligen gäller de pedagogiska resurserna angav kommittén att den inte hade kunnat bedöma innehållet i de övningar som var tillgängliga via hyperlänkar. Kommittén noterade dock att konceptet innehöll en förteckning över digitala hjälpmedel som uppmuntrade till självstudier.

79      Som framgår av punkterna 75–78 ovan, beträffande underkriterium 1.1 ”Innehåll”, har kommittén således framhållit såväl mer positiva aspekter i CLL-gruppens anbud som svagheter eller brister i sökandens anbud.

80      Vad gäller underkriterium 1.2 ”Pedagogik” påpekar tribunalen att sökanden fick 21 poäng av 30 möjliga. Sökandens anbud presenterades som bra och uppgavs motsvara förväntningarna. CLL fick poäng 27 poäng av 30 möjliga. CLL-gruppens anbud beskrevs som utmärkt och överträffade i många avseenden förväntningarna, och tog även upp vissa kompletterande och viktiga aspekter.

81      Vad gäller lärarnas roll har kommittén påpekat att deras roll är ”särskilt väldefinierad” och tydlig i CLL-gruppens anbud. Lärarna använder direkta och indirekta strategier för att hjälpa deltagarna att uppnå språklig självständighet. Läraren skapar dessutom relevanta förutsättningar för en säker inlärningsupplevelse. Vad gäller utvärderingsaspekten noterade kommittén att CLL-gruppen skötte den löpande utvärderingen ”mycket professionellt” och ”på ett mycket bra sätt” definierade utvärderingsmetoderna, som var ”mycket” relevanta och korrekta.

82      Vad gäller utvärderingen påpekade kommittén dessutom att sökandens anbud var bättre på en enda punkt, nämligen vad gäller den omständigheten att den fortlöpande utvärderingen och återkopplingen (feedback) i anbudet ”[gjorde] det möjligt att anpassa innehållet till elevernas behov” i syfte att ”vägleda och främja” deras motivation och självständighet. Kommittén påpekade emellertid att metoderna definierades på ett ”kortfattat” sätt i sökandens anbud och att dessa endast var ”relevanta och korrekta”. Kommittén noterade vidare att de sammanfattande slututvärderingarna och utvärderingskriterierna för utbildningarna presenterades i en onlineversion och inte hade kunnat utvärderas. Vad gäller den sista aspekten av metoden är utvärderingarna identiska, med undantag för den anmärkning avseende sökandens anbud enligt vilken ”anbudsgivaren i detalj beskriver undervisningsmetoderna”.

83      Tribunalen konstaterar att även om bedömningarna av underkriterierna 1.1 och 1.2 är kortfattade går det, mot bakgrund av den rättspraxis som angetts ovan i punkt 65, att förstå att CLL-gruppens anbud i flera avseenden var av högre kvalitet än sökandens anbud (se punkterna 76 och 81 ovan). Dessutom är det möjligt att känna till att kvaliteten på sökandens anbud är lägre. Slutligen går det inte att bortse från att avsaknaden av handlingar rörande en viktig del av en språkkurs, nämligen övningar, presenterades som en svaghet i sökandens anbud och medförde poängavdrag. Sökandens argument att det var omöjligt att känna till de relativa fördelarna med det valda anbudet kan således inte godtas.

84      Av samma skäl kan tribunalen inte godta sökandens argument att kommissionen inte på ett tillräckligt precist sätt identifierade det exakta tekniska förslag som motiverar bedömningen ”utmärkt”, och som skiljer ett anbud från ett annat.

85      Eftersom kommittén har konstaterat att det valda anbudet i flera avseenden var av högre kvalitet, kan tribunalen inte heller godta sökandens argument att de saknade handlingarna var det enda skälet till att kommissionen föredrog CLL-gruppens anbud.

–       Kommissionens påstådda skyldighet att förklara vilken inverkan de saknade handlingarna hade för poängavdraget

86      Tribunalen kommer härefter att pröva den fjärde grundens första del, enligt vilken det är omöjligt att veta exakt hur många poäng som drogs av på grund av de saknade handlingarna.

87      Till att börja med underkänner tribunalen hänvisningen till den rättspraxis som följer av domarna av den 5 mars 2019, Yellow Window/EIGE (T‑439/17, ej publicerad, EU:T:2019:136, punkterna 73 och 74), och Eurosupport – Fineurop support/EIGE (T‑450/17, ej publicerad, EU:T:2019:137, punkterna 49 och 50), enligt vilken det måste finnas ett samband mellan, å ena sidan, de kommentarer som räknar upp styrkor och svagheter och, å andra sidan, de poäng som tilldelats med avseende på dessa kriterier och underkriterier. Dessa hänvisningar till rättspraxis är nämligen inte relevanta, eftersom de hänför sig till särskilda omständigheter som skiljer sig från omständigheterna i förevarande fall. Hänvisningarna avser bland annat en situation där det av utvärderingskommitténs kommentarer inte klart framgår huruvida samma fel motiverade att poäng drogs av i förhållande till det specifika kriterium eller underkriterium för vilket detta avdrag gjordes, vilket uppenbarligen inte är fallet i förevarande mål, eftersom det finns ett samband mellan de saknade handlingarna och utvärderingen i detta avseende.

88      Av samma skäl kan tribunalen inte heller godta den hänvisning till rättspraxis som följer av domen av den 27 april 2016, European Dynamics Luxembourg m.fl./EUIPO (T‑556/11, EU:T:2016:248), som sökanden åberopat, och enligt vilken sambandet mellan specifika negativa kommentarer och poängavdrag ska förklaras när den upphandlande myndigheten dels, inom ramen för kontraktsvillkoren, har preciserat de tilldelningskriterier och undertilldelningskriterier som ska tillämpas samt de omständigheter eller punkter som kommer att beaktas, dels kopplar specifika utvärderingar till hur väl anbudet uppfyller dessa kriterier, underkriterier eller delar.

89      Denna rättspraxis är inte heller relevant, eftersom de faktiska omständigheter som ligger till grund för denna skiljer sig från omständigheterna i förevarande mål. I förevarande fall underrättade den upphandlande myndigheten sökanden om samtliga poäng som denne tilldelats, uppdelade per underkriterium, tillsammans med särskilda kommentarer. I det föregående målet hade den upphandlande myndigheten däremot för det första tillämpat en matematisk formel genom att tilldela bråkdelar av en poäng per underkriterium eller per underpunkt och genom att ge specifika negativa omdömen, medan den för det andra inte hade meddelat det antal poäng, uppdelade per underkriterium, som sökanden och de utvalda anbudsgivarna hade erhållit.

90      I förevarande fall konstaterar tribunalen, i likhet med vad kommissionen gjorde gällande i punkterna 56 och 57 i dupliken, att det i kravspecifikationerna inte görs någon avvägning mellan de olika delar som ingår i beskrivningen av varje underkriterium, eftersom det inte rör sig om ”underunderkriterier” som ska utvärderas separat, utan om en beskrivning av innehållet i varje underkriterium. Härav följer att det i slutändan inte var nödvändigt att lägga särskild vikt vid varje positiv eller negativ kommentar i utvärderingen, utan snarare vid att sökanden kunde förstå skälen till att kommissionen tilldelade sökandens anbud den poäng som sökanden erhållit för varje underkriterium, vilket sökanden faktiskt kunde.

91      Tribunalen finner följaktligen att kommittén angav de relativa fördelarna med det anbud som valts inom ramen för varje underkriterium och att det i förevarande fall inte kan krävas att kommissionen lägger särskild vikt vid varje positiv eller negativ kommentar som rör vissa beskrivande underpunkter.

–       Påståendet att det var omöjligt för tribunalen att kontrollera utvärderingen

92      Slutligen ska det göras en analys av sökandens argument avseende de principer som följer av den rättspraxis som angetts i punkt 88 ovan och Konungariket Spaniens argument, som redovisats i punkt 55 ovan, att tribunalen inte kan utföra sin domstolskontroll i enlighet med principen om ett effektivt domstolsskydd i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan)

93      Konungariket Spanien har för det första gjort gällande att den upprepade och avsiktliga användningen av påstått oprecisa uttryck, såsom ”vissa delar av innehållet” eller ”vissa delar av anbudet” och, i vidare bemärkelse, en alltför kortfattad motivering omöjliggör varje form av kontroll av kommissionens utvärdering.

94      Med hänsyn till unionsdomstolens skyldighet att kontrollera huruvida institutionernas beslut har fattats på ett godtyckligt sätt, räcker det inte att göra gällande att sökanden rent faktiskt har kunnat förstå att beslutet att förkasta en del av dennes anbud innebar att sökanden inte tilldelades kontraktet, såsom kommissionen i huvudsak har gjort gällande i sitt svar avseende den första grunden. För att unionsdomstolen ska kunna pröva huruvida motiveringen är välgrundad måste motiveringen tvärtom vara relevant och sammanhängande.

95      Tribunalen erinrar inledningsvis om att det i punkt 83 ovan konstaterades att utvärderingarna inte är identiska, utan att de trots att de är kortfattade innehåller tydliga och otvetydiga skillnader som visar på de relativa fördelarna med det valda anbudet.

96      Den icke försumbara skillnaden mellan de poäng som tilldelats de tekniska anbuden, det vill säga en skillnad på 12 poäng, talar inte heller för en högre motiveringsskyldighet, vilket följer av domen av den 17 september 2015, Ricoh Belgium/rådet (T‑691/13, ej publicerad, EU:T:2015:641, punkt 63), och domen av den 14 december 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/parlamentet (T‑164/15, ej publicerad, EU:T:2017:906, punkt 50).

97      Tribunalen erinrar slutligen även om att det enligt den tidigare artikel 113.2 i budgetförordningen, som motsvarar nuvarande artikel 170.3 i budgetförordningen, krävs att den upphandlande myndigheten till den anbudsgivare som inte valts ut anger de verkliga skälen till att dennes anbud förkastats. Den motivering som lämnas ska dessutom återspegla utvärderingsförfarandets verkliga förlopp. En motivering som inte anger den verkliga grunden för beslutet att förkasta ett anbud och som inte troget återspeglar det sätt på vilket det anbud som förkastats har bedömts är inte transparent och uppfyller inte motiveringsskyldigheten i den tidigare artikel 113.2 i budgetförordningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2008, Evropaïki Dynamiki/domstolen, T‑272/06, EU:T:2008:334, punkterna 42 och 43 och där angiven rättspraxis, och dom av den 17 september 2015, Ricoh Belgium/rådet, T‑691/13, ej publicerad, EU:T:2015:641, punkt 39).

98      Sökanden och Konungariket Spanien har inte visat att motiveringen inte återspeglar utvärderingsförfarandets verkliga förlopp. Tribunalen påpekar likaledes, vilket även konstaterades i punkt 83 ovan, att det angripna beslutet innehåller en motivering avseende identifieringen av den verkliga grunden för beslutet.

99      Sökandens och Konungariket Spaniens argument att motiveringen i fråga hindrar varje form av domstolskontroll kan följaktligen inte godtas.

100    För det andra har sökanden, med hänvisning till uppdelningen av varje underkriterium i underpunkter och underdelar, gjort gällande att kommissionen inte kunde ge en del av anbudet en avsevärt annorlunda relativ vikt vid utvärderingen av anbuden, utan att denna särskilda vikt angavs i kravspecifikationerna. Sökanden har påpekat att kommissionen därigenom åsidosatte anbudsgivarnas berättigade förväntningar, eftersom den särskilda vikt som lagts vid en del av anbudet har kunnat påverka utvärderingen av anbudet utan att ha tillkännagetts i nämnda handlingar.

101    Tribunalen underkänner till att börja med sökandens argument om ett påstått åsidosättande av sökandens berättigade förväntningar, till stöd för vilket sökanden varken angett någon förklaring eller lagt fram någon bevisning.

102    Vad gäller frågan huruvida kommissionen tillmätte en del av anbudet en särskild vikt utan att i förväg ha angett detta i kravspecifikationerna, konstaterar tribunalen endast att den vikt en underpunkt ska tillmätas inte anges i de aktuella kravspecifikationerna. Sökanden kan följaktligen inte med framgång göra gällande att motiveringsskyldigheten har åsidosatts på grund av att kommissionen inte har förklarat vilken vikt den tillmätte en del av anbudet. I de underpunkter som föreskrivs i kravspecifikationerna beskrivs nämligen endast de aspekter av det tekniska förslaget som kommittén har beaktat för att tilldela en samlad poäng, och inte deras särskilda vikt i samband med ett underkriterium. Argumentet att det inte rådde insyn i tilldelningen av poäng till underkriteriernas underpunkter kan således inte godtas.

103    Även om kommissionen implicit har medgett att sökandens ståndpunkt är välgrundad, eftersom den har gjort gällande att handlingarna var viktiga, och samtidigt lagt till att de saknade handlingarna inte hade samma inverkan i samband med de övriga underkriterierna, erinrar tribunalen om att det enligt den rättspraxis som angetts i punkt 64 ovan inte kan krävas av kommissionen att den förklarar hur den har bedömt varje enskild del av anbudet.

104    Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den första grunden och den fjärde grundens första del, som avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

 Övriga delar av den fjärde grunden: Uppenbart oriktig bedömning till följd av det ologiska, oproportionerliga och icke-transparenta sambandet mellan utvärderingen och det antal poäng som tilldelats inom ramen för underkriterierna 1.1 och 1.2

105    Eftersom övriga delar av den fjärde grundens första del avser en uppenbart oriktig bedömning, har sökanden gjort gällande att det inte finns något logiskt samband mellan utvärderingen och den tilldelade poängen vid kommissionens utvärderingar i samband med underkriterierna 1.1 och 1.2, vilka i stor utsträckning är positiva.

106    I den fjärde grundens andra del har sökanden gjort gällande att den inverkan som de påstått saknade handlingarna har haft på den poäng som tilldelats inom ramen för underkriterierna 1.1 och 1.2 är oproportionerlig i förhållande till de formuleringar som användes vid utvärderingen.

107    [I rättad lydelse enligt beslut av den 30 november 2023] Sökanden har anfört att utvärderingen av dennes anbud, sett till de använda formuleringarna, är tämligen positiv för var och en av de fyra underavsnitten till underkriterium 1.1. Å andra sidan har sökanden gjort gällande att 22 poäng av 30 möjliga för det aktuella underkriteriet bara precis överstiger tröskelvärdet på 70 %, det vill säga kravet på lägsta kvalitet, trots att bedömningarna i det tekniska förslaget överlag är mycket positiva och anger att det tekniska förslaget går längre än minimikravet.

108    Denna skillnad mellan utvärderingen och den poäng som tilldelats detta underkriterium förefaller enbart grundas på de saknade handlingarna och deras delvisa inverkan på kontrollen av vissa tekniska förslag. Sökanden har emellertid angett att denne inte kan förstå hur de saknade handlingarna i slutändan kunde kunna sänka anbudets kvalitet från hög till tillfredsställande, eftersom de saknade handlingarna endast rörde illustrativa delar av det tekniska förslaget, vilket för övrigt fick ett positivt omdöme vid utvärderingen av de två underavsnitten till underkriterium 1.1.

109    Sökanden har därefter gjort samma bedömning vad gäller underkriterium 1.2, vars tre beståndsdelar också fått ett positivt omdöme, eftersom de saknade handlingarna endast rör en av dessa tre delar. Även om de saknade handlingarna tekniskt sett kan påverka en tredjedel av viktningen, och bedömningen av denna del överlag var positiv, fick anbudet trots allt 21 poäng av 30 möjliga, det vill säga minimitröskeln för ett tekniskt förslag som på sin höjd är tillfredsställande.

110    I den fjärde grundens tredje del har sökanden gjort gällande att kommissionen har åsidosatt öppenhetsprincipen, eftersom den särskilda vikt som tillmättes en aspekt av det kriterium som påverkats av de saknade handlingarna inte angavs i anbudshandlingarna.

111    Konungariket Spanien ställer sig bakom sökandens övriga argument till stöd för den fjärde grundens första del, vilka redogjorts för i punkt 55 ovan.

112    Kommissionen har bestritt dessa argument och yrkat att talan inte ska bifallas såvitt avser den fjärde grunden.

113    Tribunalen konstaterar till att börja med att sökanden i förevarande fall har omvandlat den fjärde grundens första del, som ursprungligen avsåg ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, till ett påstående om en uppenbart oriktig bedömning. Sökanden har nämligen i sin ansökan gjort gällande att det logiska sambandet mellan bedömningarna och den tilldelade poängen inte i tillräcklig utsträckning har motiverats. I sin replik har sökanden däremot gjort gällande att den bristande överensstämmelsen mellan bedömningen och den tilldelade poängen utgör en uppenbart oriktig bedömning. Som svar på en fråga från tribunalen bekräftade sökanden för övrigt detta vid förhandlingen.

114    Vad gäller frågan huruvida detta nya argument avseende den fjärde grundens första del, som anförts i repliken, kan tas upp till sakprövning, ska det prövas huruvida detta argument utgör en utvidgning av en grund som tidigare – direkt eller underförstått – har åberopats i ansökan och som har ett nära samband med denna, i den mening som avses i artikel 84.1 i rättegångsreglerna. För att ett nytt argument ska kunna betraktas som en utvidgning av en tidigare åberopad grund eller framställd invändning måste argumentet enligt rättspraxis ha ett så nära samband med de argument som inledningsvis anförts i ansökan att det kan anses ingå i den normala utvecklingen av talan i ett domstolsförfarande (se dom av den 13 juli 2022, Delifruit/kommissionen, T‑629/20, EU:T:2022:448, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

115    I förevarande fall kan det konstateras att det nya argumentet har ett nära samband med den fjärde grundens andra del, som avser frågan om sambandet mellan bedömningen och tilldelningen av poäng, samt, i vid bemärkelse, med den tredje grunden, som också avser en uppenbart oriktig bedömning. Argumentet kan följaktligen tas upp till sakprövning.

116    Vad gäller frågan huruvida talan kan vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens första del, erinrar tribunalen om att det i punkt 83 ovan konstaterades att kommissionen har redogjort för såväl fördelarna med och de relativa egenskaper som utmärker CLL-gruppens anbud som bristerna i sökandens anbud. Det har således visats att de saknade handlingarna inte var den enda brist som motiverade ett poängavdrag vid utvärderingen av sökandens anbud. Eftersom kommissionen har påtalat flera brister i sökandens anbud kan det poängavdrag som gjorts följaktligen inte anses vara uppenbart oförenligt med de identifierade bristerna. Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens första del i den del denna avser en uppenbart oriktig bedömning.

117    Vad gäller den fjärde grundens andra och tredje del erinrar tribunalen om att det i kravspecifikationerna, såsom framgår av punkt 90 ovan, inte föreskrevs någon särskild numerisk vikt för varje underkriterium eller varje del av ett underkriterium.

118    Den särskilda vikt som tillmäts en del av anbudet och tilldelningen av poäng för varje underkriterium eller varje del av ett underkriterium omfattas nämligen av kommissionens stora utrymme för skönsmässig bedömning. Tribunalen kan således inte som sådan kontrollera den vikt som tillmäts vissa omständigheter inom ramen för ett underkriterium, utan begränsar sig till att kontrollera huruvida det är styrkt att det har skett en uppenbart oriktig bedömning. I förevarande fall har sökanden inte visat att ett sådant fel har begåtts, eftersom det i punkterna 83 och 90 ovan konstaterades att de handlingar som kommissionen anser saknas avsåg en viktig aspekt av en språkkurs och med rätta kunde leda till poängavdrag, utan att det är styrkt att nämnda poängavdrag var uppenbart felaktigt. Tribunalen konstaterar således att överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den fjärde grundens andra och tredje del.

119    Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt någon del av den fjärde grunden.

 Den tredje grunden: Uppenbart oriktig bedömning genom förkastandet av de delar av anbudet som är tillgängliga via en hyperlänk

120    Sökanden har med sin tredje grund kritiserat kommissionen för att ha gjort en uppenbart oriktig bedömning då den förkastade de delar av anbudet som var tillgängliga via en hyperlänk.

121    Sökanden har för det första gjort gällande att denne via eSubmission kunde lämna in de delar av anbudet som var tillgängliga via en hyperlänk, dels eftersom den aktuella bestämmelsen i kravspecifikationerna inte innehöll något uttryckligt förbud i detta avseende, dels eftersom användningen av hyperlänkar gjorde det lättare att se hur det tekniska förslaget fungerade och alla dess möjligheter.

122    Eftersom regeln inte är tydlig och sökanden rimligtvis kunde förvänta sig att den handling som fanns tillgänglig via en i anbudet integrerad hyperlänk skulle beaktas, har sökanden för det andra hävdat att kommissionen borde ha anmodat sökanden att motivera förfarandet och, om den ansåg det lämpligt, inge en kompletterande ansökan.

123    Sökanden anser för det första att risken för ändringar av anbudet, som låg till grund för kommissionens beslut att inte utvärdera vissa handlingar, var rent hypotetisk. Enligt sökanden är det tekniskt möjligt att visa att handlingarna inte har ändrats, eftersom samtliga handlingar spärrades den dag då de lämnades in. För att faktiskt kunna utöva sitt utrymme för skönsmässig bedömning anser sökanden således att kommissionen borde ha kontrollerat huruvida de omtvistade uppgifterna hade ändrats eller frågat sökanden om vilket datum den via hyperlänken åtkomliga delen hade lagts upp på plattformen, i analogi med de regler som är tillämpliga på oprecisa eller ofullständiga anbud, i stället för att anta att sökanden var i ond tro. Sökanden har i detta avseende åberopat den rättspraxis enligt vilken den upphandlande myndigheten kan begära att få ta del av en handling vars existens ”är objektivt verifierbar” före den föreskrivna dagen för inlämnande av anbud.

124    För det andra har sökanden påpekat att vid ett tidigare upphandlingsförfarande avseende anordnande av språkutbildning (referensnummer HR/2020/OP/0004), i vilket sökanden också deltog och vars bestämmelser om inlämnande av handlingar hade formulerats på samma sätt, hade den kommitté som hade till uppgift att utvärdera anbuden för kommissionens räkning godtagit användningen av hyperlänkar i sökandens anbud. Det motsatta tillvägagångssättet vid tilldelningen av det aktuella kontraktet har således åsidosatt sökandens berättigade förväntningar och är godtyckligt.

125    Sökanden har dessutom gjort gällande att det argument varmed kommissionen har åberopat reglerna om inlämnande av anbud för att motivera att vissa delar av anbudet förkastats har framförts i efterhand, eftersom kommissionen för första gången hänvisade till detta argument i sin skrivelse av den 25 maj 2021.

126    [I rättad lydelse beslut av den 30 november 2023] Nämnda regel om inlämnande av anbud, som rör användningen av applikationen eSubmission, fungerar nämligen endast som en mekanism för att utesluta anbud och inte för att utesluta handlingar som utgör en del av anbudet. De omtvistade delarna omfattas således av likhetsprincipen och inte av denna undantagsordning.

127    För att visa att sökandens legitima fel även förekom hos de andra anbudsgivarna, har sökanden yrkat att tribunalen ska förelägga kommissionen att inkomma med uppgifter om i) i vilken utsträckning de andra anbudsgivarna som lämnat anbud för del 3 och andra delar av kontraktet lämnade in sina handlingar via samma förfarande i samband med sina anbud och ii) på vilket sätt kommissionen hanterade detta fel vid utvärderingarna.

128    Sökanden har även ingett skärmdumpar av samtliga handlingar som var tillgängliga via en hyperlänk, tillsammans med deras egenskaper.

129    Konungariket Spanien ställer sig bakom sökandens argument och har lagt till nya uppgifter.

130    För det första har Konungariket Spanien lagt fram nya faktiska omständigheter för att göra gällande att kravspecifikationerna varken innehöll något uttryckligt eller implicit förbud mot hyperlänkar.

131    I första hand anser Konungariket Spanien att eftersom kommissionen på andra ställen i kravspecifikationerna förutsåg användningen av hyperlänkar, bland annat vad gäller tillgången till den fullmakt som getts den som undertecknat anbudet och uppgifterna i en handling som registrerats med ett ISBN-nummer (International Standard Book Number), borde kommissionen uttryckligen ha uteslutit användningen av hyperlänkar vid inlämnande av handlingar via applikationen eSubmission.

132    Konungariket Spanien har i andra hand påpekat att användningen av en hyperlänk i en handling som lämnats in via eSubmission inte kan likställas med att en handling inte lämnats in, vilket bland annat framgår av den omständigheten att kommissionen har haft tillgång till innehållet i de handlingar som är tillgängliga via hyperlänkar, även om kommissionen har betraktat dessa handlingar som ”icke inlämnande”.

133    Konungariket Spanien har i tredje hand påpekat att kommissionen har visat prov på inkonsekvens och åsidosatt sina egna rättsakter. Till att börja med har kommissionen utan problem inkluderat ett tiotal hyperlänkar i kravspecifikationerna, men är trots det överraskad över att anbudsgivarna använder sig av samma teknik. Dessutom är ett av den upphandlande myndighetens mål att anpassa arbetsmetoderna till deras syfte på ett flexibelt och ständigt förbättrat sätt genom att utnyttja nätverksfördelar. Slutligen har kommissionen, i samband med utvärderingen av underkriterium 1.3, faktiskt bedömt plattformen efter att ha använt en hyperlänk, även om applikationen eSubmission inte står värd för denna onlineundervisningsplattform.

134    Konungariket Spanien har för det andra gjort gällande att kommissionen har åsidosatt rätten att bli hörd i artikel 41.2 a i stadgan, eftersom den inte begärde att sökanden skulle visa att denne inte hade ändrat sitt anbud, utan enbart förkastade de aktuella handlingarna rakt av.

135    Kommissionen har bestritt såväl sökandens som Konungariket Spaniens argument och gjort gällande att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den tredje grunden.

136    Tribunalen påpekar att sökanden med sin tredje grund i huvudsak har gjort gällande att denne kunde lämna in vissa handlingar som ingick i anbudet via hyperlänkar och att kommissionen borde ha beaktat dessa handlingar.

137    Det ska för det första fastställas huruvida kravspecifikationerna ger sökanden rätt att lämna in vissa delar av sitt anbud via hyperlänkar som leder till en handling som är tillgänglig på en webbplats som anbudsgivaren kontrollerar.

138    På sidan 79 i kravspecifikationerna anges att ”[a]nbud ska lämnas via applikationen eSubmission, i enlighet med de instruktioner som anges i anbudsinfordran och i den praktiska guiden till eSubmission-systemet”. Det anges vidare att det tekniska anbudet ”ska innehålla all nödvändig information” för att bedöma huruvida det är förenligt med kravspecifikationerna och tilldelningskriterierna.

139    Den upphandlande myndighetens användning av verbet ”lämna” och frasen ”via applikationen” innebär, såväl sett till ordalydelsen som till sammanhanget, att ”anbudet” ska laddas upp direkt på plattformen eSubmission och att endast de handlingar som ingetts enligt detta förfarande ingår i anbudet. Härav följer att hyperlänkar, såsom de som angetts i sökandens anbud, inte kan tillåtas, eftersom de inte uppfyller ovannämnda krav i kravspecifikationerna. Kommissionen kan således inte klandras för att inte ha beaktat de handlingar som erhållits via de aktuella hyperlänkarna.

140    Tribunalen förtydligar att detta tillvägagångssätt är förenligt med syftet med applikationen eSubmission, vilket är att underlätta inlämnandet av anbud via en säker applikation.

141    Att lämna in anbud via denna säkra applikation gör det även möjligt att säkerställa att principen om likabehandling av anbudsgivare, som föreskrivs i artikel 160.1 i budgetförordningen, iakttas, genom att det säkerställs att den upphandlande myndigheten behåller kontrollen över de handlingar som ingetts till den. Detta tillvägagångssätt förhindrar således varje risk för ändring av handlingar som endast är tillgängliga via en hyperlänk och som således inte har laddats upp direkt i applikationen eSubmission.

142    I detta sammanhang bör det noteras att en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare bör känna till att denne är skyldig att lämna in sitt anbud inom den föreskrivna fristen och att anbudet inte kan ändras efter utgången av denna frist. En sådan anbudsgivare kan följaktligen inte av de aktuella kravspecifikationerna dra slutsatsen att det skulle vara tillåtet att i anbudet inkludera hyperlänkar till en handling som är tillgänglig på en webbplats som anbudsgivaren kontrollerar. Detta tillvägagångssätt är nämligen inte tillåtet enligt kravspecifikationerna och garanterar för övrigt inte att de berörda handlingarna inte kan ändras efter det att fristen för att lämna anbud har löpt ut.

143    Eftersom det inte var tillåtet att inkludera hyperlänkar i sökandens anbud var kommissionen dessutom varken skyldig att kontrollera om de aktuella handlingarna hade ändrats eller att godta dem.

144    För övrigt ska det under alla omständigheter påpekas att dessa handlingar fanns på en webbplats som anbudsgivaren kontrollerade och att den bevisning som sökanden lagt fram syftar till att visa att de aktuella handlingarna inte har ändrats och inte till att visa att de inte kunde ändras. Framför allt kan varken förklaringarna eller skärmdumparna av egenskaperna hos de handlingar som sökanden har ingett eller möjligheten att beakta det intyg som Konungariket Spanien har åberopat i sina inlagor visa att kommissionen kontrollerade de aktuella handlingarna och att dessa följaktligen inte kunde ändras. Detsamma gäller den presentation som sökandens IT‑chef gjorde vid förhandlingen, under vilken denne även underströk att dessa handlingar kunde ändras, men att varje ändring skulle ha lämnat spår i sökandens IT‑system.

145    Vad vidare gäller Konungariket Spaniens argument, som redovisades i punkt 133 ovan, att kommissionen har visat prov på inkonsekvens och agerat i strid med sina egna rättsakter, noterar tribunalen att detta påstådda fel från kommissionens sida inte kan ha någon som helst betydelse i förevarande fall, eftersom sökanden erhöll maximalt antal poäng i underkriterium 1.3. Tribunalen konstaterar dessutom att sökanden inte har bestritt detta underkriterium. Detta argument kan följaktligen inte godtas.

146    För det andra påverkas inte slutsatsen i punkt 143 ovan av sökandens argument att det rör sig om en handling som är ”objektivt verifierbar” och att kommissionen således borde ha anmodat sökanden att på nytt inge de handlingar som var tillgängliga via hyperlänkar.

147    Tribunalen påpekar att det i domen av den 10 oktober 2013, Manova (C‑336/12, EU:C:2013:647), som sökanden har nämnt, hänvisas till möjligheten att rätta eller komplettera ett anbud för att förtydliga eller undanröja uppenbara fel i anbudet. I förevarande fall rör det sig inte om ett förtydligande eller en rättelse av handlingarna, utan om ett nytt ingivande av handlingar, vilka för övrigt hade kunnat ändras under tiden. Av rättspraxis framgår i synnerhet att anbudsgivaren inte får ges en allmän möjlighet att lämna uppgifter och handlingar som krävs enligt kravspecifikationerna och som inte lämnats inom den frist som fastställts för att lämna anbud (dom av den 11 maj 2017, Archus och Gama, C‑131/16, EU:C:2017:358, punkt 36). Mot bakgrund av denna rättspraxis var kommissionen följaktligen inte skyldig att begära att sökanden på nytt skulle inge de handlingar som gjorts tillgängliga via hyperlänkar.

148    För det tredje ska sökandens argument avseende ett åsidosättande av dennes berättigade förväntningar prövas. För det första har sökanden inte visat att kommissionen lämnat samstämmiga försäkringar om att det var möjligt att använda hyperlänkar. Under alla omständigheter kan en ekonomisk aktör inte åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar för det fall försäkringarna inte är förenliga med tillämpliga bestämmelser (se dom av den 7 oktober 2015, Accorinti m.fl./ECB, T‑79/13, EU:T:2015:756, punkt 75 och där angiven rättspraxis, dom av den 24 januari 2017, Nausicaa Anadyomène och Banque d’escompte/ECB, T‑749/15, ej publicerad, EU:T:2017:21, punkt 81). Sökandens argument avseende ett åsidosättande av dennes berättigade förväntningar kan följaktligen inte godtas.

149    Vad för det fjärde gäller det påstådda åsidosättandet av sökandens rätt att bli hörd, i enlighet med artikel 41.2 a i stadgan, vilket Konungariket Spanien har åberopat i sin interventionsinlaga, påpekar tribunalen att stadgan även är tillämplig på upphandlingsförfaranden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 juli 2014, Kamino International Logistics och Datema Hellmann Worldwide Logistics, C‑129/13 och C‑130/13, EU:C:2014:2041, punkterna 28–31). Anbudsgivaren ska nämligen ges tillfälle att på ett ändamålsenligt sätt framföra sina synpunkter på de uppgifter som myndigheten avser att lägga till grund för sitt beslut. Denna rätt säkerställs när anbudet lämnas in och genom anbudsgivarens möjlighet att begära förtydliganden avseende bestämmelserna i kravspecifikationerna. Den omständigheten att det efter utvärderingen av anbuden inte föreskrivs något senare steg för att tillhandahålla kompletterande förklaringar kan således inte utgöra ett åsidosättande av artikel 41.2 a i stadgan. Argumentet att rätten att bli hörd har åsidosatts kan följaktligen inte godtas

150    Såsom angetts i punkt 127 ovan har sökanden dessutom begärt att tribunalen ska vidta en åtgärd för bevisupptagning. Det saknas dock anledning att bifalla denna begäran, eftersom den inte är nödvändig för att avgöra tvisten, vilket krävs enligt artikel 92.3 i rättegångsreglerna och bland annat framgår av punkterna 139–142. Vad däremot gäller Konungariket Spaniens begäran om åtgärder för bevisupptagning, påpekar tribunalen att enligt artikel 88 i rättegångsreglerna kan en sådan begäran inte framställas av Konungariket Spanien, som är intervenient, utan enbart av parterna. Det saknas således anledning att bifalla denna begäran.

151    Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser någon del av den tredje grunden.

 Den andra grunden: Åsidosättande av artikel 167.4 i budgetförordningen

152    Sökanden har med sin andra grund gjort gällande att kommissionen har åsidosatt artikel 167.4 i budgetförordningen genom att inte jämföra CLL-gruppens anbud, vilket lämnades in separat för vissa delar, med konkurrerande anbud, utifrån kvalitetskriterier, det vill säga genom att jämföra deras tekniska förslag. Kommissionen har således inte utövat sitt utrymme för skönsmässig bedömning på ett effektivt sätt.

153    Sökanden har i detta avseende påpekat att det i förevarande fall inte föreligger någon skillnad mellan bedömningen av kvalitén på CLL-gruppens anbud för del 3 respektive del 4, trots att det första anbudet avser spanska och franska, eftersom dessa bedömningar är ordagrant helt identiska för samtliga kriterier. Sökanden har gjort gällande att kommissionen inte har jämfört de objektiva kvaliteterna eller värdena i CLL-gruppens anbud med de objektiva kvaliteterna eller värdena i konkurrerande anbud, bland annat sökandens anbud, för att fastställa dess egenskaper och relativa fördelar, och att kommissionen inte har förklarat på vilket sätt CLL-gruppens anbud var bättre än sökandens anbud.

154    [I rättade lydelse enligt beslut av den 30 november 2023] Sökanden har gjort gällande att denna skyldighet att jämföra de tekniska anbud som lämnas för en del dels framgår av skäl 90 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 2014, s. 65), dels framgår av artikel 4.2 i kravspecifikationerna, enligt vilken tekniska anbud ska lämnas in för varje enskild del, och en separat utvärdering göras om ett anbud avser flera delar. Rent konkret innebar kommissionens tillvägagångssätt dessutom att anbuden avskiljs från konkurrensområdet. Sökanden har slutligen åberopat den rättspraxis enligt vilken en faktisk jämförelse av anbuden ska göras.

155    Sökanden har gjort gällande att mot bakgrund av denna skyldighet borde CLL-gruppens anbuds relativa värde med nödvändighet variera mellan delarna. Eftersom varje tekniskt anbud från CLL-gruppen i ett första steg bedömdes separat för varje del och sökandens anbud för del 3 i ett andra steg i skilde sig från de anbud som lämnades in för övriga delar, borde bedömningen och poängsättningen av CLL-gruppens anbud, som var ett resultat av en jämförelse med de andra anbuden för varje enskild del, således variera mellan delarna. Under alla omständigheter borde bedömningen också variera, eftersom kommittén såg olika ut för var och en av delarna.

156    Sökanden har i detta avseende bestritt kommissionens argument att bedömningen av CLL-gruppens anbud var enhetlig för att undvika godtycke. Sökanden har gjort gällande att det rör sig om en missuppfattning av kommitténs arbete och att det följaktligen rör sig om en avvikelse.

157    Sökanden har i samband med detta yrkat att tribunalen ska förelägga kommissionen att redogöra för dels den metod som kommittén har beslutat att använda för att bedöma anbuden, dels de utvärderingar som kommitténs medlemmar har gjort av samtliga delar av CLL-gruppens respektive sökandens anbud.

158    Konungariket Spanien ställer sig bakom de argument som sökanden har anfört. Konungariket Spanien har dessutom anfört argument avseende den jämförande bedömningen av anbuden, men då med avseende på den utvärderingsmetod som kommissionen använde vid utvärderingen av underkriterierna 1.1, 1.3 och 2.3 i sökandens anbud. Denna metod skiljer sig från den metod som användes för andra underkriterier, och från den metod som användes vid utvärderingen av samma underkriterier 1.1, 1.2 och 2.3 i CLL-gruppens anbud.

159    Konungariket Spanien har i detta avseende gjort gällande att kommissionen har åsidosatt principen om icke-diskriminering och principen om god förvaltningssed. Enligt Konungariket Spanien har kommissionen dels gjort en negativ bedömning av vissa delar av innehållet i sökandens anbud utan att bedöma dessa delar i CLL-gruppens anbud, dels gjort en positiv bedömning av vissa aspekter i CLL-gruppens anbud utan att bedöma samma aspekter i sökandens anbud.

160    Med stöd av artikel 85, jämförd med artikel 88.2, i rättegångsreglerna, har Konungariket Spanien följaktligen yrkat att tribunalen ska förelägga kommissionen att som bevis lägga fram en fullständig bedömning av underkriterierna 1.1 och 1.2 i den handling i bilaga A.22 till ansökan som i vilken den kvalitativa utvärderingen av CLL-gruppens anbud görs, för att visa att kommissionen har utvärderat de specifika digitala hjälpmedel som CLL-gruppen har ingett, men inte utvärderat de digitala hjälpmedel som sökanden har ingett.

161    Kommissionen har bestritt såväl sökandens som Konungariket Spaniens argument och gjort gällande att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

162    Tribunalen påpekar att sökanden med sin andra grund i huvudsak har gjort gällande att kommissionen inte har iakttagit sin skyldighet att jämföra CLL-gruppens tekniska förslag med sökandens tekniska förslag, och att Konungariket Spanien har gjort gällande att kommissionen inte använde samma metod för att utvärdera vissa underkriterier i sökandens respektive CLL-gruppens anbud.

163    För det första ska det således fastställas huruvida den upphandlande myndigheten har åsidosatt artikel 167.4 i budgetförordningen, eftersom det framgår att denna myndighet gjorde en jämförelse mellan anbuden utifrån deras totalpoäng, vilket speglar begreppet ”bästa förhållande mellan pris och kvalitet”.

164    Tribunalen konstaterar inledningsvis att det framgår av ordalydelsen i artikel 167.4 i budgetförordningen att den upphandlande myndigheten ska fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet genom att bland annat jämföra förhållandet mellan kvalitet och pris i respektive anbud. Denna jämförelse innebär att anbudens tekniska kvalitet ska jämföras med de kriterier som anges i kravspecifikationerna.

165    I förevarande fall finns det inget som tyder på att kommissionen inte har uppfyllt kravet på att den ska fastställa det ”ekonomiskt mest fördelaktiga” anbudet på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas, i syfte att säkerställa en objektiv jämförelse av anbudens relativa värde. Kommittén utvärderade anbudet från CLL-gruppen utifrån de tekniska tilldelningskriterierna i kravspecifikationerna, på samma sätt som den gjorde vid utvärderingen av sökandens anbud.

166    I motsats till vad sökanden har gjort gällande genom att åberopa att del 3 och del 4 är föremål för enhetliga bedömningar, understryker tribunalen att den omständigheten att identiska bedömningar förekommer i tabellerna för två olika delar (franska och spanska), inte på något sätt utgör ett bevis för att kommissionen har underlåtit att jämföra det valda anbudets objektiva kvaliteter eller värden med konkurrerande anbuds kvaliteter eller värden i de två delarna. Likheten mellan kommitténs bedömningar av dessa två delar kan förklaras med att det rör sig om delar som avser samma typ av tjänstekontrakt och med att innehållet i de tjänster som CLL-gruppen erbjuder för var och en av delarna kan vara identiskt.

167    I punkt 83 ovan konstaterades vidare att de tekniska förslagen i de konkurrerande anbuden uppvisade vissa skillnader, vilket innebar att de kunde bli föremål för olika bedömningar vad gäller deras förmåga att uppnå det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.

168    Härav följer att kommissionen inte kan klandras för att dels inte ha jämfört de tekniska förslagen med varandra, dels inte ha uppfyllt kraven i artikel 167.4 i budgetförordningen vid jämförelsen av anbuden.

169    För det andra ska det göras en analys av Konungariket Spaniens argument avseende den påstådda skillnaden i behandling mellan sökanden och CLL-gruppen vid tillämpningen av den metod som valts för utvärderingen av deras anbud.

170    Tribunalen erinrar om att även om det i utvärderingsmatrisen inte uttömmande behöver redogöras för varje detalj i det tekniska anbudet som beaktats av kommittén, ska tribunalen pröva huruvida kommissionen har gjort sig skyldig till diskriminering vid sin utvärdering av CLL-gruppens och sökandens anbud.

171    Konungariket Spanien har för det första påpekat att kommissionen vid utvärderingen av övningarnas innehåll i samband med underkriterium 1.1 inte utvärderade innehållet i övningarna i CLL-gruppens anbud, utan endast deras ordningsföljd genom att ange att de tilldelades resurserna motsvarade den upphandlande myndighetens förväntningar. Vad gäller sökandens anbud var kommissionen dessutom skyldig att utvärdera innehållet i övningarna, men efter att i slutändan ha konstaterat den inte kunde utvärdera onlineövningarna på grund av risken för ändringar angav den endast att det fanns en relevant beskrivning av de olika typerna av resurser, utan att bedöma huruvida dessa motsvarade den upphandlande myndighetens förväntningar.

172    Tribunalen konstaterar att kommissionen vid utvärderingen av de två anbuden i fråga iakttog likabehandlingsprincipen eller principen om förbud mot diskriminering. Kommissionen utvärderade nämligen läromedlen i CLL-gruppens anbud, men kunde inte utvärdera innehållet i läromedlen i sökandens anbud, eftersom det aktuella innehållet endast var tillgängligt via en hyperlänk som ledde till en webbplats som sökanden kontrollerade, vilket innebar en risk för ändring av anbudet. Det rör sig följaktligen inte om två jämförbara situationer som ska behandlas lika.

173    Kommissionen har inte heller gjort någon särskild utvärdering av innehållet i materialet för självstudier i CLL-gruppens anbud, medan kommissionen, vad gäller sökandens anbud, har angett att innehållet i materialet för självstudier inte hade specificerats.

174    Tribunalen erinrar om att de tekniska anbuden, såsom påpekades i punkterna 165–168 ovan, jämfördes med kravspecifikationerna och att kommissionen jämförde de tekniska förslagen med varandra. Rent faktiskt konstaterade kommissionen i detta avseende att sökandens anbud uppvisade brister i fråga om materialet för självstudier. Det måste i förevarande fall anses utrett att sökandens anbud bedömdes vara av lägre kvalitet än CLL-gruppens anbud, eftersom materialet för självstudier inte specificerades i det förstnämnda anbudet. Härav följer att kommissionen inte har åsidosatt artikel 167.4 i budgetförordning på denna punkt.

175    Konungariket Spanien har dessutom gjort gällande att kommissionen, i samband med underkriterium 1.2, inte gjorde någon specifik bedömning av innehållet i de sammanfattande slutbedömningarna och utvärderingskriterierna för undervisningen i CLL-gruppens anbud, medan den gav sökandens anbud ett negativt omdöme på denna punkt på grund av att den inte kunde bedöma dessa aspekter, vilka var tillgängliga via hyperlänkar.

176    Tribunalen erinrar om att eftersom ett av de aktuella anbuden innehöll vissa delar som saknades i det andra anbudet, gjorde kommissionen sig inte skyldig till diskriminering vid sin utvärdering av de två anbuden. Kommissionen angav nämligen denna brist i sökandens anbud utan att närmare redogöra för samma aspekter i CLL-gruppens anbud.

177    Konungariket Spanien har för det andra gjort gällande att kommissionen, vid utvärderingen av underkriterium 1.2, gjorde en utvärdering av undervisningsmetoderna i sökandens anbud, utan att uttryckligen ha gjort detta vid utvärderingen av CLL-gruppens anbud.

178    Detta argument kan inte godtas, eftersom det i själva verket innebär att sökanden ges en ännu förmånligare behandling och eftersom det, vad gäller sökandens anbud, utgör en positiv kommentar. Tribunalen konstaterar således att det inte har förekommit någon diskriminerande behandling.

179    För det tredje nämnde och utvärderade kommissionen, inom ramen för utvärderingen av underkriterium 1.1 avseende digitala verksamheter och resurser, de digitala hjälpmedel som föreslogs i CLL-gruppens anbud och angav att de pedagogiska resurserna motsvarade den upphandlande myndighetens förväntningar. Vid utvärderingen av sökandens anbud angav kommissionen däremot endast att anbudet innehöll en förteckning över en mängd andra digitala hjälpmedel som uppmuntrade till självstudier, utan att nämna eller utvärdera dessa.

180    Kommissionens uttalande om digitala hjälpmedel i sökandens anbud utgör i själva verket en positiv kommentar som motsvarar uttalandet om CLL-gruppen. Således har det inte förekommit någon diskriminerande behandling.

181    Vad för det fjärde gäller hur innehållet i underkriterium 1.1 var organiserat, har Konungariket Spanien påpekat att kommissionen hade beskrivit CLL-gruppens anbud som detaljerat och mycket strukturerat, men att den kvalitativa utvärderingen av underkriterium 1.1 i sökandens anbud, som också innehöll ett sådant kursprogram, varken innehöll något omnämnande eller utvärdering av detta program.

182    Vad gäller sökandens anbud noterar tribunalen att kommissionen, i motsats till vad Konungariket Spanien har påstått, har angett att sökanden föreslog en kort, men tydlig, beskrivning av kursinnehållet, vilket utgjorde en mindre positiv kommentar än kommentaren beträffande CLL-gruppens anbud. Kommissionen har följaktligen gjort en korrekt utvärdering av de två anbuden.

183    Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar tribunalen att det inte har förekommit någon skillnad i behandlingen av de två anbuden i fråga, eftersom de skillnader som Konungariket Spanien har anfört speglar de skillnader som finns mellan anbuden.

184    Tribunalen påpekar vidare att sökanden har begärt att tribunalen ska vidta en åtgärd för bevisupptagning. Det saknas emellertid anledning att bifalla denna begäran, eftersom den inte är nödvändig för att avgöra tvisten, vilket krävs enligt artikel 92.3 i rättegångsreglerna och bland annat framgår av punkterna 168–183 ovan. Vad däremot gäller Konungariket Spaniens begäran om åtgärder för bevisupptagning, påpekar tribunalen att enligt artikel 88 i rättegångsreglerna kan en sådan begäran inte framställas av Konungariket Spanien, som är intervenient, utan enbart av parterna.

185    Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den andra grunden.

 Den femte grunden: Åsidosättande av de grundläggande principerna i lagstiftningen om offentlig upphandling

186    Sökanden har med sin femte grund gjort gällande att kommissionen, genom att tilldela samtliga delar av upphandlingen av språkutbildningar till en enda tjänsteleverantör, nämligen CLL-gruppen, har åsidosatt syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling, nämligen att öppna upp unionsinstitutionernas marknader för så bred konkurrens som möjligt och att ge små och medelstora företag tillträde till dessa marknader.

187    Sökanden har erinrat om att det framgår av tribunalens och domstolens rättspraxis att den upphandlande myndigheten inte på ett konstlat sätt får begränsa konkurrensen. Det rör sig om en rättslig skyldighet som följer av de allmänna rättsprinciper som den omfattas av.

188    Sökanden har nämligen gjort gällande att befogenheten att göra en skönsmässig bedömning i det konkreta fallet har använts för att tilldela CLL-gruppen samtliga delar av kontraktet.

189    Sökanden har upprepat det argument som anförts inom ramen för den andra grunden, enligt vilket kommissionen genom att inte jämföra CLL-gruppens anbud med konkurrerande anbud kringgick förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt.

190    För det andra har sökanden gjort gällande att kommissionens ovanliga praxis att göra en enhetlig och nästan likvärdig bedömning av CLL-gruppens anbud, med maximal poäng för två tredjedelar av kriterierna, tvärtom innebär att kommissionen inte har använt sitt utrymme för skönsmässig bedömning, för att inte säga neutraliserat de kvalitativa kriterierna.

191    Sökanden har vidare gjort gällande att kommissionens praxis numera är att undvika att dela upp kontrakt i delar och att, när en sådan uppdelning görs, tilldela samtliga delar till en enda aktör. Sökanden har särskilt uppmärksammat de anbudsinfordringar för tjänster för anordnande av språkprov, som tilldelades en enda aktör, för anordnande av språkprov på distans, som ingick i en enda del, och för språkstödstjänster online inom ramen för programmet Erasmus +, även det utan uppdelning i olika delar för språken. Mot denna bakgrund har sökanden gjort gällande att kommissionen numera strävar efter att tillgodose sina behov på språkområdet med hjälp av en enda tjänsteleverantör.

192    Konungariket Spanien har utifrån en mer processuell syn uttalat sitt stöd för den grund som sökanden har anfört.

193    Konungariket Spanien anser i synnerhet att principen om god förvaltningssed i artikel 41 i stadgan, och den allmänna principen om öppenhet och objektivitet, vid utvärderingen av anbud i ett förfarande för offentlig upphandling kräver att den utvärdering som kräver värdeomdömen görs före och särskiljs från de utvärderingar som är ett resultat av tillämpningen av en matematisk formel.

194    Konungariket Spanien anser i detta avseende att kommissionens utvärderingsförfarande, som innebär att kommissionen samtidigt gör en utvärdering som kräver värdebaserade omdömen (utvärderingen av det tekniska anbudet) och en utvärdering som är automatisk (utvärderingen av det ekonomiska anbudet), kan locka den upphandlande myndigheten att, om än omedvetet, anpassa den utvärdering som grundas på värdebaserade omdömen på ett sätt som gör att denna blir avgörande.

195    I avsaknad av en garanti för att det tekniska anbudet har utvärderats före och skilt från det ekonomiska anbudet, och när kommissionen inte har specificerat hur varje beståndsdel i varje underkriterium har viktats, kan den upphandlande myndigheten, enligt Konungariket Spanien, således fortfarande misstänkas för att, om än omedvetet, ha prioriterat det dyraste anbudet, om inte annat på grund av den allmänt förutfattade meningen om att produkter av högre kvalitet normalt sett betingar ett högre pris.

196    Kommissionen har bestritt sökandens och Konungariket Spaniens argument och yrkat att talan inte ska bifallas såvitt avser den femte grunden.

197    Tribunalen påpekar i detta avseende att sökanden med sin femte grund i huvudsak har gjort gällande att kommissionen genom att tilldela samtliga delar av kontraktet avseende språkutbildningar till en enda tjänsteleverantör, nämligen CLL-gruppen, på ett otillbörligt sätt har tillämpat ett förfarande som fått den att åsidosätta det syfte som eftersträvas med lagstiftningen om offentlig upphandling, nämligen att öppna upp unionsinstitutionernas upphandlingar för bredast möjliga konkurrens.

198    Tribunalen erinrar om att enligt fast rättspraxis innebär ett beslut maktmissbruk endast om det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter kan antas att den har antagits uteslutande, eller åtminstone huvudsakligen, för att uppnå andra mål än dem som angetts eller för att kringgå ett förfarande som särskilt föreskrivs i fördraget för att bemöta svårigheter i det enskilda fallet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 maj 2008, Spanien/rådet, C‑442/04, EU:C:2008:276, punkt 49 och där angiven rättspraxis, dom av den 8 juli 1999, Vlaamse Televisie Maatschappij/kommissionen, T‑266/97, EU:T:1999:144, punkt 131, och dom av den 13 januari 2004, Thermenhotel Stoiser Franz m.fl./kommissionen, T‑158/99, EU:T:2004:2, punkt 164).

199    Detta är inte fallet i förevarande mål.

200    Vad för det första gäller det syfte som eftersträvas med upphandlingsförfaranden erinrar tribunalen om att enligt artikel 160.2 i budgetförordningen ska all upphandling ske med så brett deltagande som möjligt.

201    På samma sätt är syftet med principen om likabehandling av anbudsgivare att främja en sund och effektiv konkurrens mellan de företag som deltar i en offentlig upphandling. Enligt denna princip krävs att alla anbudsgivare ges samma möjligheter när de utformar sina anbud, och den innebär således att samma anbudsvillkor måste gälla för alla anbudsgivare (dom av den 29 april 2004, kommissionen/CAS Succhi di Frutta, C‑496/99 P, EU:C:2004:236, punkt 110).

202    Mot bakgrund av dessa överväganden kan en upphandlande myndighet inte hindras från att tilldela en och samma anbudsgivare samtliga delar av ett offentligt kontrakt, under förutsättning att anbudsgivarens anbud var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet jämfört med alla andra anbudsgivares anbud och principen om likabehandling av anbudsgivare iakttogs, i syfte att säkerställa en sund och effektiv konkurrens mellan deltagarna i den aktuella upphandlingen.

203    Tribunalen konstaterar följaktligen att sökanden inte har lagt fram någon bevisning som kan styrka dennes argument att syftet med det aktuella upphandlingsförfarandet inte har uppnåtts.

204    För det andra framgår det inte på något sätt av handlingarna i målet att kommissionen eftersträvade något annat mål än att utvärdera de två anbuden, i enlighet med de befogenheter som den tilldelats för detta ändamål. Sökanden har inte heller anfört någon konkret omständighet som visar på någon form av favorisering från kommissionens sida.

205    För det tredje kan tribunalen inte heller godta sökandens argument att de kvalitativa kriterierna ”neutraliserades”. Den upphandlande myndigheten kan inte presumeras ha handlat i ond tro vid bedömningen av anbudet utan att någon som helst bevisning har lagts fram till stöd för detta.

206    För det fjärde är det uppenbart att sökandens hänvisningar till andra anbudsförfaranden saknar relevans i förevarande mål, eftersom varje förfarande har sina egna särdrag.

207    Konungariket Spanien har inom ramen för denna grund gjort gällande att principen om god förvaltningssed i artikel 41 i stadgan kräver att utvärderingen av det tekniska anbudets kvalitet görs före utvärderingen av priset, eftersom den upphandlande myndigheten i annat fall alltid kan misstänkas för att ha prioriterat det dyraste anbudet.

208    Tribunalen konstaterar för det första att Konungariket Spanien inte har lagt fram någon bevisning eller anfört något indicium som gör det möjligt att fastställa att kommissionen först utvärderade anbudens pris och därefter deras kvalitet och i slutändan prioriterade CLL-gruppens anbud. För det andra framgår det varken av bestämmelserna i budgetförordningen eller av rättspraxis att utvärderingen av det tekniska anbudets kvalitet ska föregå utvärderingen av priset. För det tredje har Konungariket Spanien inte lagt fram någon relevant bevisning som visar att avsaknaden av en utvärdering av anbuden i två steg medförde att principen om likabehandling av anbudsgivare åsidosattes.

209    Tribunalen kan inte heller godta argumentet att artikel 41 i stadgan har åsidosatts. Kravet på opartiskhet i den mening som avses i denna bestämmelse inbegriper två aspekter. Det rör sig dels om en subjektiv opartiskhet hos medlemmarna i ett organ, i den meningen att ingen medlem av det berörda organet får ge uttryck för partiskhet eller personliga förutfattade meningar, eftersom denna opartiskhet presumeras till dess att motsatsen bevisats, dels om en objektiv opartiskhet, i den meningen att organet ska erbjuda tillräckliga garantier för att i detta avseende utesluta varje form av legitimt tvivel (se, analogt, dom av den 1 juli 2008, Chronopost och La Poste/UFEX m.fl., C‑341/06 P och C‑342/06 P, EU:C:2008:375, punkt 54, och dom av den 11 juli 2013, Ziegler/kommissionen, C‑439/11 P, EU:C:2013:513, punkt 155). I förevarande fall konstaterar tribunalen dels att Konungariket Spanien inte har åberopat en subjektiv opartiskhet hos kommitténs medlemmar, dels att Konungariket Spanien inte har visat att avsaknaden av en skyldighet att göra en utvärdering av det tekniska anbudets kvalitet före utvärderingen av priset, vilket för övrigt inte är något som unionslagstiftaren planerar att införa, i förevarande fall bland annat har medfört att likabehandlingsprincipen har åsidosatts. Tribunalen konstaterar följaktligen att Konungariket Spanien inte har kunnat styrka att det föreligger ett legitimt tvivel i detta avseende.

210    Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den femte grunden.

211    Mot bakgrund av det ovan anförda ska talan ogillas i sin helhet.

 Rättegångskostnader

212    Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökandena har tappat målet och ska därför bära sina rättegångskostnader samt ersätta kommissionens rättegångskostnader, i enlighet med kommissionens yrkanden.

213    Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska medlemsstater som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Konungariket Spanien ska således bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (tredje avdelningen)

följande:

1)      Talan ogillas.

2)      Instituto Cervantes ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)      Konungariket Spanien ska bära sina rättegångskostnader.

Underskrifter

*      Rättegångsspråk: franska.