Language of document : ECLI:EU:T:2021:851

Mål T700/20

Gabriele Schmid

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

 Tribunalens dom (tionde avdelningen) av den 1 december 2021

”EU-varumärke – Ogiltighetsförfarande – EU-figurmärket Steirisches Kürbiskernöl g. g. A GESCHÜTZTE GEOGRAFISCHE ANGABE – Absolut registreringshinder – Varumärken som innehåller tecken, emblem eller vapen – Emblem som avser ett av unionens åtgärdsområden – Skyddade geografiska beteckningar – Artikel 7.1 i) i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 i) i förordning (EU) 2017/1001)”

1.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Absoluta ogiltighetsgrunder – Varumärken som innehåller andra tecken, emblem eller vapen än dem som avses i artikel 6b i Pariskonventionen – Villkor för skydd – Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 h och i)

(se punkterna 21–28 och 40–42)

2.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Absoluta ogiltighetsgrunder – Varumärken som innehåller andra tecken, emblem eller vapen än dem som avses i artikel 6b i Pariskonventionen – Skyddets omfattning – Symbol för skyddade geografiska beteckningar

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 i)

(se punkterna 38, 39, 43 och 45)

Resumé

Gabriele Schmid är innehavare av ett EU-varumärke som är registrerat för varan ”Pumpafröolja, Motsvarande den skyddade geografiska beteckningen ’Steirisches Kürbiskernöl’”. Detta figurvarumärke innehåller Europeiska unionens symbol för ”skyddade geografiska beteckningar” (nedan kallad SGB). Av den anledningen ingav Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark (Regionala kammaren för jord- och skogsbruk i Steiermark, Österrike) en ansökan om ogiltighetsförklaring av nämnda varumärke till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).

Annulleringsenheten vid EUIPO ogiltigförklarade det omtvistade varumärket. EUIPO:s överklagandenämnd bekräftade ogiltigförklaringen med hänvisning till att det omtvistade varumärket innehöll symbolen SGB i sin helhet och att varken rätten eller skyldigheten att använda symbolen omfattade rätten att skydda symbolen såsom en beståndsdel i ett varumärke.

Tribunalen ogiltigförklarade överklagandenämndens beslut. Överklagandenämnden borde, enligt tribunalen, ha undersökt huruvida varumärket innehållande ett emblem som skyddas genom artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009(1), betraktat i sin helhet, kunde vilseleda allmänheten vad gäller sambandet mellan, å ena sidan, varumärkesinnehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den myndighet till vilken symbolen hänvisar. Vid denna bedömning ska enligt tribunalen de olika beståndsdelarna som ett sådant varumärke består av beaktas.

Tribunalens bedömning

Till att börja noterar tribunalen att förbudet i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 är tillämpligt när tre kumulativa villkor är uppfyllda.

–      Tecknet, emblemet eller vapnet i fråga är av särskilt allmänt intresse, varvid ett samband med en av unionens verksamheter räcker för att konstatera att det finns ett allmänt intresse av att skydda det.

–      Vederbörande myndigheter inte har godkänt registreringen.

–      Varumärket innehållande ett sådant tecken, emblem eller vapen kan vilseleda allmänheten vad gäller sambandet mellan, å ena sidan, varumärkesinnehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den myndighet till vilken symbolen hänvisar.

Vad gäller det tredje villkoret följer det av att skyddet enligt artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 inte kan vara mer omfattande än det skydd som ges emblem tillhörande internationella mellanstatliga organisationer vilka i vederbörlig ordning avgetts till stater som är parter i Pariskonventionen.(2) Dessa emblem skyddas endast om det varumärke som innehåller ett sådant emblem, betraktat i sin helhet, ger allmänheten uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, dess innehavare eller användare och, å andra sidan, den internationella mellanstatliga organisationen i fråga.(3)

Artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 är sålunda tillämplig när allmänheten kan tro att de varor som omfattas av varumärket härrör från den myndighet till vilken det emblem som det innehåller en återgivning av hänvisar, eller att de har blivit föremål för ett godkännande eller en garanti från den myndigheten, eller på något annat sätt har ett samband med den.

Tribunalen konstaterar vidare att överklagandenämnden inte prövade det tredje villkoret och således gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Överklagandenämnden prövade nämligen varken hur allmänheten skulle ha uppfattat symbolen SGB såsom en beståndsdel av det omtvistade varumärket, betraktat i sin helhet, eller huruvida allmänhetens uppfattning medförde en risk för att omsättningskretsen skulle tro att de varor som omfattas av ett sådant varumärke åtnjöt unionens garanti.

Slutligen preciserar tribunalen att EUIPO inte bara ska pröva huruvida det berörda emblemet helt eller delvis återges i det varumärke som det ingår i. Ett sådant varumärkes olika beståndsdelar ska också beaktas vid denna bedömning. Denna skyldighet att göra en konkret och samlad bedömning påverkas inte av att beviljandet av skydd enligt varumärkesrätten för symbolen SGB i allmänhet kan inverka menligt på det system med skyddade geografiska beteckningar som inrättats av unionen.


1      Enligt artikel 7.1 i) i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken (EUT L 78, 2009, s. 1) är det förbjudet att registrera varumärken som innehåller andra tecken, emblem eller vapen än dem som avses i artikel 7.1 h i samma förordning (nu artikel 7.1 h i förordning 2017/1001), det vill säga andra emblem än statsemblem och sådana emblem som tillhör internationella mellanstatliga organisationer och som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i konventionen om industriellt rättsskydd, som undertecknades i Paris den 20 mars 1883, senast reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och ändrad den 28 september 1979 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 828, nr 11851, s. 305) (nedan kallad Pariskonventionen), när de är av särskilt allmänt intresse, såvida vederbörande myndigheter inte har godkänt registreringen.


2      Enligt artikel 7.1 h i förordning nr 207/2009.


3      Detta villkor följer av artikel 6b.1 c i Pariskonventionen.