Language of document : ECLI:EU:T:2004:333

Mål T-316/04 R

Wam SpA

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Statligt stöd – Lån med nedsatt ränta som beviljats för att möjliggöra ett företags etablering i vissa tredje länder – Skyldighet att återkräva stödet – Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Krav på skyndsamhet – Föreligger inte”

Sammanfattning av beslutet

Interimistiskt förfarande – Uppskov med verkställigheten – Villkor för beviljande – Krav på skyndsamhet – Allvarlig och irreparabel skada – Bevisbörda – Allvarlig och irreparabel skada som drabbar sökanden – Ekonomisk skada – Situation som skulle kunna äventyra existensen för det bolag som är sökande eller på ett irreparabelt sätt påverka dess ställning på marknaden – Kommissionens beslut om att ett statligt stöd skall återkrävas

(Artikel 242 EG; förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 104.2)

Frågan huruvida en ansökan om uppskov med verkställigheten ställer krav på skyndsamhet skall bedömas med beaktande av om det är nödvändigt att fatta ett interimistiskt beslut för att undvika att den som ansöker om den interimistiska åtgärden orsakas allvarlig och irreparabel skada. Det ankommer på sökanden att styrka att han inte kan avvakta utgången av målet i huvudsaken utan att behöva lida sådan skada. Det behöver inte vara fastställt med absolut säkerhet att skadan är nära förestående utan det är tillräckligt att den ifrågavarande skadan, särskilt då den beror på förekomsten av ett antal faktorer, är förutsebar med en tillräcklig grad av sannolikhet. Sökanden är dock skyldig att bevisa de omständigheter som ligger till grund för antagandet att han kommer att lida allvarlig och irreparabel skada.

Dessutom skall sökanden, för att visa att kravet på skyndsamhet är uppfyllt, visa att uppskovet med verkställigheten eller de andra interimistiska åtgärder som yrkats är nödvändiga för att skydda sökandens egna intressen. Sökanden kan emellertid inte göra gällande att ett intresse som inte är hans personliga intresse skadas – såsom en skada som drabbar ett allmänintresse eller tredje mans rättigheter, vare sig det är fråga om en enskild person eller en medlemsstat – för att visa att kravet på skyndsamhet är uppfyllt. Sådana intressen kan i förekommande fall endast beaktas i samband med avvägningen mellan föreliggande intressen.

En skada av ekonomisk art kan visserligen inte anses vara irreparabel, eller ens svår att avhjälpa, förutom i undantagsfall, eftersom den kan avhjälpas genom ekonomisk ersättning vid ett senare tillfälle. En interimistisk åtgärd är dock befogad om det visar sig att sökanden i avsaknad av denna åtgärd skulle befinna sig i en situation som skulle kunna äventyra dess existens eller på ett irreparabelt sätt påverka dess ställning på marknaden innan den dom har avkunnats genom vilken huvudsaken avgörs.

Det är ofrånkomligt att ett beslut som kommissionen antagit om återkrav av ett statligt stöd som fastställts vara oförenligt med den gemensamma marknaden har en inverkan på intressena hos personer som anses utgöra mottagare av detta stöd. Denna inverkan kan inte i sig anses utgöra en allvarlig och irreparabel skada, oberoende av en konkret bedömning i varje enskilt fall av hur allvarlig och irreparabel den påstådda skadan är.

(se punkterna 26–29 och 33)