BESLUT AV DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
den 17 september 2021 (*)
”Överklagande – Intervention – Artikel 40 i stadgan för Europeiska unionens domstol – Ansökan framställd av en av Europeiska unionens byråer – Rätt att intervenera i en tvist mellan medlemsstater och unionens institutioner – Intresse av utgången av tvisten – Bifall”
I de förenade målen C‑6/21 P och C‑16/21 P,
angående två överklaganden enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 7 januari 2021,
Förbundsrepubliken Tyskland, företrädd av S. Heimerl och J. Möller, båda i egenskap av ombud,
klaganden i mål C‑6/21 P,
med stöd av
Konungariket Nederländerna, företrätt av M.K. Bulterman och J. Langer, båda i egenskap av ombud,
intervenient i överklagandet,
i vilket de andra parterna är:
Pharma Mar SA, med säte i Colmenar Viejo (Spanien), företrätt av M. Merola och V. Salvatore, avvocati,
sökande i första instans,
Europeiska kommissionen, företrädd av L. Haasbeek och A. Sipos, båda i egenskap av ombud,
svarande i första instans
och
Republiken Estland, företrädd av N. Grünberg, i egenskap av ombud,
klagande i mål C‑16/21 P,
med stöd av
Förbundsrepubliken Tyskland, företrädd av S. Heimerl och J. Möller, båda i egenskap av ombud,
Konungariket Nederländerna, företrätt av M.K. Bulterman och J. Langer, båda i egenskap av ombud,
intervenienter i målet om överklagande,
i vilket de andra parterna är:
Pharma Mar SA, med säte i Colmenar Viejo, företrätt av M. Merola och V. Salvatore, avvocati,
sökande i första instans
Europeiska kommissionen, företrädd av L. Haasbeek och A. Sipos, båda i egenskap av ombud,
svarande i första instans
meddelar
DOMSTOLENS ORDFÖRANDE
med beaktande av förslaget från D. Šváby, referent,
efter att ha hört generaladvokaten J. Richard de la Tour,
följande
Beslut
1 Förbundsrepubliken Tyskland respektive Republiken Estland har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 28 oktober 2020, Pharma Mar/kommissionen (T‑594/18, ej publicerad, EU:T:2020:512). Genom denna dom ogiltigförklarade tribunalen kommissionens genomförandebeslut C(2018) 4831 final, av den 17 juli 2018 (nedan kallat det omtvistade beslutet), att med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, 2004, s. 1), neka godkännande för försäljning av humanläkemedlet Aplidin – plitidepsin.
2 Genom handlingar som inkom till domstolens kansli den 29 april och den 20 maj 2021 ansökte Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), med stöd av artikel 40 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 130 i domstolens rättegångsregler, som är tillämplig i mål om överklagande enligt artikel 190.1 i dessa regler, om att få intervenera i målen C‑6/21 P och C‑16/21 P till stöd för Förbundsrepubliken Tysklands respektive Republiken Estlands yrkanden. EMA har gjort gällande att myndigheten har ett direkt intresse av att domen av den 28 oktober 2020, Pharma Mar/kommissionen (T‑594/18, ej publicerad, EU:T:2020:512) upphävs, eftersom tribunalen grundade ogiltigförklaringen av det omtvistade beslutet på att det förfarande för prövning av ansökan om godkännande för försäljning av Aplidins – plitidepsine som EMA ansvarade för enligt förordning nr 726/2004 var rättsstridigt. EMA har vidare hävdat att utgången i förevarande mål riskerar att få återverkningar på de yttranden som myndigheten kommer att avge i framtiden, genom sina vetenskapliga kommittéer.
3 Pharma Mar yrkade, genom handlingar som inkom till kansliet den 1 och den 17 juni 2021, att interventionsansökningarna skulle avslås. Pharma Mar har i huvudsak gjort gällande att EMA inte har visat att dess intressen kunde anses oberoende av Europeiska kommissionens intressen.
4 Genom handling som inkom till tribunalens kansli den 26 maj 2021 förklarade sig kommissionen inte ha något att invända mot EMA:s interventionsansökningar.
Ansökningarna om intervention
5 I artikel 40 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol föreskrivs att medlemsstaterna och unionens institutioner får intervenera i tvister inför domstolen. Enligt första meningen i andra stycket i denna artikel ska samma rätt gälla för unionens organ och byråer och varje annan person om de kan motivera att de har ett intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen.
6 Enligt andra stycket andra meningen i nämnda artikel får fysiska eller juridiska personer emellertid inte intervenera i ärenden mellan medlemsstater, mellan unionens institutioner eller mellan medlemsstater, å ena sidan, och unionens institutioner, å andra sidan.
7 Det framgår således av ordalydelsen och systematiken i denna bestämmelse att det undantag som föreskrivs däri inte är tillämpligt på unionens ”organ” och ”byråer”.
8 Enligt artikel 40 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol får följaktligen unionens organ eller byråer, såsom EMA, intervenera i en tvist som underställts domstolen i mål mellan medlemsstater, mellan unionens institutioner eller mellan medlemsstater, å ena sidan och unionens institutioner å andra sidan, under förutsättning att de har ett ”intresse av utgången av tvisten”.
9 Enligt domstolens fasta praxis ska begreppet ”intresse av utgången av [en] tvist”, i den mening som avses i denna bestämmelse, definieras med utgångspunkt i själva saken i målet och förstås som ett direkt och faktiskt intresse av utfallet av prövningen av yrkandena som sådana, och inte som ett intresse i förhållande till de åberopade grunderna och argumenten. Uttrycket ”utgången av tvist[en]” hänvisar nämligen till det slutliga avgörande som följer av att yrkandena bifalls, så som det skulle vara utformat i domslutet i den kommande domen (se, bland annat, beslut av domstolens ordförande av den 5 juli 2018, Uniwersytet Wrocławski och Polen/REA, C‑515/17 P och C‑561/17 P, ej publicerat, EU:C:2018:553, punkt 7). En interventionssökandes intresse av utgången av tvisten kan i princip endast anses vara tillräckligt direkt om utgången kan förändra dennes rättsliga ställning (beslut av domstolens ordförande av den 30 april 2020, kommissionen/HSBC Holdings m.fl., C‑806/19 P, ej publicerat, EU:C:2020:364, punkt 8 och där angiven rättspraxis).
10 Det måste emellertid konstateras att unionens organ och byråer, till skillnad från fysiska och juridiska personer, kan begära att få intervenera i en tvist som underställts domstolen, inte för att försvara enskilda intressen eller, såsom för sammanslutningar, intressen som har samband med deras verksamhetsföremål, såsom till exempel miljöskydd, utan snarare när, som i förevarande fall, den rättsakt som ligger till grund för tvisten har antagits efter ett förfarande där organet eller byrån i fråga har ombetts att delta för att försvara ett yttrande som lämnats eller bedömning som gjorts inom ramen för detta förfarande.
11 När det gäller interventionsansökningar från unionens organ och byråer ska villkoret att det ska föreligga ett direkt och faktiskt intresse av utgången av tvisten tillämpas på ett sätt som återspeglar detta särdrag.
12 När det gäller ansökningar om intervention i en tvist om ogiltigförklaring av en unionsrättsakt – eller till och med av ett av tribunalens avgöranden vari en sådan unionsrättsakt ogiltigförklarades – som ingetts av unionens organ och byråer, finner domstolen att kravet på att organet eller byrån ska ha ett direkt och faktiskt intresse av utgången av en sådan tvist är uppfyllt bland annat om detta organ eller denna byrå kan visa att den aktuella unionsrättsakten har antagits efter ett förfarande där det, i enlighet med unionsrätten, föreskrivs att detta organ eller denna byrå ska delta, i förekommande fall genom att avge ett yttrande eller göra en bedömning.
13 Så är fallet i förevarande mål. Det är nämligen utrett att inom ramen för förfarandet för antagande av det omtvistade beslutet utarbetade EMA:s kommitté för humanläkemedel, i enlighet med artikel 5.2 i förordning nr 726/2004, myndighetens yttrande över ansökan om godkännande för försäljning av humanläkemedlet Aplidin – plitidepsine, och detta yttrande beaktades av kommissionen.
14 EMA:s ansökan om att få intervenera till stöd för Förbundsrepubliken Tysklands och Republiken Estlands yrkanden ska följaktligen bifallas i enlighet med artikel 40 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol och artikel 131.3 i rättegångsreglerna.
Intervenientens processuella rättigheter
15 Eftersom ansökningarna om intervention har bifallits kommer EMA, i enlighet med artikel 131.3 jämförd med artikel 190.1 i rättegångsreglerna, att tillställas samtliga inlagor och beslut som delgetts parterna.
16 Då dessa ansökningar gjorts inom den frist på en månad som föreskrivs i artikel 190.2 i rättegångsreglerna, får EMA i enlighet med artikel 132.1 i rättegångsreglerna – som är tillämplig i mål om överklagande enligt artikel 190.1 i samma regler – inkomma med en interventionsinlaga inom en månad från den underrättelse som avses i föregående punkt.
17 Slutligen får EMA yttra sig muntligen om en muntlig förhandling anordnas.
Rättegångskostnader
18 Enligt artikel 137 i rättegångsreglerna, som är tillämplig i mål om överklagande med stöd av artikel 184.1 i rättegångsreglerna, ska domstolen besluta om rättegångskostnader i den dom eller det särskilt uppsatta beslut genom vilket målet avgörs slutligt.
19 Eftersom EMA:s interventionsansökan har bifallits i förevarande fall, ska frågan om rättegångskostnaderna för dess intervention anstå.
Mot denna bakgrund beslutar domstolens ordförande följande:
1) Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) tillåts intervenera i de förenade målen C‑6/21 P och C‑16/21 P till stöd för Förbundsrepubliken Tysklands och Republiken Estlands yrkanden.
2) En kopia av samtliga rättegångshandlingar kommer att tillställas Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) genom justitiesekreterarens försorg.
3) Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) kommer att meddelas en frist för att inkomma med en interventionsinlaga.
4) Beslut om rättegångskostnaderna för Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) intervention anstår.
Underskrifter