PERSONALDOMSTOLENS DOM

(första avdelningen)

den 7 juni 2011

Mål F-84/09

Emmanuel Larue och Olivier Seigneur

mot

Europeiska centralbanken (ECB)

”Personalmål – ECB:s personal – Lön – Allmän lönejustering – Missuppfattning beträffande beräkningsmetoden”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 36.2 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, vilket är fogat till EG‑fördraget, i vilken Emmanuel Larue och Olivier Seigneur yrkat ogiltigförklaring av sina lönebesked för januari månad år 2009 samt förpliktelse för ECB att till dem utge skadestånd jämte ränta.

Avgörande:      Lönebeskeden för Emmanuel Larue och Olivier Seigneur avseende januari månad år 2009 ogiltigförklaras. Talan ogillas i övriga delar. Europeiska centralbanken ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Talan mot beslut om avslag på ett klagomål – Upptagande till sakprövning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Lön – Metod för beräkning av den årliga justeringen av lönerna – Därav följande skyldigheter för banken

(Protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, artikel 14.3; Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, artikel 13 )

3.      Tjänstemän – Talan – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Skyldighet att vidta åtgärder för att följa domen – Skälig ersättning för de olägenheter som den ogiltigförklarade rättsakten inneburit för sökanden

(Artikel 266 FEUF)

1.      Vad gäller yrkandena som riktas mot besluten att avslå begäran om omprövning och klagomålen finner personaldomstolen att det saknas skäl att pröva dessa självständigt, eftersom dessa beslut saknar självständigt innehåll och yrkandena därmed endast leder till att talan väcks vid unionsdomstolen enbart i fråga om rättsakter som går dem, mot vilka begäran om omprövning har riktats.

(se punkt 35)

Hänvisning till

Domstolen: 17 januari 1989, Vainker mot parlamentet, 293/87, punkt 8

Personaldomstolen: 18 maj 2006, F 13/05, Corvoisier m.fl. mot ECB, point 25

2.      Även om ECB med tillämpning av artikel 13 i anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal visserligen använder en beräkningsmetod för att allmänt justera lönerna för personalen som baseras på löneutvecklingen i vissa referensorganisationer, varför den är skyldig att dels begära samtliga användbara uppgifter från referensorganisationerna som rör utvecklingen av den årliga bruttolönen för deras anställda, dels att på grundval av dessa uppgifter fastställa den allmänna justeringen av lönerna för bankens anställda för det ifrågavarande året. Även om det för övrigt principiellt inte ankommer på banken att ifrågasätta huruvida de sifferuppgifter som referensorganisationerna tillhandahåller är korrekta, eftersom dessa till sin natur är komplicerade, har banken befogenhet att ge sifferuppgifterna en adekvat rättslig kvalificering med hänsyn till de kriterier som definieras i nämnda interna föreskrifter. I det speciella fallet där personalkommitténs synpunkter ger anledning anta att de uppgifter som lämnats av referensorganisationerna inte trovärdigt återger utvecklingen av bruttolönen för deras anställda, i den mening som avses i de interna föreskrifterna, ankommer det slutligen på banken att göra de preciseringar som krävs för att säkerställa att bestämmelserna i artikel 14.3 i Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken iakttas.

(se punkt 50)

3.      Det ankommer med tillämpning av artikel 266 FEUF på den berörda institutionen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen om ogiltigförklaring, och i synnerhet att med iakttagande av legalitetsprincipen vida alla rättsliga åtgärder som ger en skälig ersättning för den olägenhet som sökandena lidit av de ogiltigförklarade rättsakterna, utan inverkan från möjligheten för sökandena att därefter väcka talan mot åtgärder som denna institution har vidtagit för att verkställa nämnda dom.

(se punkt 64)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 15 september 2005, Casini mot kommissionen, T‑132/03, punkt 98

Personaldomstolen: 24 juni 2008, Andres m.fl. mot ECB, F‑15/05, punkt 132