BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 13 december 2013

Förenade målen F‑137/12, F‑138/12, F‑139/12 och F‑141/12

Fabrice Van Oost m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

ˮPersonalmål – Tjänstemän – Befordran – Certifieringsförfarande 2010-2011 – Uteslutning från listan med certifierade tjänstemän – Förlikning i målet på tribunalens initiativ – Tidsfrist för klagomål – För sent klagomål – Begreppet ursäktligt misstag – Aktsamhet som förväntas av en normalt vaksam tjänsteman – Upplysningar som erhållits på telefon – Bevis – Avvisning”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, tillämplig på Euratomfördraget enligt artikel 106a i detta fördrag, den 14 november 2012 av Fabrice Van Oost, Malia Belén Ibarra de Diego samt Nicolas Theodoridis, och den16 november 2012 av Margarita Hotz, om ogiltigförklaring av överläggningskommittéens beslut vid certifieringsförfarandet 2010-2011 att inte föra upp sökandenas namn på listan med de personer som har klarat samtliga prov för den utbildning som utgör en del av utbildningen ”certifiering” som organiserades år 2010-2011 samt yrkande om skadestånd.

Avgörande:      Målen F-137/12, F-138/12 och F-139/12 avskrivs. Parterna i målen F-137/12, F-138/12 och F-139/12 ska bära rättegångskostnaderna i enlighet med vad som avtalats. Talan i mål F-141/12 avvisas. Margarita Hotz ska bära sina egna rättegångskostnader och förpliktas att ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader inom ramen för mål F-141/12.

Sammanfattning

Talan väckt av tjänstemän – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Utgången frist – Ursäktligt misstag – Begrepp – Felaktiga upplysningar som institutionen eventuellt gett via telefonsamtal – Saknar betydelse

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90.2 och 91.2; Europaparlamentets, rådets, kommissionens, domstolens, revisionsrättens, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs, Regionkommitténs och EU-ombudsmannens beslut 2002/620, artikel 4)

Begreppet ursäktligt misstag ska tolkas restriktivt och kan endast avse särskilda omständigheter, såsom att institutionernas handlande i sig självt eller i avgörande utsträckning har kunnat framkalla en ursäktlig villfarelse hos en enskild person som varit i god tro och som visat prov på den omsorg som kan krävas av en normalt underrättad aktör. Detta begrepp ska enligt en analog tolkning av artikel 91.2 i Europeiska unionens tjänsteföreskrifter tillämpas på obligatoriska tidsfrister för att inge handlingar eller dokument till institutionen själv, däribland klagomål i den mening som avses i artikel 90.2 i föreskrifterna.

För att bevisa att ett ursäktligt misstag har begåtts kan en tjänsteman inte åberopa ett telefonsamtal med institutionen under vilket tjänstemannen har fått felaktiga upplysningar gällande tillsättningsmyndigheten, till vilken denne har riktat ett klagomål mot ett beslut av Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO). Eftersom tolkningen av de bestämmelser som är tillämpliga på beslut 2002/620 om upprättande av EPSO inte ger upphov till någon särskild svårighet ankommer det på den berörde att förevisa all den aktsamhet som förväntas av en normalt vaksam tjänsteman och följaktligen att korrekt informera sig om vilken myndighet som är behörig att pröva klagomål.

(se punkterna 25–28 och 30)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 11 november 2008, Speiser mot parlamentet, T‑390/07, punkt 33; 16 september 2009, Budova m.fl. mot kommissionen, T-271/08 P, punkt 72 och där angiven rättspraxis

Tribunalen: 1 april 2011, Doherty mot kommissionen, T‑468/10, punkt 29

Personaldomstolen: 10 maj 2011, Barthel m.fl. mot Domstolen, F‑59/10, punkt 28