Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 17 oktober 2023 – ZH och KN mot AxFina Hungary Zrt.
(Mål C-630/23, AxFina Hungary)
Rättegångsspråk: ungerska
Hänskjutande domstol
Kúria
Parter i det nationella målet
Klagande: ZH och KN
Motpart: AxFina Hungary Zrt.
Tolkningsfrågor
1. Kan uttrycket ”[avtalet] kan bestå utan de oskäliga villkoren” i artikel 6.1 i rådets direktiv 93/13/EEG1 av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (nedan kallat direktiv 93/13) tolkas på så sätt att ett konsumentavtal uttryckt i utländsk valuta kan bestå utan ett avtalsvillkor som kan hänföras till huvudprestationen enligt avtalet och som innebär att konsumenten utan någon begränsning ska stå för valutarisken, med beaktande av att det i den nationella rätten finns tvingande lagbestämmelser rörande mekanismen för valutaomräkning?
Ska artiklarna 1.2, 6.1 och 7.1 i direktiv 93/13 tolkas på så sätt att de inte utgör hinder för en domstolspraxis i en medlemsstat (som bygger på en tolkning av medlemsstatens lagstiftning mot bakgrund av direktivet och som iakttar de tolkningsprinciper som EU-domstolen har slagit fast), som innebär att den nationella domstolen, mot bakgrund av principen om obehörig vinst,
a) ska förplikta långivaren att till konsumenten återbetala (eller avräkna till förmån för denne) belopp som långivaren erhållit från konsumenten enligt ett avtalsvillkor som har förklarats vara oskäligt, varvid detta dock inte görs med stöd av principen restitutio in integrum, eftersom en särskild bestämmelse i den nationella rätten utesluter att avtalets ogiltighet kan leda till denna rättsföljd, och inte heller med stöd av en självständig tillämpning av reglerna om obehörig vinst, eftersom den nationella rätten inte innehåller någon bestämmelse med innebörd att avtalets ogiltighet kan leda till en sådan rättsföljd, utan konsumenten befrias istället från de rättsföljder som är särskilt skadliga för honom eller henne, samtidigt som balansen mellan parterna i avtalet återupprättas genom tillämpning av den enligt nationell rätt mest centrala rättsföljden av att avtalet förklaras vara ogiltigt, nämligen en förklaring att avtalet ska fortsätta att gälla, vilket innebär att de oskäliga villkoren inte medför någon skyldighet för konsumenten, samtidigt som de övriga delarna av avtalet (som inte är oskäliga) (bland annat ränta och andra kostnader) förblir bindande för parterna på samma villkor som tidigare, eller,
b) om avtalet inte kan förklaras vara giltigt, ska fastställa rättsföljderna av avtalets ogiltighet genom att förklara att avtalet, med avseende på avräkningen mellan parterna, ska fortsätta att gälla fram till dess att dom meddelas och att avräkningen ska ske med tillämpning av principen om obehörig vinst?
2. När ett av ovan angivna skäl ogiltigt avtals rättsverkningar ska fastställas, är det då tillåtet att underlåta att tillämpa en senare tillkommen lagbestämmelse i medlemsstaten, som från och med ikraftträdandet föreskrev en obligatorisk omräkning till forinter, av det skälet att den bestämmelsen, som en följd av att den fastställer omräkningskursen, innebär att konsumenten får bära en viss del av valutarisken, trots att han eller hon – på grund av det oskäliga avtalsvillkoret – helt borde befrias från denna risk?
3. För det fallet att det inte är förenligt med unionsrätten att fastställa ogiltighetens rättsverkningar vare sig genom att avtalet förklaras vara giltigt eller genom en förklaring att avtalet ska fortsätta att gälla, vilka är då de rättsverkningar – med hänvisning till på vilken rättsdogmatisk grund de vilar – som därmed ska fastställas contra legem, det vill säga utan avseende på vad som gäller enligt medlemsstatens lagstiftning rörande nämnda rättsverkningar, och enbart på grundval av unionsrätten, med beaktande av att direktiv 93/13 inte reglerar ogiltighetens rättsverkningar?
____________
1 EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169.