Language of document : ECLI:EU:T:2021:528

Mål T377/20

KN

mot

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

 Tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 1 september 2021

”Institutionell rätt – Ledamot i EESK – Utredning av Olaf om påståenden om mobbning – Beslut att entlediga en ledamot från sin chefsbefattning med personalansvar – Talan om ogiltigförklaring – Rättsakt mot vilken talan kan väckas – Upptagande till prövning – Åtgärd i tjänstens intresse – Rättslig grund – Rätten till försvar – Beslut att inte ge tillgång till bilagorna till Olafs rapport – Utlämnande av det väsentliga innehållet i vittnesutsagorna i form av en sammanfattning – Skadeståndsansvar”

1.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Anmodan att avgå och återkalla sin kandidatur till ordförandeskapet för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Omfattas inte

(Artikel 263 FEUF)

(se punkterna 62, 63 och 68)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp– Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Beslut att frånta en ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hans chefsbefattning och personalansvar – Omfattas

(Artikel 263 FEUF; Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning, artikel 80)

(se punkterna 74 och 77–79)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp– Rättsakter som har bindande rättsverkningar – Beslut av ett unionsorgan eller en unionsbyrå att inträda som målsägande vid en nationell domstol – Omfattas inte

(Artikel 263 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 47)

(se punkterna 82 och 83)

4.      Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Ledamöter – Mobbning – Tjänstens intresse – Beslut att frånta en ledamot hans ledningsbefogenhet – Kvalificering som disciplinåtgärd – Föreligger inte

(Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsordning, artikel 9.8 samt bilaga, artikel 8.3 andra stycket)

(se punkterna 99–102, 104 och 105)

5.      Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) – Ledamöter – Utredning av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) angående påstådd mobbning – Beslut att frånta en ledamot hans ledningsbefogenhet – Rätt till tillgång till protokollen från höranden – Gränser – Möjlighet för administrationen att använda anonymisering eller göra en sammanfattning av texten

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2; Europaparlamentets och rådets förordning nr 883/2013, artikel 11.4)

(se punkterna 112–115, 123–125, 187 och 191)

6.      Unionsrätt – Principer – Rätten till försvar – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) – Ledamöter – Utredning av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) angående påstådd mobbning – Beslut att frånta en ledamot hans ledningsbefogenhet – Rätt till tillgång till protokollen från höranden – Gränser – Tillgången till den konfidentiella versionen är begränsad till ledamotens ombud – Det väsentliga innehållet i den konfidentiella versionen återfinns i den icke-konfidentiella versionen – Tillåtlighet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 41.2; tribunalens rättegångsregler, artikel 103.3; praktiska genomförandebestämmelser till tribunalens rättegångsregler, punkt 191; Europaparlamentets och rådets förordning nr 883/2013, artikel 11.4)

(se punkterna 164–166)

Resumé

Sökanden, KN, är ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sedan den 1 maj 2004. Under perioden april 2013–27 oktober 2020 var han ordförande för grupp I (EESK:s arbetsgivargrupp).

Efter det att den underrättats om anklagelser gällande sökandens uppträdande gentemot andra EESK-ledamöter och anställda vid EESK, inledde Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) en utredning mot sökanden. Under denna utredning hördes vittnen och visselblåsare. Den 16 januari 2020 översände Olaf en rapport i vilken byrån rekommenderade att EESK skulle vidta de åtgärder som krävdes för att förhindra nya fall av mobbning på arbetsplatsen från sökanden. För att värna skyddet av vittnen och visselblåsare översändes inte utskrifterna av hörandena till sökanden. Han mottog istället en icke-konfidentiell version, vilken saknade bilagan till Olafs rapport.

Den 13 maj 2020 vägrade Europaparlamentet att bevilja EESK ansvarsfrihet för budgeten, såvida EESK inte vidtog åtgärder för att följa Olafs rekommendationer.(1)

Genom beslut av den 9 juni 2020 (nedan kallat det angripna beslutet) anmodade EESK:s presidium sökanden att avgå som ordförande för grupp I samt återkalla sin kandidatur till ordförandeskapet för EESK. I samma beslut fråntogs sökanden sin chefsbefattning och sitt personalansvar. Som en följd av detta beslut kvarstod sökanden som ordförande för grupp I till utgången av hans mandat, men återkallade sin kandidatur. Han utsågs till ledamot i EESK för perioden 21 september 2020–20 september 2025.

Sökanden väckte talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet samt skadeståndstalan. Tribunalen ogillar respektive talan och preciserar omfattningen av den rätt till tillgång som en person som är anklagad för mobbning har till utsagorna från de vittnen som hörts under Olafs utredning.

Tribunalens bedömning

Tribunalen prövar först huruvida talan kan tas upp till prövning. Tribunalen finner att talan ska avvisas i den del som den är riktad mot anmodan till sökanden att avgå som ordförande för grupp I respektive återkalla sin kandidatur till ordförandeskapet för EESK, eftersom de saknar bindande rättsverkningar. Tribunalen finner att talan kan tas upp till prövning i den del som den är riktad mot beslutet att frånta sökanden hans chefsbefattning och personalansvar. Det beslutet hindrar nämligen sökanden från att utöva en ledningsbefogenhet och har därför bindande rättsverkningar och går honom emot.

Tribunalen konstaterar därefter att den icke-konfidentiella versionen av Olafs rapport innehåller en sammanfattning av utsagorna från de vittnen och visselblåsare som hörts. I denna version redogörs det för det uppträdande som sökanden anklagats för och det beskrivs vilka effekter som detta uppträdande har haft på de berörda personernas hälsa.

Denna sammanfattning avspeglar det väsentliga innehållet i vittnesutsagorna och tribunalen finner därför att det faktum att bilagorna till Olafs rapport inte har kommunicerats inte påverkar det angripna beslutets lagenlighet.

Under målets handläggning i tribunalen hade sökandens ombud anmodats att underteckna ett sekretessavtal innan de mottog en kopia av bilagorna till Olafs rapport.(2) Sökandens ombud gjorde gällande att deras synpunkter inte kunde ersätta de synpunkter som sökanden själv skulle ha kunnat framföra om han hade haft tillgång till dessa bilagor. Tribunalen konstaterar att sökandens ombud inte har pekat på någon omständighet i bilagorna till Olafs rapport vars väsentliga innehåll inte redan återfinns i den icke-konfidentiella versionen av rapporten. Eftersom denna kontroll kunde genomföras utan att den konfidentiella versionen av utsagorna från de vittnen som hörts under utredningen kommunicerades till sökanden, finner tribunalen att det inte är nödvändigt att pröva de kompletterande synpunkter som sökanden själv skulle ha kunna lägga fram om han hade haft fått ta del av bilagorna.



1      Europaparlamentets beslut (EU) 2020/1984 av den 13 maj 2020 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EUT L 417, 2020, s. 469) och Europaparlamentets resolution (EU) 2020/1985 av en 14 maj 2020 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EUT L 417, 2020, s. 470.


2      I artikel 103.3 i tribunalens rättegångsregler finns en möjlighet för tribunalen att underrätta en part om konfidentiella upplysningar eller handlingar som är relevanta för utgången i målet genom att låta offentliggörandet av dem vara föremål för speciella åtaganden. Det framgår för övrigt av punkt 191 i de praktiska genomförandebestämmelserna till rättegångsreglerna att ett sådant åtagande kan bestå i att en parts företrädare åtar sig att inte röja dessa upplysningar eller handlingar för sin huvudman eller tredje man.