Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 27 november 2023 –
Groupama Asigurări

(mål C‑310/23)

”Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Svaret kan klart utläsas av rättspraxis – Artikel 267 FEUF – Tolkning av en tidigare dom från EU-domstolen – Civilrättsligt samarbete – Förordningarna (EG) nr 864/2007 och (EG) nr 593/2008 – Olycka orsakad av ett fordon som drar en påhängsvagn – Fordonet och påhängsvagnen är försäkrade av olika försäkringsgivare – Olycka som inträffat i en annan medlemsstat än den där försäkringsavtalen har ingåtts – Regresstalan mot försäkringsgivarna – Tillämplig lag”

1.      Frågor som har hänskjutits för förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Rättsakter som beslutats av institutionerna – Tolkning av domskälen i en tidigare dom från domstolen – Omfattas

(Artikel 267 första stycket b FEUF)

(se punkterna 18 och 19 samt punkt 1 i domslutet)

2.      Civilrättsligt samarbete – Tillämplig lag för avtalsförpliktelser – Förordning nr 593/2008 – Tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser – Förordning nr 864/2007 – Olycka orsakad av ett fordon som drar en påhängsvagn, där vart och ett av fordonen försäkras av olika försäkringsgivare – Regresstalan mellan försäkringsgivarna – Fördelning av ersättningsskyldigheten – Möjlighet för dragfordonets försäkringsgivare att utöva den skadelidandes rättigheter gentemot påhängsvagnens försäkringsgivare – Tillämplig lag

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 593/2008, artikel 7, och nr 864/2007, artikel 4 och följande artiklar)

(se punkterna 21 och 22 samt punkt 2 i domslutet)

Domslut

1) Artikel 267 första stycket led b FEUF ska tolkas så, att en nationell domstol som är osäker på hur den ska tolka domskälen i en dom om förhandsavgörande från EU-domstolen, vilken har meddelats efter att en annan nationell domstol ingett en begäran om förhandsavgörande, kan ställa tolkningsfrågor till EU-domstolen om hur domskälen i denna dom ska tolkas.

2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I‑förordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II‑förordningen)

ska tolkas på följande sätt:

När regresstalan väcks av en försäkringsgivare som har utgett ersättning till en person som drabbats av en trafikolycka som orsakats av föraren av detta fordon och denna talan är riktad mot försäkringsgivaren för en påhängsvagn, vilken vid denna olycka drogs av nämnda fordon, ska det i ett första led fastställas huruvida, i enlighet med tillämplig lag enligt artikel 4 och följande artiklar i förordning nr 864/2007, om, och i vilken mån, den ersättning som ska betalas till olycksoffret ska delas upp, i förekommande fall i lika delar, mellan föraren och innehavaren till den påhängsvagn som drogs av förarens fordon, och således mellan försäkringsgivaren för fordonet respektive påhängsvagnen. I ett andra led ska det avgöras huruvida det enligt den rättsordning som enligt artikel 7 i förordning nr 593/2008 är tillämplig på det aktuella avtalet förhåller sig så att försäkringsgivaren för den aktuella påhängsvagnen, som har ersatt nämnda olycksoffer, genom regresstalan kan utöva den sistnämndes rättigheter gentemot försäkringsgivaren för påhängsvagnen, såsom dessa framgår av tillämplig lag enligt artikel 4 och följande artiklar i förordning nr 864/2007.