Language of document :

Överklagande ingett den 14 april 2021 av Petr Fryč av det beslut som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 11 februari 2021 i mål T-92/20, Fryč mot kommissionen

(Mål C-239/21 P)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Klagande: Petr Fryč (ombud: advokaten Š. Oharková)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

-     Klaganden yrkar att domstolen ska besluta att återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning och ålägga tribunalen att även beakta argumenten i svarsinlagan av den 2 oktober 2020 i den mån tribunalen helt bortsåg från dem i det överklagade beslutet.

-     För det fall att målet inte återförvisas till tribunalen för förnyad prövning yrkar klaganden att domstolen ska fastställa att Europeiska unionens institutioner allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter och därmed har orsakat klaganden skada enligt följande:

a) Europeiska kommissionen har antagit den allmänna gruppundantagsförordningen i en form som bland annat går utöver de lagstiftningsbefogenheter som följer av fördragen, som inte säkerställer att de konstitutionella principerna om undantagskaraktär och skälen för konkurrensöverträdelser som påverkar den gemensamma marknaden följs, och som rättsstridigt har tillåtit genomförandet av statligt stöd inom ramen för ett operativt program för företag och innovation, vilket har haft en negativ inverkan på verksamheten i klagandens företag.

b) Europeiska kommissionen har genom sitt beslut av den 3 december 2007 antagit det operativa programmet, som inte var förenligt med fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och kommissionen har inte offentliggjort detta beslut.

c) Europeiska kommissionen har underlåtit att på ett korrekt sätt behandla klagandens klagomål som ifrågasätter laglighet vad avser det operativa programmet för företag och innovation, eftersom kommissionen för det första inte har kontrollerat omständigheterna kring skapandet och genomförandet av det operativa programmet för företag och innovation och för det andra inte har motiverat sitt avslag på sökandens klagomål på ett korrekt sätt.

d) Tribunalen vägrade att pröva sakfrågan i den talan om ogiltigförklaring som väckts mot den allmänna gruppundantagsförordningen och ogillade talan som uppenbart ogrundad, varigenom den åsidosatte sin konstitutionella skyldighet att tillämpa proportionalitetsprincipen och, genom att agera på ett partiskt och alltför formalistiskt sätt, åsidosatte klagandens konstitutionella rätt till ett effektivt rättsmedel och tillgång till en opartisk domstol.

- Klaganden yrkar att domstolen ska förplikta kommissionen att inom tre dagar från det att domen vunnit laga kraft betala 4 800 000 euro till klaganden som ersättning för ovannämnda skada;

- Klaganden yrkar att domstolen ska förplikta kommissionen att ersätta klagandens rättegångskostnader som ska betalas till hans juridiska ombud.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden följande grunder:

1.     Första grunden: Konsekvenserna av det nu gällande systemet för statligt stöd, som ger upphov till en konstgjord och skadlig förändring av den övergripande ekonomiska strukturen. Det leder till en snedvridning av marknadens funktion i sin helhet och till ett brott mot ekonomiska principer, där framgången på marknaden i första hand avgörs av möjligheten att få statligt stöd, vilket beslutas politiskt och inte juridiskt.

2.    Andra grunden: Bristande kontroll över kommissionens verksamhet. Systemet för statligt stöd blir därmed en blankocheck för den verkställande maktens institutioner, som kan betrakta alla sektorer som de uppräknar eller därutöver fastställer som förenliga med den gemensamma marknaden.

3.    Tredje grunden: Felaktig bedömning av den dag då preskriptionstiden för ansökan börjar löpa. Klaganden var övertygad om att det finns en mekanism inom unionen som säkerställer att kommissionen fortlöpande undersöker om offentligt stöd som beviljas enligt artikel 107 FEUF (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) påverkar den gemensamma marknaden, vilket avses i artikel 108.1 FEUF. Klaganden vände sig därför till kommissionen med en begäran om att kommissionen skulle kontrollera situationen när det gäller offentligt stöd som beviljats i Tjeckien inom ramen för det operativa programmet för företag och innovation. Kommissionen avslog denna begäran, varvid klaganden drog slutsatsen att det kontrollsystem som skulle införas genom artikel 108 FEUF inte fungerade. Klaganden betraktade en talan vid Europeiska unionens domstol endast som en sista utväg, som han hoppades att han inte skulle behöva ta till. Klaganden gjorde mycket för att uppmärksamma kommissionen på bristerna i utformningen och genomförandet av det operativa programmet för företag och innovation och det kan därför inte med säkerhet sägas att klaganden var inaktiv medan preskriptionstiden löpte.

4.    Fjärde grunden: Övervägande rättsligt intresse. Oberoende av domstolens beslut om huruvida klagandens rätt är preskriberad eller inte, är klaganden övertygad om att det, med hänsyn till att frågan i förevarande fall inte bara är nationell utan även omfattar hela unionen, är nödvändigt att domstolen tar ställning till frågan om vem som bär ansvaret vid en oriktig stödpolitik, om det är Europeiska unionen eller medlemsstaten.

____________