Tribunalens beslut av den 22 december 2023 – TB mot ENISA

(Mål T-322/21)(¹ )

(Personalmål – Tillfälligt anställda – Omorganisation av ENISA – Underförstått beslut att inte fastställa att tjänster som enhetschef kan tillsättas genom intern rörlighet – Sökanden har sagt upp sig – Berättigat intresse av att få saken prövad föreligger inte längre – Anledning saknas att döma i saken)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: TB (ombud: advokaterna L. Levi och N. Flandin)

Svarande: Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (ombud: I. Taurina, G. Pappa och C. Chalanouli, biträdda av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Sökanden har med stöd av artikel 270 FEUF väckt talan om ogiltigförklaring av det underförstådda beslutet av Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (ENISA) att inte fastställa att tjänsterna som chef för enheten ”Policyfrågor” och som chef för enheten ”Ekonomi och offentlig upphandling” kunde tillsättas genom intern rörlighet, vilket i sak framgick först och främst av de två meddelanden om lediga tjänster av den 5 augusti 2020 som offentliggjordes på ENISA:s webbplats avseende tjänsterna som chef för enheten ”Verkställande direktörens kontor” (ENISA-TA70-AD-2020-04) och som chef för enhet ”Administrativa stödtjänster” (ENISA-TA71-AD-2020-05) (nedan tillsammans kallade ”meddelanden om lediga tjänster av den 5 augusti 2020”) och, för det andra, genom administrativt meddelande nr 2020-11 av den 1 september 2020 om slutsatserna från dialogerna om intern rörlighet (nedan kallat administrativt meddelande nr 2020-11). Sökanden yrkar även, i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklaring dels av meddelandena om lediga tjänster av den 5 augusti 2020 och av det administrativa meddelandet nr 2020-11, dels av beslutet av den 3 mars 2021 om avslag på sökandens klagomål av den 4 november 2020, vilket avsåg det underförstådda beslutet, meddelandena om lediga tjänster av den 5 augusti 2020 och det administrativa meddelandet nr 2020-11.

Avgörande

Det finns inte längre anledning att döma i saken.

Vardera parten ska bära sina egna rättegångskostnader.

____________

(¹ ) EUT C 329, 16.8.2021,