TRIBUNALENS DOM (fjärde avdelningen)

den 20 mars 2019 (*)

”Dumpning – Import av keramiska plattor med ursprung i Kina – Artiklarna 11.4, 11.5 och 17 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nu artiklarna 11.4, 11.5 och 17 i förordning (EU) 2016/1036) – Avslag på begäran om status som ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 – Stickprov – Individuell prövning – Konfidentiell behandling”

I mål T‑310/16,

Foshan Lihua Ceramic Co. Ltd, Foshan (Kina), företrätt av advokaterna B. Spinoit, D. Philippe och A. Wese,

sökande,

mot

Europeiska kommissionen, inledningsvis företrädd av A. Demeneix, M. França och T. Maxian Rusche, därefter av A. Demeneix, T. Maxian Rusche och N. Kuplewatzky, samtliga i egenskap av ombud,

svarande,

med stöd av

Cerame-Unie AISBL, Bryssel (Belgien), företrätt av advokaten V. Akritidis,

intervenient,

angående en talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2016) 2136 final av den 15 april 2016, genom vilket kommissionen avslog en begäran om status som ny exporterande tillverkare vad gäller de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som genom genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 införts på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina,

meddelar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

sammansatt av ordföranden H. Kanninen samt domarna J. Schwarcz (referent) och C. Iliopoulos,

justitiesekreterare: handläggaren P. Cullen,

efter den skriftliga delen av förfarandet och förhandlingen den 10 juli 2018,

följande

Dom

 Bakgrund till tvisten

1        Sökanden, Foshan Lihua Ceramic Co. Ltd, Foshan (Kina), är en tillverkare av keramiska plattor som ingår i koncernen Foshan Lihua.

2        Den 12 september 2011 antog Europeiska unionens råd genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 238, 2011, s. 1) (nedan kallad förordningen om slutgiltig tull). Antidumpningstullsatserna baserades på de dumpningsmarginaler som hade fastställts genom den undersökning som ledde fram till att dessa slutgiltiga åtgärder infördes (nedan kallad den ursprungliga undersökningen), eftersom dessa var lägre än skademarginalerna.

3        I samband med den ursprungliga undersökningen använde sig Europeiska kommissionen av stickprovstagning enligt artikel 17 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 37/2014 av den 15 januari 2014 om ändring av vissa förordningar om den gemensamma handelspolitiken vad gäller förfarandena för antagande av vissa åtgärder (EUT L 18, 2014, s. 1) (nedan kallad grundförordningen) (ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 2016, s. 21)). De stickprovsutvalda exporterande tillverkare som beviljades individuell behandling enligt artikel 9.5 i grundförordningen (nu artikel 9.5 i förordning nr 2016/1036) påfördes individuella antidumpningstullsatser. De exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen men inte ingick i stickprovsurvalet, samt en exporterande tillverkare som ingick i detta urval men inte beviljades individuell behandling, påfördes antidumpningstullsatser som i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen (nu artikel 9.6 i förordning 2016/1036) motsvarade den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som hade fastställts för de exporterande tillverkarna i stickprovet, närmare bestämt 30,6 %. Åtta exporterande tillverkare, som hade samarbetat, ingav ansökningar om individuell prövning enligt artikel 17.3 i grundförordningen (nu artikel 17.3 i förordning 2016/1036). Det beslutades att en individuell prövning skulle genomföras för en enda av dessa tillverkare, då detta inte bedömdes bli orimligt betungande för kommissionen. Denna exporterande tillverkare var den överlägset största av de åtta exporterande tillverkare som hade begärt individuell prövning. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter visade det sig emellertid att denna exporterande tillverkare hade underlåtit att tillhandahålla vissa nödvändiga upplysningar, vilket innebar att avgörandet avseende den tillverkaren fattades på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen (nu artikel 18 i förordning nr 2016/1036). Denna exporterande tillverkare, liksom de exporterande tillverkare som inte hade samarbetat i den ursprungliga undersökningen, påfördes en antidumpningstullsats som fastställdes utifrån den högsta dumpningsmarginal som hade kunnat konstateras för en representativ vara tillverkad av en exporterande tillverkare som hade samarbetat, nämligen 69,7 %.

4        Foshan Lihua Ceramic deltog inte i det administrativa förfarande som ledde fram till antagandet av förordningen om slutgiltig tull, vilket innebär att bolagets namn inte finns med i bilaga I till den förordningen. Bolagets import av den berörda varan omfattas således av en tullsats på 69,7 %.

5        Genom skrivelse av den 7 september 2013 begärde Foshan Lihua Ceramic, med stöd av artikel 11.3 i grundförordningen (nu artikel 11.3 i förordning nr 2016/1036), att kommissionen skulle inleda en interimsöversyn, begränsad till dumpningsfrågan. Denna begäran grundade sig dels i att bolaget hade inrättat ett nytt distributionssystem där det använde sig av ett till sig närstående företag, dels i att det hade introducerat en ny typ av vara som inte hade funnits under perioden 1 april 2009–31 mars 2010 (nedan kallad den ursprungliga undersökningsperioden). I sin begäran om interimsöversyn angav Foshan Lihua Ceramic att anledningen till att bolaget inte hade deltagit i den ursprungliga undersökningen var att det inte kände till den slutliga bestämmelseorten för sina varor, som det under den ursprungliga undersökningsperioden enbart hade sålt till ett kinesiskt handelsbolag.

6        Kommissionen besvarade Foshan Lihua Ceramics skrivelse den 25 oktober 2013. I sitt svar tillhandahöll kommissionen såväl allmän som förberedande information, framför allt om förfarandet för översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

7        I artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull föreskrivs följande:

”Om en tillverkare i [Kina] lämnar tillräckliga bevis till kommissionen på att den inte har exporterat de varor som beskrivs i artikel 1.1 med ursprung i [Kina] under undersökningsperioden (1 april 2009–31 mars 2010), inte är förbunden med någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning och att tillverkaren antingen faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut, får rådet med enkel majoritet på kommissionens förslag och efter samråd med rådgivande kommittén, ändra artikel 1.2 för att tilldela den tillverkaren den tullsats som är tillämplig för samarbetsvilliga tillverkare som inte ingår i urvalet, det vill säga 30,6 %.”

8        Genom skrivelse av den 28 februari 2014 upprepade Foshan Lihua Ceramic sin begäran om interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen och begärde i andra hand att en översyn skulle inledas med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Foshan Lihua Ceramic angav bland annat att bolaget under den ursprungliga undersökningsperioden hade sålt hela sin produktion till ett enda handelsbolag och inte hade haft kännedom om varornas slutliga bestämmelseort. Foshan Lihua Ceramic medgav att flera av dess keramiska plattor kan ha exporterats till Europeiska unionen av detta handelsbolag och dess partner, men sade sig inte veta på vilket sätt. Foshan Lihua Ceramic gjorde även gällande att bolaget inte var förbundet med något företag som påförts antidumpningstullarna i fråga och att det hade ingått ett oåterkalleligt avtal om att exportera sina varor i en nära framtid.

9        Genom skrivelser av den 8 april, 2 juni och 17 juni 2014 upprepade Foshan Lihua Ceramic sin begäran om interimsöversyn och sin begäran om att beviljas status som ny exporterande tillverkare. Bolaget förklarade att det inte hade haft någon ”direkt” export av den berörda produkten till unionen och att det behandlades diskriminerande i förhållande till en konkurrent som hade begärt och beviljats en interimsöversyn samt meddelade att det kunde komma att väcka passivitetstalan mot kommissionen om den inte fattade ett beslut om interimsöversyn.

10      Genom skrivelse av den 3 september 2014 svarade kommissionen att den behövde alla de begärda uppgifterna för att kunna inleda och slutföra en interimsöversyn, klargjorde flera punkter i det tillämpliga förfarandet och konstaterade att den ännu inte innehade alla nödvändiga handlingar. Kommissionen anmodade Foshan Lihua Ceramic att fylla i det formulär för ansökan om att bli behandlat som ett företag som är verksamt under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) som föreskrivs i artikel 2.7 c i grundförordningen (nu artikel 2.7 c i förordning 2016/1036). Kommissionen anmodade även Foshan Lihua Ceramic att inkomma med bevisning för sina påståenden att bolaget inte hade exporterat till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, att det inte är förbundet med något företag som påförts antidumpningstullarna i fråga och att det ingått ett avtal om att exportera den berörda produkten efter exportperiodens slut. Kommissionen bekräftade att om villkoren för tillämpning av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull var uppfyllda skulle Foshan Lihua Ceramic påföras samma antidumpningstullsats som de exporterande tillverkare som hade samarbetat i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet, nämligen 30,6 %.

11      Genom skrivelse av den 9 oktober 2014 inkom Foshan Lihua Ceramic med sitt svar och gjorde gällande att kommissionen hade ålagt bolaget en bevisbörda som gick utöver de lagstadgade kraven. Bolaget begärde också att det skulle beviljas statuts som berörd part inom ramen för interimsöversynen rörande en konkurrent.

12      Den 18 december 2014 beviljades Foshan Lihua Ceramic status som berörd part och mottog handlingarna med uppgifter.

13      Genom skrivelse av den 11 december 2014 lämnade Foshan Lihua Ceramic in ytterligare uppgifter rörande sin begäran om översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare och, subsidiärt och alternativt, om interimsöversyn. Bolaget lämnade även in frågeformuläret avseende ansökan om marknadsekonomisk status. Bolaget angav att det som en tillfällig lösning godtog att samma antidumpningstullsats tillämpades som för de exporterande tillverkare som hade samarbetat i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet. Bolaget hävdade att det emellertid hade rätt till en individuell prövning.

14      Genom skrivelse av den 6 februari 2015 bekräftade kommissionen att den skulle granska de handlingar som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in den 11 december 2014. Kommissionen begärde även att bolaget skulle bekräfta att det godtog att behandlas som en ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och att det samtidigt vidhöll sin begäran om interimsöversyn.

15      Genom skrivelse av den 10 februari 2015 bekräftade Foshan Lihua Ceramic att bolaget godtog att behandlas som en ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och föreslog att kommissionen skulle skjuta upp behandlingen av begäran om interimsöversyn för att resultatet av översynen enligt artikel 3 inte skulle fördröjas.

16      Genom e-postmeddelande av den 23 februari 2015 anmodade kommissionen Foshan Lihua Ceramic att fylla i frågeformuläret för aktörer som begär status som ny exporterande tillverkare. Kommissionen angav att begäran skulle prövas så snart svaret på frågeformuläret inkommit och att Foshan Lihua Ceramic kunde hänvisa till de uppgifter som tidigare lämnats in till kommissionen.

17      Den 25 mars 2015 ansökte Foshan Lihua Ceramic om förlängning av fristen för att lämna in frågeformuläret. Kommissionen beviljade en förlängning av fristen till och med den 17 april 2015. En konfidentiell version av svaret lämnades in inom den angivna fristen och en icke-konfidentiell version lämnades in den 30 april 2015.

18      Som svar på en begäran om information om när kommissionen avsåg att anta sitt beslut, informerade kommissionen den 28 maj 2015 Foshan Lihua Ceramic om att den höll på att analysera handlingarna i ärendet och inom kort skulle sända bolaget en begäran om klargöranden.

19      Den 23 juni 2015 sände kommissionen en första begäran om klargöranden till Foshan Lihua Ceramic beträffande de uppgifter som bolaget hade lämnat in i samband med sin begäran om status som ny exporterande tillverkare i enlighet med artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

20      Den 13 juli 2015 inkom Foshan Lihua Ceramic med ett konfidentiellt svar på kommissionens begäran. En icke-konfidentiell version lämnades in den 14 och 24 augusti 2015.

21      Den 27 augusti 2015 lämnade Association européenne de l’industrie céramique, Cerame-Unie AISBL (nedan kallad intervenienten eller Cerame-Unie), Bryssel (Belgien), in uppgifter till kommissionen om Foshan Lihua Ceramic. Dessa uppgifter överlämnades inte till Foshan Lihua Ceramic under det administrativa förfarandet. Genom en skrivelse av den 18 september 2015 (punkt 23 nedan) informerades Foshan Lihua Ceramic emellertid om att kommissionen hade mottagit uppgifter beträffande den ursprungliga undersökningen från företrädare för unionsindustrin.

22      Den 16 september 2015 sände Foshan Lihua Ceramic en påminnelse till kommissionen för att den skulle fatta ett beslut om bolagets begäran.

23      Den 18 september 2015 informerade kommissionen Foshan Lihua Ceramic om hur behandlingen av begäran om status som ny exporterande tillverkare framskred. Eftersom kommissionen ansåg att de underlag som hade ingetts fortfarande var otillräckliga, sände den en andra begäran om klargöranden till bolaget och bifogade en bilaga där det angavs vilka uppgifter som krävdes. Kommissionen påpekade särskilt skillnader mellan allmänt tillgängliga uppgifter och de uppgifter som hade lämnats in av Foshan Lihua Ceramic och begärde klargöranden på dessa punkter. Vad särskilt gällde villkoret att Foshan Lihua Ceramic inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, angav kommissionen följande:

”Den enda information som hittills har lämnats in om Foshan Lihuas försäljning under [den ursprungliga] undersökningsperioden är en handskriven månatlig förteckning över försäljningen 2009 och 2010. Av förteckningen framgår inte vare sig de sålda kvantiteterna eller fakturanumren och inte heller bestämmelseorterna eller kundernas namn. Vi har förstått att er kund inte hade en datoriserad bokföring vid tidpunkten för [den ursprungliga] undersökningsperioden. I nuvarande läge är det tyvärr inte möjligt att på basen av dessa begränsade uppgifter dra några slutsatser om [detta kriterium].”

24      Genom e-postmeddelande av den 29 september 2015 svarade Foshan Lihua Ceramic på den andra begäran om klargöranden. En icke-konfidentiell version lämnades in till kommissionen den 5 november 2015. Foshan Lihua Ceramic ansåg att kommissionen inte hade rätt att avkräva bolaget uppgifterna i fråga och att kommissionens begäranden utgjorde maktmissbruk. Foshan Lihua Ceramic avslutade med att begära att en översyn skulle inledas avseende beviljandet av statusen som ny exporterande tillverkare och en individuell dumpningsmarginal.

25      Den 4 december 2015 sände kommissionen ett allmänt meddelande av uppgifter till Foshan Lihua Ceramic, Cerame-Unie och Folkrepubliken Kinas delegation vid unionen, vilket innehöll de väsentliga omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen föreslog att begäran om översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare i den mening som avses i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull skulle avslås. Kommissionen konstaterade att Foshan Lihua Ceramic var en exporterande tillverkare av den berörda produkten och att bolaget faktiskt hade exporterat denna produkt till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden, vilket innebar att det tredje villkoret för att beviljas statusen i fråga ansågs vara uppfyllt. Kommissionen ansåg däremot att bolaget inte hade visat att det inte exporterat till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden och att det inte var förbundet med bolag som påförts antidumpningstullarna i fråga. Således ansågs de två första villkoren inte vara uppfyllda.

26      Den 11 december 2015 överlämnades det allmänna meddelandet av uppgifter till delegationerna i kommittén för handelspolitiska skyddsinstrument.

27      Genom en skrivelse av den 20 december 2015 svarade Foshan Lihua Ceramic på det allmänna meddelandet av uppgifter och begärde att få yttra sig inför kommissionen. Innan bolaget lade fram sina synpunkter på meddelandet angav det att kommissionen var skyldig att i första hand pröva begäran om interimsöversyn. Det var endast i andra hand och förutsatt att kommissionen skulle anse att en interimsöversyn inte var motiverad som den borde fatta ett beslut om bolagets begäran om översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare. Foshan Lihua Ceramic anmodade därför kommissionen att fatta ett beslut om bolagets begäran om interimsöversyn senast den 20 januari 2016. Foshan Lihua Ceramic nekade även till att ha lämnat in en begäran om att beviljas den antidumpningstullsats på 30,6 % som var tillämplig på de tillverkare som hade samarbetat, men inte ingick i stickprovsurvalet. Bolaget hade begärt en individuell prövning. Foshan Lihua Ceramic gjorde dessutom gällande att kommissionen inte hade genomfört sin undersökning (nedan kallad undersökningen i fråga) opartiskt, att den inte hade grundat sig på faktiska omständigheter utan på antaganden och att den ålagt bolaget en högre bevisbörda än andra bolag som begärt en översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare.

28      Den 11 januari 2016 inkom Foshan Lihua Ceramic med en icke-konfidentiell version av sina synpunkter.

29      Den 13 januari 2016 höll kommissionen ett muntligt hörande med Foshan Lihua Ceramic, vid vilket även två företrädare för Kinas internationella handelskammare närvarade. Det finns inget protokoll eller någon redogörelse från detta hörande. Den 15 januari 2016 lämnade Foshan Lihua Ceramic in en sammanfattning av hur bolaget uppfattat kommissionens ståndpunkt vid nämnda muntliga hörande.

30      Den 18 januari 2016 sände Foshan Lihua Ceramic en skrivelse till kommissionen som en uppföljning av det muntliga hörandet. Bolaget påpekade särskilt att enligt artikel 11.4 i grundförordningen (nu artikel 11.4 i förordning 2016/1036) ska ett tillkännagivande om inledande av en översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, vilket inte hade skett. Foshan Lihua Ceramic gjorde även gällande att kommissionen inte hade överlämnat någon handling till bolaget som styrkte tvivlen på huruvida de två första villkoren för beviljande av statusen som ny exporterande tillverkare var uppfyllda.

31      I e-postmeddelande av den 19 januari 2016 preciserade kommissionen att i fall där en institution såsom i förevarande fall har använt sig av ett stickprovsförfarande vid den ursprungliga undersökningen utgörs den rättsliga grunden för en översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare inte av artikel 11.4 i grundförordningen, utan av en särskild bestämmelse som föreskrivs i den förordning genom vilken de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna vidtas. Kommissionen upprepade sitt konstaterande att Foshan Lihua Ceramic, om översynen ledde till ett positivt resultat, skulle påföras samma antidumpningstullsats som de exporterande tillverkare som hade samarbetat i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet, och inte en individuell tullsats.

32      Genom skrivelse av den 22 januari 2016 meddelade Foshan Lihua Ceramic att bolaget inte godtog att efter en översyn enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull påföras samma antidumpningstullsats som de exporterande tillverkare som hade samarbetat i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet, eftersom bolaget ansåg att det var diskriminerande att tillämpa olika villkor avseende inledandet för nya exporterande tillverkare beroende på om stickprovsförfarandet hade använts eller inte. Foshan Lihua Ceramic gjorde gällande att bolaget hade lämnat in prima facie-bevisning för att det inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden och inte var förbundet med något företag som påförts antidumpningstullarna i fråga. Foshan Lihua Ceramic bestridde att förfarandet var lagenligt mot bakgrund av reglerna i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT) (EGT L 336, 1994, s. 103; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 105) (nedan kallat antidumpningsavtalet), som återfinns i bilaga 1 A till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) (EGT L 336, 1994, s. 3; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 5). I samma skrivelse lämnade Foshan Lihua Ceramic preciseringar om koncernens struktur och hur bolaget i praktiken hade använt sina produkters EG-certifiering.

33      Den 15 april 2016 antog kommissionen genomförandebeslut C(2016) 2136 final om avslag på en begäran om status som ny exporterande tillverkare vad gäller de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som genom förordningen om slutgiltig tull hade införts på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat det angripna beslutet). Kommissionen preciserade inledningsvis att artikel 11.4 i grundförordningen inte kunde utgöra rättslig grund när stickprovsförfarandet hade använts vid den ursprungliga undersökningen och att den rättsliga grunden för begäran utgjordes av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

34      Vad gäller de villkor för beviljande av status som ny exporterande tillverkare som föreskrivs i denna bestämmelse konstaterade kommissionen för det första att Foshan Lihua Ceramic var en exporterande tillverkare av den berörda produkten och att bolaget faktiskt hade exporterat denna produkt till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden. Det tredje villkoret för att beviljas statusen i fråga ansågs således vara uppfyllt.

35      Vad vidare gäller det andra villkoret – att det företag som begär statusen i fråga inte får vara förbundet med något bolag som påförts antidumpningstullarna i fråga – bedömde kommissionen däremot att de uppgifter som lämnats av Foshan Lihua Ceramic var ofullständiga och inte överensstämde med allmänt tillgängliga uppgifter. Eftersom kommissionen genom undersökningen i fråga följaktligen inte hade kunnat bekräfta att Foshan Lihua Ceramic inte var förbundet med något sådant företag, drog den slutsatsen att bolaget inte uppfyllde det andra villkoret.

36      Vad slutligen gäller det första villkoret – att det företag som begär statusen i fråga inte får ha exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden – kunde kommissionen, eftersom den ansåg att de uppgifter som lämnats av Foshan Lihua Ceramic var ofullständiga och inte överensstämde med de övriga uppgifter som den innehade, inte utesluta att bolaget under nämnda period hade exporterat den berörda produkten till unionen, antingen direkt eller indirekt via närstående bolag eller inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med icke-närstående bolag. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att Foshan Lihua Ceramic inte heller uppfyllde det första kriteriet.

37      Eftersom kommissionen konstaterade att Foshan Lihua Ceramic inte hade visat att bolaget uppfyllde det första och det andra villkoret för att beviljas den status som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, trots att det flera gånger hade haft möjlighet att inkomma med ytterligare uppgifter, avslog kommissionen bolagets begäran om att beviljas status som ny exporterande tillverkare.

38      Genom beslut av den 11 juli 2016 avslog kommissionen vidare den begäran om interimsöversyn som Foshan Lihua Ceramics hade ingett i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Det avslaget har föranlett domen av den 11 september 2018 i målet Foshan Lihua Ceramic/kommissionen (T‑654/16, EU:T:2018:525).

 Förfarandet och parternas yrkanden

39      Foshan Lihua Ceramic har väckt förevarande talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 20 juni 2016.

40      Genom handling som inkom till tribunalens kansli den 3 oktober 2016 har Cerame-Unie begärt att få intervenera till stöd för kommissionens yrkanden.

41      Den 7 december 2016 begärde Foshan Lihua Ceramic i sin replik att förevarande mål skulle förenas med det mål som sedan dess har gett upphov till domen av den 11 september 2018, Foshan Lihua Ceramic/kommissionen (T‑654/16, EU:T:2018:525). Foshan Lihua Ceramic begärde vidare att konfidentiella uppgifter rörande bolaget inte skulle lämnas ut till Cerame-Unie och ingav en icke-konfidentiell version av handlingarna i fråga.

42      Den 16 december 2016 invände kommissionen mot att förevarande mål förenades med det mål som sedan dess har gett upphov till domen av den 11 september 2018, Foshan Lihua Ceramic/kommissionen (T‑654/16, EU:T:2018:525).

43      Den 23 januari 2017 beslutade ordföranden på tribunalens fjärde avdelning att inte förena målen i fråga.

44      Genom beslut av den 7 april 2017 tillät ordföranden på tribunalens fjärde avdelning Cerame-Unie att intervenera i målet till stöd för kommissionens yrkanden.

45      Intervenienten har inte framställt några invändningar mot Foshan Lihua Ceramics begäran om konfidentiell behandling.

46      Foshan Lihua Ceramic har yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara det angripna beslutet, och

–        förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

47      Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta Foshan Lihua Ceramic att ersätta rättegångskostnaderna.

48      Intervenienten har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta Foshan Lihua Ceramic att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

49      Foshan Lihua Ceramic har anfört åtta grunder till stöd för sin talan. Som första grund har det gjorts gällande att artikel 11.4 och 11.5 i grundförordningen (nu artikel 11.5 i förordning 2016/1036) och artiklarna 6.1 och 9.5 i antidumpningsavtalet åsidosatts. Den andra grunden avser ett åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen. Såvitt avser den tredje grunden har Foshan Lihua Ceramic gjort gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna. Som fjärde grund har det gjorts gällande att rätten till försvar åsidosatts. Den femte grunden avser maktmissbruk och felaktig rättstillämpning. Den sjätte grunden avser uppenbart felaktig rättstillämpning. Som sjunde grund har Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande att rätten att yttra sig åsidosatts och att motiveringen inte grundades på faktiska omständigheter, utan på antaganden. Den åttonde grunden avser ett åsidosättande av artikel 9.5 i antidumpningsavtalet.

 Den första grunden: Åsidosättande av artikel 11.4 och 11.5 i grundförordningen samt artiklarna 6.1 och 9.5 i antidumpningsavtalet

50      Genom sin första grund har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skäl 8 i det angripna beslutet. Det har följande lydelse:

”[Foshan Lihua Ceramic har] gjort gällande [att bolaget] inom ramen för översynen med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare borde ha beviljats en individuell tullsats i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen. Kommissionen har tillbakavisat detta argument och har därvid betonat att artikel 11.4 i grundförordningen inte kan utgöra rättslig grund när stickprovsförfarandet har använts vid den ursprungliga undersökningen och att den rättsliga grunden för begäran var artikel 3 i [förordningen om slutgiltig tull].”

51      Foshan Lihua Ceramic har i huvudsak gjort gällande att den omständigheten att kommissionen använde sig av det förfarande som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, i stället för det som föreskrivs i artikel 11.4 i grundförordningen, hade negativa följder för bolaget. Trots att artikel 5.10 i grundförordningen (nu artikel 5.10 i förordning 2016/1036), i vilken det föreskrivs att ett tillkännagivande ska offentliggöras när en antidumpningsundersökning inleds, ska tillämpas enligt artikel 11.5 i grundförordningen inom ramen för förfaranden för översyn, offentliggjordes inget tillkännagivande om inledande av översynsförfarandet i förevarande fall, vilket innebar att de berörda parter som avses i artikel 6.7 i grundförordningen (nu artikel 6.7 i förordning 2016/1036), det vill säga importörerna och den kinesiska regeringen, inte kunde delta i det administrativa förfarandet. Den kinesiska regeringen kunde emellertid ha lämnat uppgifter för att bekräfta att Foshan Lihua Ceramic uppfyllde alla villkor för att beviljas den status som ny exporterande tillverkare som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

52      Enligt Foshan Lihua Ceramic finns det inget som motiverar att berörda tredje parter inte har rätt att delta i ett förfarande för översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare när ett stickprovsförfarande har tillämpats inom ramen för den ursprungliga undersökningen, eftersom de anmodas att göra detta inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 11.4 i grundförordningen. Detta gäller desto mer eftersom kommissionen har medgett att kriterierna för beviljande av status som ny exporterande tillverkare i huvudsak är de samma oberoende av om undersökningen genomförs enligt artikel 11.4 i grundförordningen eller enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Den som ansöker om den status som ny exporterande tillverkare som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull diskrimineras således i förhållande till den som ansöker om denna status med stöd av artikel 11.4 i grundförordningen. Artikel 11.4 fjärde stycket i grundförordningen (nu artikel 11.4 fjärde stycket i förordning 2016/1036) utgör inte lex specialis i förhållande till artikel 11.5 i grundförordningen.

53      Foshan Lihua Ceramic har i sin replik hävdat att den praxis som kommissionen tillämpade även i det angripna beslutet, vilken grundar sig på artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och innebär att kommissionen inte underrättar alla de berörda parter som avses i artikel 5.11 i grundförordningen (nu artikel 5.11 i förordning 2016/1036) och artikel 6.7 i grundförordningen, strider mot artikel 6.1 i antidumpningsavtalet.

54      Vad gäller artikel 9.5 i antidumpningsavtalet har denna införlivats i unionsrätten genom artikel 11.4 i grundförordningen, där den återges nästan ordagrant. Eftersom det således rör sig om ett genomförande i unionsrätten av en skyldighet som ingåtts inom ramen för WTO, har den direkt verkan i unionsrätten. Enligt artikel 9.5 i antidumpningsavtalet är det emellertid inte möjligt att behandla bolag olika beroende på om de ingår i stickprovsurvalet eller inte. Denna artikel är tillämplig på alla nya exporterande tillverkare.

55      Dessutom har också bolag som inte ingick i stickprovsurvalet rätt till en individuell prövning enligt såväl artikel 17.3 i grundförordningen som artikel 6.10.2 i antidumpningsavtalet, vilken har direkt verkan i unionsrätten, och ska således inte påföras den antidumpningstullsats som fastställts utifrån den högsta dumpningsmarginal som kunde konstateras för en representativ vara tillverkad av en exporterande tillverkare som hade samarbetat, nämligen 69,7 %. Eftersom Foshan Lihua Ceramic är den enda exportör som begärt status som ny exporterande tillverkare och det inte längre finns något skäl till att tillämpa stickprovsförfarandet, borde kommissionen ha beviljat bolaget en individuell prövning.

56      Kommissionen och intervenienten har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

57      Tribunalen påpekar för det första att enligt det argument som Foshan Lihua Ceramic har anfört strider det angripna beslutet mot artikel 11.4 och 11.5 i grundförordningen och artikel 9.5 i antidumpningsavtalet, eftersom den undersökning som ledde fram till att beslutet antogs inte offentliggjordes genom att ett tillkännagivande om inledande publicerades i Europeiska unionens officiella tidning.

58      Som kommissionen har gjort gällande kunde det angripna beslutet emellertid inte antas på grundval av artikel 11.4 i grundförordningen. Av artikel 11.4 fjärde stycket i grundförordningen framgår nämligen att bestämmelserna i den artikeln inte är tillämpliga på tullar som införts enligt artikel 9.6 i samma förordning, det vill säga när institutionerna har använt sig av ett stickprovsförfarande inom ramen för den ursprungliga undersökningen, vilket kommissionen gjorde i förevarande fall.

59      Artikel 11.5 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att de relevanta bestämmelserna i grundförordningen beträffande förfaranden för och utförandet av undersökningar, däribland artiklarna 5.10, 5.11 och 6.7, endast ska gälla de översynsförfaranden som föreskrivs i artikel 11.2 i grundförordningen (nu artikel 11.2 i förordning 2016/1036) samt artikel 11.3 och 11.4 i grundförordningen, är följaktligen inte tillämplig inom ramen för en undersökning som grundas på artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

60      Att unionslagstiftaren ville utesluta tillämpning av artikel 11.4 första till tredje styckena i grundförordningen (nu artikel 11.4 första till tredje styckena i förordning 2016/1036) i fall där ett stickprovsförfarande tillämpats inom ramen för den ursprungliga undersökningen, samt tillämpning av artikel 11.5 i samma förordning vid andra översyner än de som föreskrivs i artikel 11.2–11.4 i grundförordningen, bekräftas av att dessa båda bestämmelser inte har ändrats till följd av att rådet och kommissionen, från och med rådets förordning (EG) nr 285/97 av den 17 februari 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 738/92 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av garn av bomull med ursprung i Brasilien och Turkiet (EGT L 48, 1997, s. 1), har infört praxisen att på vissa villkor bevilja nya exporterande tillverkare en dumpningsmarginal som beräknas enligt artikel 9.6 i grundförordningen.

61      Det är vidare fastställt att Foshan Lihua Ceramic begärde att artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull skulle tillämpas och att bolaget i vederbörlig ordning underrättades om den antidumpningstullsats som skulle tillämpas på bolaget i fall av ett positivt resultat av undersökningen i fråga.

62      Det angripna beslutet har antagits på grundval av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, i vilken det fastställs ett särskilt förfarande för att den antidumpningstullsats på 30,6 % som är tillämplig på samarbetsvilliga tillverkare som inte ingår i urvalet även ska tillämpas på tillverkare som genom att uppfylla de tre villkor som föreskrivs i samma bestämmelse visar att de är nya exporterande tillverkare. I artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull föreskrivs emellertid inte att ett tillkännagivande om inledande av översynen ska offentliggöras eller att övriga berörda parter i den mening som avses i artiklarna 5.10, 5.11 och 6.7 i grundförordningen ska underrättas om inledandet av översynen.

63      Såvitt Foshan Lihua Ceramic i sin replik har hävdat att den praxis som kommissionen tillämpade även i det angripna beslutet, vilken grundar sig på artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och innebär att kommissionen inte underrättar alla de berörda parter som avses i artiklarna 5.11 och 6.7 i grundförordningen, strider mot artikel 6.1 i antidumpningsavtalet, ska det konstateras att detta är ett nytt argument som har anförts för första gången i repliken. Som Foshan Lihua Ceramic hävdade vid förhandlingen utgör detta argument emellertid en vidareutveckling av de övriga argument som anförts i ansökan till tribunalen och som syftar till att invända mot att ett tillkännagivande om inledandet av översynsförfarandet i fråga inte offentliggjordes och att alla berörda parter inte underrättades. Detta argument kan följaktligen godtas. Vad gäller huruvida argumentet är välgrundat ska det påpekas att artikel 6.1 i antidumpningsavtalet, där det anges att ”[a]lla berörda parter i en antidumpningsundersökning skall informeras om de uppgifter myndigheterna kräver och ges vidsträckta möjligheter att skriftligen framlägga all den bevisning de anser ha betydelse för den aktuella undersökningen”, har införlivats i unionsrätten genom artikel 5.10 i grundförordningen. Som det redan har fastslagits i punkt 59 ovan är artikel 11.5 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att de relevanta bestämmelserna i grundförordningen beträffande förfaranden för och utförandet av undersökningar, däribland artikel 5.10 i grundförordningen, endast ska gälla de översynsförfaranden som föreskrivs i artikel 11.2–11.4 i grundförordningen, emellertid inte tillämplig vid en undersökning som grundas på artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

64      Tribunalen påpekar för det andra att såvitt Foshan Lihua Ceramic anser att det angripna beslutet strider mot artikel 9.5 i antidumpningsavtalet, eftersom artikel 11.4 i grundförordningen i sig strider mot den bestämmelsen av det skälet att tillämpningsområdet för den översyn som föreskrivs i artikel 11.4 i grundförordningen inte omfattar de situationer där institutionerna använder sig av ett stickprovsförfarande i den ursprungliga undersökningen, vilket förpliktade kommissionen att tillämpa artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, ska det, såsom kommissionen har hävdat, först kontrolleras huruvida artikel 9.5 i antidumpningsavtalet har direkt verkan i unionens rättsordning.

65      Härvid räcker det att konstatera att även om ordalydelsen i artikel 11.4 första till tredje styckena i grundförordningen, med undantag av det tredje villkoret avseende export som skett efter den ursprungliga undersökningsperioden, liknar ordalydelsen i artikel 9.5 i antidumpningsavtalet, innehåller artikel 11.4 i grundförordningen även ett fjärde stycke, där det anges att denna artikel inte är tillämplig på tullar som har införts enligt artikel 9.6 i samma förordning, det vill säga när institutionerna har använt sig av ett stickprovsförfarande inom ramen för den ursprungliga undersökningen. Detta undantag syftar till att nya exporterande tillverkare inte ska omfattas av ett mer förmånligt förfarande än det som tillämpats på de tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i urvalet. Denna aspekt beaktades inte i antidumpningsavtalet. Artikel 11.4 fjärde stycket i grundförordningen ger således uttryck för unionslagstiftarens vilja att på detta område anta en egen ordning inom unionens rättsordning. Av detta följer att nämnda bestämmelse inte kan anses utgöra en åtgärd i syfte att i unionens rättsordning säkerställa genomförandet av en särskild förpliktelse som unionen ålagt sig inom ramen för WTO. Unionslagstiftaren har utövat sin lagstiftande befogenhet när det gäller villkoren för inledande av en översyn med avseende på nya exporterande tillverkare, genom att anta en egen ordning inom unionens rättsordning, och unionslagstiftarens vilja att genom antagandet av artikel 11.4 i grundförordningen genomföra de särskilda förpliktelser som följer av artikel 9.5 i antidumpningsavtalet har följaktligen inte styrkts (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2015, kommissionen/Rusal Armenal, C‑21/14 P, EU:C:2015:494, punkterna 48, 50 och 53). Av detta följer att artikel 9.5 i antidumpningsavtalet inte har direkt verkan i unionens rättsordning.

66      Tribunalen påpekar för det tredje att eftersom den undersökning som genomförs enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull har mer begränsade syften än den undersökning som genomförs enligt artikel 11.4 i grundförordningen, är det motiverat att ett mindre antal personer underrättas om inledandet av en undersökning enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Medan den undersökning som genomförs enligt artikel 11.4 i grundförordningen inte endast syftar till att fastställa huruvida aktören i fråga är en ny exporterande tillverkare, utan också till att, för det fallet att den första frågan besvaras jakande, fastställa aktörens individuella dumpningsmarginal, har den undersökning som genomförs enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull inget annat syfte än att kontrollera huruvida aktören i fråga faktiskt är en ny exporterande tillverkare. Under denna undersökning ska aktören visa att han under den ursprungliga undersökningsperioden inte exporterade de produkter med ursprung i Kina som anges i artikel 1.1 i förordningen om slutgiltig tull, att han inte är förbunden med någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införts genom förordningen om slutgiltig tull och att han antingen faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter den ursprungliga undersökningsperiodens slut. Eftersom dessa villkor avser den ifrågavarande aktörens egen situation, är det naturligtvis denne som är bäst lämpad att lämna nödvändiga uppgifter, och inte tredje parter.

67      Tribunalen påpekar för det fjärde att även om det skulle konstateras att kommissionen vid antagandet av det angripna beslutet var bunden av artiklarna 5.10, 5.11 och 6.7 i grundförordningen, kan ett förfarandefel leda till att ett beslut helt eller delvis ogiltigförklaras endast om det visas att det angripna beslutet hade kunnat få ett annat innehåll om detta förfarandefel inte hade förelegat (beslut av den 24 september 2007, Torres/harmoniseringsbyrån och Bodegas Muga, C‑405/06 P, ej publicerat, EU:C:2007:546, punkt 29; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 1980, van Landewyck m.fl./kommissionen, 209/78 till 215/78 och 218/78, ej publicerad, EU:C:1980:248, punkt 47, och dom av den 6 februari 2013, Bopp/harmoniseringsbyrån (Återgivning av en åttakantig grön ram), T‑263/11, ej publicerad, EU:T:2013:61, punkt 49).

68      Det är den part som åberopar detta förfarandefel som ska visa att det angripna beslutet hade kunnat få ett annat innehåll.

69      Foshan Lihua Ceramic angav i sin ansökan till tribunalen att importörerna och framför allt den kinesiska regeringen kunde ha inkommit med synpunkter till stöd för Foshan Lihua Ceramic och troligen också hade gjort det. Foshan Lihua Ceramic har därefter upprepade gånger påstått att den kinesiska regeringen skulle ha intervenerat till stöd för bolaget i det administrativa förfarandet om den hade underrättats om det och bland annat skulle ha inkommit med klargörande uppgifter till kommissionen. I sin replik har Foshan Lihua Ceramic slutligen gjort gällande att ingen export-, import- eller konsumentförening eller handlare och inte heller allmänheten hade underrättats och att det följaktligen inte kan uteslutas att de skulle ha intervenerat i det administrativa förfarandet.

70      Tribunalen konstaterar emellertid att den kinesiska regeringen mottog det allmänna meddelandet av uppgifter, men inte inkom med några synpunkter på denna fråga och än mindre några precisa uppgifter. Vad gäller Kinas internationella handelskammare har det inte bestritts att en företrädare för handelskammaren vid det muntliga hörandet avgav en allmän förklaring på Foshan Lihua Ceramics vägnar, dock utan att lämna några preciseringar rörande saken i ärendet. Vad gäller export-, import- och konsumentföreningarna, handlarna och allmänheten har Foshan Lihua Ceramic inte angett exakt på vilket sätt dessa kunde ha kompletterat de uppgifter som kommissionen hade konstaterat saknades i ärendeakten avseende Foshan Lihua Ceramic eller klargöra de uppgifter som kommissionen ansåg vara motstridiga. Foshan Lihua Ceramic har dessutom inte utnyttjat den möjlighet som står till buds enligt artiklarna 91–102 i tribunalens rättegångsregler, att yrka att företrädare för dessa föreningar skulle höras vid tribunalen, i syfte att bekräfta bolagets påståenden (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 6 september 2017, Intel/kommissionen, C‑413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 101). Som det angetts i punkt 66 ovan är det, eftersom de villkor som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull avser den ifrågavarande aktörens egen situation, naturligtvis denne som är bäst lämpad att lämna nödvändiga uppgifter, och inte tredje parter.

71      Av detta följer att Foshan Lihua Ceramic inte har kunnat visa att det angripna beslutet hade kunnat få ett annat innehåll om det påstådda förfarandefelet inte hade förelegat.

72      Tribunalen påpekar för det femte att i motsats till vad Foshan Lihua Ceramic har hävdat är bestämmelserna i artikel 17.3 i grundförordningen och artikel 6.10.2 i antidumpningsavtalet – i vilka det föreskrivs en möjlighet för en exporterande tillverkare som inte ingick i stickprovsurvalet att begära individuell prövning i syfte att erhålla en individuell dumpningsmarginal – inte relevanta i förevarande fall. Som intervenienten har hävdat föreskrivs möjligheten att fastställa en individuell dumpningsmarginal i samband med en översyn med avseende på en ny exporterande tillverkare i en specialregel, det vill säga i artikel 11.4 första till tredje styckena i grundförordningen. Som det redan har angetts ovan föreskrivs i artikel 11.4 fjärde stycket i denna förordning emellertid ett undantag från nämnda regel i det fallet att ett stickprovsförfarande tillämpats i den ursprungliga undersökningen.

73      Tribunalen påpekar för det sjätte att i motsats till vad Foshan Lihua Ceramic har hävdat föreligger det ingen diskriminering av aktörer som ansöker om status som ny exporterande tillverkare med stöd av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull i förhållande till dem som kan ansöka om denna status med stöd av artikel 11.4 i grundförordningen. Genom artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och artikel 11.4 fjärde stycket i grundförordningen garanteras i fall av ett stickprovsförfarande dels att nya exporterande tillverkare inte i förfarandehänseende behandlas mer förmånligt än de exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, men inte ingick i stickprovsurvalet, dels att de kan beviljas samma antidumpningstullsats som de sistnämnda. Varje skillnad i behandling mellan de olika typerna av exporterande tillverkare som Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande beror således på tillämpningen av stickprovsförfarandet, vilket uttryckligen föreskrivs i artikel 17 i grundförordningen. Foshan Lihua Ceramic har dock inte framställt någon invändning om att denna bestämmelse skulle vara rättsstridig mot bakgrund av icke-diskrimineringsprincipen.

74      Av detta följer att talan inte kan bifallas såvitt avser den första grunden.

 Den andra grunden: Åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen

75      Foshan Lihua Ceramic har angett att kommissionen nyligen tillämpade bestämmelsen i grundförordningen avseende nya exportörer, det vill säga artikel 11.4 i grundförordningen, korrekt vad gällde en koreansk exporterande tillverkare, nämligen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2179 av den 25 november 2015 om inledande av en översyn av rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte, i syfte att fastställa om det är möjligt att bevilja en koreansk exportör befrielse från dessa åtgärder, upphäva antidumpningstullen avseende import från den exportören och låta import från den exportören omfattas av registrering (EUT L 309, 2015, s. 3). Av skälen 6–13 i genomförandeförordning 2015/2179 framgår att den exporterande tillverkaren i fråga endast behövde lägga fram prima facie-bevisning för att han uppfyllde de tre villkor som föreskrivs i artikel 11.4 i grundförordningen samt att kommissionen därefter beviljade befrielse från alla antidumpningstullar på all import från denna koreanska exportör medan undersökningen i fråga pågick och anmodade berörda tredje parter att inkomma med synpunkter. Det förfarande som resulterade i antagandet av genomförandeförordning 2015/2179 genomfördes dessutom på endast två månader.

76      I förevarande fall har Foshan Lihua Ceramic behandlats diskriminerande på grund av att kommissionen i den ursprungliga undersökningen använde sig av stickprovsförfarandet och följaktligen har tillämpat det förfarande som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Precis som den exporterande koreanska tillverkaren ingav Foshan Lihua Ceramic i sin begäran i september 2013 tillräcklig prima facie-bevisning, men beviljades inte tullbefrielse under undersökningen i fråga och var tvunget att vänta mer än två och ett halvt år på att ett beslut skulle antas. I sin replik har Foshan Lihua Ceramic dessutom gjort gällande att i det ärende som ledde fram till genomförandeförordning 2015/2179 försökte kommissionen inte, i strid med vad som föreskrivs i artikel 16.2 i grundförordningen (nu artikel 16.2 i förordning 2016/1036), genom ett kontrollbesök komplettera de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic tillhandahållit.

77      Eftersom Foshan Lihua Ceramic var ålagt antidumpningstullar på 69,7 % under hela undersökningen i fråga, vilken pågick mer än två och ett halvt år, var det omöjligt för bolaget att utveckla sin verksamhet i unionen, vilket medförde mycket allvarliga konsekvenser.

78      Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

79      Tribunalen konstaterar härvid att Foshan Lihua Ceramic – genom att hänvisa till genomförandeförordning 2015/2179 om inledande av en översyn av rådets genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 av den 27 januari 2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ukraina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko, Moldavien och Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, och om avslutande av översynen vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen vad gäller import av linor och kablar av stål med ursprung i Sydafrika (EUT L 36, 2012, s. 1) – har gjort gällande att bolaget diskriminerats i förhållande till den koreanska exporterande tillverkare som berördes av det förfarandet. Foshan Lihua Ceramic har i huvudsak gjort gällande att till skillnad från vad som var fallet inom ramen för det förfarande som ledde fram till ovannämnda genomförandeförordning, offentliggjordes det förfarande som ledde fram till antagandet av det angripna beslutet inte genom ett tillkännagivande om inledande, de berörda parterna underrättades inte, undersökningen i fråga pågick alltför länge, bolaget beviljades inte tillfälligt upphävande av gällande antidumpningstullar medan utredningen pågick och bolaget avkrävdes en högre grad av bevisning.

80      Enligt fast rättspraxis innebär likhetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen att lika situationer inte får behandlas olika och att olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling (se dom av den 13 december 2007, Asda Stores, C‑372/06, EU:C:2007:787, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

81      Som kommissionen har gjort gällande är emellertid situationerna i de båda mål som Foshan Lihua Ceramic har jämfört olika, vilket innebär att det inte kan konstateras att diskriminering förekommit.

82      För det första har Foshan Lihua Ceramic nämligen ansökt om den status som ny exporterande tillverkare som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Den koreanska exporterande tillverkare som Foshan Lihua Ceramic har hänvisat till hade däremot begärt att tas med på förteckningen över exporterande tillverkare som var befriade från antidumpningstullar, vilken utvidgats till att omfatta import av den berörda produkten som avsänts från Republiken Korea, med stöd av artikel 13.4 femte stycket i grundförordningen (nu artikel 13.4 femte stycket i förordning 2016/1036), där det för tillämpning av denna punkt hänvisas till artikel 11.4 i grundförordningen vad gäller företag som begär befrielse från antidumpningstullar till följd av antagandet av en förordning om utvidgning av antidumpningstullarna. Inom ramen för ett sådant förfarande räcker det emellertid inte att visa att de villkor som föreskrivs i artikel 11.4 i grundförordningen är uppfyllda. Företaget i fråga ska även i enlighet med artikel 13.4 tredje stycket i grundförordningen (nu artikel 13.4 tredje stycket i förordning 2016/1036) visa att det inte är involverat i kringgåenden. Detta är för övrigt anledningen till att det i skälen 6 och 8 i genomförandeförordning 2015/2179 anges att den koreanska exporterande tillverkaren hade lagt fram tillräcklig prima facie-bevisning för att denne inte kringgått de åtgärder som var tillämpliga på den berörda produkten i det ärendet. Den typen av undersökning är således mer omfattande än den undersökning som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

83      För det andra beviljades det undantag som den koreanska exporterande tillverkaren hade begärt inte genom genomförandeförordning 2015/2179, utan genom denna förordning inleddes endast undersökningen i fråga. Den omständigheten att kommissionen i det skedet av förfarandet för tullbefrielse nöjde sig med prima facie-bevisning för att den koreanska exporterande tillverkaren hade uppfyllt de villkor som krävdes betyder följaktligen inte att detta företag ålades en lägre bevisgrad än Foshan Lihua Ceramic. Det innebär endast att den bevisning som detta företag hade lagt fram var tillräckligt avgörande för att inleda undersökningen, vars syfte var att slutgiltigt bekräfta företagets påståenden. Även om Foshan Lihua Ceramic upprepade gånger har hävdat att bolaget borde ha beviljats status som ny exporterande tillverkare, eftersom det lämnat in prima facie-bevisning för att det uppfyllde de nödvändiga villkoren, framgår det vidare inte på något sätt av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och än mindre av artikel 11.4 i grundförordningen att det skulle räcka att det berörda företaget lämnar in sådan bevisning för att den bevisbörda som åligger det ska anses vara uppfylld. I båda dessa artiklar har lagstiftaren föreskrivit att det är det företag som ansöker om status som ny exporterande tillverkare som ska visa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda.

84      För det tredje tillämpades inte något stickprovsförfarande vid den undersökning som ledde fram till antagandet av genomförandeförordning nr 102/2012, till skillnad från vad som var fallet vid den undersökning som ledde fram till antagandet av förordningen om slutgiltig tull, vilket innebär att det var möjligt för den koreanska exporterande tillverkaren att stödja sig på artikel 11.4 första till tredje styckena i grundförordningen. Som det fastslagits ovan avseende den första grunden kan diskriminering dock inte anses föreligga på grund av att det inte är möjligt för nya exporterande tillverkare att beviljas en översyn på grundval av artikel 11.4 i grundförordningen när stickprovsförfarandet har tillämpats i den ursprungliga undersökningen och de följaktligen endast kan beviljas den antidumpningstullsats som gäller för exporterande tillverkare som samarbetade, men inte ingick i urvalet.

85      För det fjärde gäller det samma i fråga om huruvida berörda parter måste underrättas om att en undersökning inletts, vilket varierar beroende på om artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull eller artikel 11.4 i grundförordningen är tillämplig och också beroende på om stickprovsförfarandet använts i den ursprungliga undersökningen.

86      För det femte ska det påpekas att eftersom den undersökning som inleddes genom genomförandeförordning 2015/2179 även genomförs på grundval av artikel 11.4 i grundförordningen, är importen enligt artikel 11.4 tredje stycket befriad från gällande antidumpningstullar och är föremål för registrering medan undersökningen pågår. Artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, på vilken undersökningen i förevarande mål grundar sig, innehåller inga sådana bestämmelser.

87      För det sjätte ska det konstateras att Foshan Lihua Ceramic har jämfört den tid som kommissionen behöver för att inleda en undersökning enligt artikel 13.4 i grundförordningen med den tid som det tar att fatta ett beslut om huruvida status som ny exporterande tillverkare ska beviljas enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull. Dessa båda situationer är dock inte likadana. De båda ärendena skiljer sig dessutom åt eftersom de handlingar som ingetts av den koreanska exporterande tillverkaren var av tillfredsställande karaktär, medan de handlingar som ingetts av Foshan Lihua Ceramic inte var tillräckliga, samt den omständigheten att Foshan Lihua Ceramic ursprungligen ansökte om en interimsöversyn på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen och att det under en viss tid var osäkert vilket slag av översyn bolaget ville ha eller i vilken prioritetsordning begärandena om interimsöversyn och beviljande av status som ny exporterande tillverkare skulle prövas.

88      Vad för det sjunde gäller argumentet avseende att artikel 16.2 i grundförordningen har åsidosatts, vilket anfördes för första gången i repliken, ska det först prövas huruvida detta argument kan godtas. När frågor om detta ställdes till Foshan Lihua Ceramic under förhandlingen ville bolaget inte yttra sig. Kommissionen å sin sida har hävdat att det nämnda argumentet utgör en ny grund och således ska underkännas. Tribunalen påpekar att även om det är riktigt att Foshan Lihua Ceramic i sin ansökan till tribunalen kritiserade kommissionen för att den inte gjort något kontrollbesök, framgår det inte tydligt att det rörde sig om en grund för ogiltigförklaring i stället för en allmän kommentar. Det var således först i repliken som Foshan Lihua Ceramic för första gången hävdade vid tribunalen att ovannämnda bestämmelse åsidosatts. Det rör sig följaktligen om en ny grund, som således inte kan tas upp till prövning.

89      Det är i vart fall tillräckligt att påpeka att i artikel 16.2 i grundförordningen, om kontrollbesök, föreskrivs att ”[k]ommissionen kan vid behov utföra undersökningar i tredjeland”. Även om det finns tveksamheter kring uppgifterna i ärendeakten rörande en exporterande tillverkare, är kommissionen således inte skyldig att göra en kontroll på platsen, vilket den även påpekade vid förhandlingen. Foshan Lihua Ceramic gjorde därvid inte gällande att en sådan skyldighet åligger kommissionen. Detta gäller särskilt i fall av en översyn, eftersom det är tydligt att bevisbördan för att de föreskrivna villkoren är uppfyllda åligger den aktör som begär att beviljas status som ny exporterande tillverkare, oavsett om begäran framställs i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen eller i enlighet med artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull.

90      Av detta följer att Foshan Lihua Ceramic inte kan hävda att bolaget har utsatts för diskriminering, vilket innebär att talan inte kan bifalls såvitt avser den andra grunden.

 Den tredje grunden: Uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna

91      Genom sin tredje grund har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skälen 11, 12 och 16 i det angripna beslutet. Dessa har följande lydelse:

”(11)      Vad gäller kriterium b, det vill säga att [Foshan Lihua Ceramic] inte är [förbundet] med någon exportatör eller tillverkare som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införts genom den ursprungliga förordningen, har Foshan Lihua i sitt svar på frågeformuläret angett att koncernen utgörs av en grupp om sex närstående företag. Av de båda svaren på begärandena om ytterligare uppgifter framgår att det finns två andra närstående företag som inte nämndes i svaret på frågeformuläret. I dessa svar anges emellertid inte när de båda bolagen bildats eller om de investererat i andra juridiska personer.

(12)      Efter meddelandet av uppgifter angav Foshan Lihua att de båda bolagen inte hade angetts i det ursprungliga svaret, eftersom de inte tillverkade eller sålde den berörda produkten och hade upphört med sin verksamhet. Bolaget har emellertid inte tillhandahållit någon ytterligare bevisning som räcker för att styrka dessa påståenden, bland annat avseende förekomsten av investeringsbolaget i Hongkong och dess verksamhet.

…

(16)      [Foshan Lihua Ceramic] har gjort gällande att under den [ursprungliga] undersökningsperioden deltog endast två av bolagen i koncernen aktivt i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten: Foshan Lihua tillverkade den berörda produkten och sålde den uteslutande på den nationella marknaden, medan den närstående handlaren Foshan Henry (nedan kallad Henry) exporterade den berörda produkten till andra länder, men inte till unionen. Den bevisning som ingetts av [Foshan Lihua Ceramic] är emellertid ofullständig, eftersom Foshan Lihuas försäljningsregister avseende den [ursprungliga] undersökningsperioden inte innehåller några uppgifter om leveransvillkor, kundernas adresser eller bestämmelsorter och eftersom Foshan Henrys försäljningsregister inte innehåller några namn på kunderna för år 2009. Kommissionen har följaktligen inte kunnat avgöra om Foshan Lihua exporterade den berörda produkten till unionen under den [ursprungliga] undersökningsperioden. [Foshan Lihua Ceramic] har dessutom inte lämnat in Foshan Lihuas detaljerade försäljningsregister för åren efter den [ursprungliga] undersökningsperioden.”

92      Eftersom skälen 11 och 12 i det angripna beslutet, å ena sidan, och skäl 16 i samma beslut, å andra sidan, rör det andra respektive det första villkoret för beviljande av den status som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, består denna grund av två delar. Dessa delar ska följaktligen prövas var för sig.

 Den första delgrunden: En uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna som gjorts i skälen 11 och 12 i det angripna beslutet

93      I skälen 11 och 12 i det angripna beslutet hävdade kommissionen att Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in ofullständiga uppgifter till kommissionen om koncernens struktur och om verksamheten i de bolag som ingick i den. Denna motivering omfattas av prövningen av det andra villkoret för tillämpning av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull, nämligen att en tillverkare inte får vara förbunden med exporterande tillverkare som påförts antidumpningstullar. Kommissionen konstaterade bland annat att i motsats till de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic ursprungligen hade lämnat in framgick det av svaren på begärandena om klargöranden att ett av företagen i koncernen, det vill säga Foshan Nanhai Huachangsheng Textile Co. Ltd, ägdes av två andra företag som inte angavs i det ursprungliga svaret, det vill säga Lihua International (HK) Holding Ltd och Foshan Huachang Textile Development Co. Ltd, vilka i sin tur ägdes av medlemmar av en och samma familj och avseende vilka Foshan Lihua Ceramic inte hade kunnat visa vilka datum de bildats eller exakt vilken verksamhet de hade, exempelvis eventuella investeringar i andra företag, eller hur deras aktuella bolagsordning såg ut.

94      Foshan Lihua Ceramic har invänt mot dessa slutsatser och har gjort gällande att bolaget lämnade in alla nödvändiga uppgifter om bolagens interna organisation och om koncernen i sina skrivelser av den 11 december 2014 och den 22 januari 2016.

95      Redan i bilaga 3 till skrivelsen av den 11 december 2014 lämnade Foshan Lihua Ceramic genom sin verksamhetslicens in uppgifter om vilket datum Foshan Nanhai Huachangsheng Textile hade bildats och om dess aktieägare.

96      De båda bolag som upptäcktes genom skrivelsen av den 22 januari 2016 var verksamma inom tillverkning av textilier och kartong och nämndes inte ursprungligen, eftersom de inte hade någon koppling till tillverkningen eller försäljningen av den berörda produkten. Genom denna skrivelse underrättade Foshan Lihua Ceramic framför allt kommissionen om att Lihua International (HK) Holding hade varit verksamt i textilsektorn och hade existerat mellan år 2006 och den 1 januari 2015 i ett rent kommersiellt syfte. Denna skrivelse innehöll även en sammanställning av bolagen i koncernen i fråga, med datum för när de bildats.

97      Av de verksamhetslicenser som lämnades in till kommissionen och som återfinns i bilagorna A 9 och A 10 till ansökan till tribunalen framgår vilka datum företagen i koncernen bildades och att de inte var förbundna med andra företag.

98      Kommissionen invände aldrig mot att ett bolag som innehar en verksamhetslicens inom området textilier, kartong eller investeringar enligt kinesisk rätt formellt är förbjudet att tillverka keramiska plattor och saluföra dem på något som helst sätt, eftersom detta utgör ett brott. Det är därför uteslutet att dessa bolag exporterade keramiska plattor till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden eller var förbundna med exportörer av denna produkt.

99      Foshan Lihua Ceramic är därför förvånat över att det angripna beslutet grundar sig på en ”avsaknad av ytterligare uppgifter” som kommissionen aldrig anmodade bolaget att tillhandahålla.

100    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

101    Tribunalen konstaterar härvid att det i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull föreskrivs att om en ny exporterande tillverkare i Kina lämnar tillräckliga bevis till kommissionen på att den, för det första, inte har exporterat de berörda produkterna under den ursprungliga undersökningsperioden, för det andra, inte är förbunden med någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom förordningen om slutgiltig tull och, för det tredje, faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter den ursprungliga undersökningsperiodens slut, får rådet med enkel majoritet på kommissionens förslag och efter samråd med rådgivande kommittén, ändra artikel 1.2 i förordningen om slutgiltig tull för att tilldela den tillverkaren den tullsats på 30,6 % som är tillämplig för samarbetsvilliga tillverkare som inte ingår i urvalet.

102    För att beviljas status som ny exporterande tillverkare krävs enligt denna bestämmelse således att den berörda aktören visar att han uppfyller de tre villkor som anges i punkt 101 ovan. Eftersom dessa villkor är kumulativa, innebär den omständigheten att ett av dem inte är uppfyllt att statusen i fråga inte kan beviljas.

103    Tribunalen erinrar om att enligt fast rättspraxis förfogar unionsinstitutionerna, på området för handelspolitiska skyddsåtgärder, över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning med hänsyn till de komplicerade ekonomiska, politiska och juridiska situationer som de ska bedöma. Därav följer att unionsdomstolens prövning av institutionernas bedömningar är begränsad till en kontroll av att handläggningsreglerna har följts, att de faktiska omständigheter som lagts till grund för det angripna valet är materiellt riktiga, att bedömningen av dessa omständigheter inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk. När en unionsinstitution förfogar över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning är emellertid iakttagandet av de skyddsregler som unionens rättsordning innehåller för administrativa förfaranden av än mer grundläggande betydelse. Bland dessa skyddsregler ska nämnas bland annat skyldigheten för den berörda institutionen att omsorgsfullt och opartiskt pröva samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet samt rätten för den berörde att framföra sin ståndpunkt och att få ett tillräckligt motiverat beslut (se dom av den 28 februari 2017, Yingli Energy (China) m.fl./rådet, T‑160/14, ej publicerad, EU:T:2017:125, punkt 203 och där angiven rättspraxis).

104    Det är mot bakgrund av dessa faktorer som det ska prövas huruvida Foshan Lihua Ceramic har visat att kommissionen i skälen 11 och 12 i det angripna beslutet gjorde en uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

105    Det framgår att kommissionen, inom ramen för bedömningen av villkoret att den aktör som ansökt om status som exporterande tillverkare ska bevisa att denne inte är förbunden med någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införts genom förordningen om slutgiltig tull, i det frågeformulär som sändes till Foshan Lihua Ceramic anmodade bolaget att redogöra för koncernens struktur och därvid preciserade att redogörelsen måste möjliggöra för kommissionen att tydligt identifiera den exakta karaktären av Foshan Lihua Ceramics eventuella förbindelser med andra bolag. I sitt svar på frågeformuläret angav Foshan Lihua Ceramic fem närstående företag, trots att koncernen omfattade totalt sex närstående företag. Eftersom kommissionen ansåg att uppgifterna inte var fullständiga, anmodade den i sin första begäran om klargöranden Foshan Lihua Ceramic att inkomma med en förteckning över aktieägarna i Foshan Nanhai Huachangsheng Textile.

106    Av svaret på denna begäran framgick att sistnämnda företag hade ägts av två andra bolag som inte nämnts i svaret på frågeformuläret, nämligen Lihua International (HK) Holding och Foshan Huachang Textile Development.

107    Genom skrivelsen av den 18 september 2015 underrättade kommissionen Foshan Lihua Ceramic om att bolaget fortfarande inte hade styrkt sin begäran tillräckligt och översände en andra begäran om klargöranden. Kommissionen begärde bland annat att Foshan Lihua Ceramic skulle inkomma med ytterligare uppgifter om den handling som har ingetts i bilaga B 15 till svaromålet, av vilken det framgår att aktieägarna i Foshan Nanhai Huachangsheng Textile utgjordes av Lihua International (HK) Holding och Foshan Huachang Textile Development. Rent konkret begärde kommissionen att Foshan Lihua Ceramic skulle beskriva dessa båda bolags affärsverksamhet.

108    I sitt svar av den 29 september 2015 angav Foshan Lihua Ceramic avseende de båda bolagens affärsverksamhet endast att den utgjordes av ”finansiering och investering” vad gällde Lihua International (HK) Holding och av ”tillverkning och försäljning av textilprodukter” vad gällde Foshan Huachang Textile Development.

109    I skäl 9 i det allmänna meddelandet av uppgifter angav kommissionen att det av svaren från Foshan Lihua Ceramic inte framgick vare sig vilka datum de båda bolagen hade bildats eller vilka eventuella investeringar de gjort i andra bolag. Som kommissionen har hävdat är det utrett att dessa båda bolag investerade i ett annat företag i samma koncern, nämligen Foshan Nanhai Huachangsheng Textile, men Foshan Lihua Ceramic lämnade inga uppgifter som gjorde det möjligt att fastställa att dessa bolag inte investerat i ytterligare företag. Det måste konstateras att denna fråga är särskilt betydelsefull när det gäller Lihua International (HK) Holding, som var ett finansierings- och investeringsbolag. I avsaknad av dessa uppgifter är det inte möjligt att kontrollera att detta bolag, och följaktligen hela koncernen, inte var förbundet med bolag som påförts de gällande antidumpningstullarna.

110    I skrivelsen av den 20 december 2015 med synpunkter på det allmänna meddelandet av uppgifter och vid det muntliga hörandet angav Foshan Lihua Ceramic att de båda bolagen upphörde med sin verksamhet 2008. Foshan Lihua Ceramic har emellertid inte identifierat någon handling i ärendeakten vid tribunalen som kan visa att det tillhandahöll kommissionen bevisning för vilka datum de båda bolagen upphörde med sin verksamhet eller deras andelar i andra bolag. Som det angetts i punkt 109 ovan är denna avsaknad av uppgifter särskilt betydelsefull när det gäller Lihua International (HK) Holding.

111    Som kommissionen har gjort gällande ändrade Foshan Lihua Ceramic därefter sin ståndpunkt och hävdade i sin skrivelse av den 22 januari 2016, för det första, att Lihua International (HK) Holding upphörde med sin verksamhet den 1 januari 2015, för det andra, att Foshan Huachang Textile Development bildades 2001 och att aktieägarna ingick i samma familj som ägde Lihua International (HK) Holding och Foshan Huachang Textile Development (se punkt 93 ovan) och, för det tredje, att Foshan Nanhai Huachansheng Textile fortfarande var verksamt, men inte inom saluföring eller handel, utan endast inom finansiering. Foshan Lihua Ceramic har emellertid inte identifierat någon handling i ärendeakten vid tribunalen som kan visa att bolaget hade lämnat in bevisning till kommissionen som styrkte dessa påståenden.

112    Även om registreringsbeviset för Lihua International (HK) Holding ingavs, innehåller det inga av de uppgifter som avses i punkt 111 ovan. Foshan Lihua Ceramic har i sin replik även gjort gällande att det av registreringsbeviset framgår att det upphörde att gälla 2007. Tribunalen konstaterar härvid att om detta argument ska förstås så, att Foshan Lihua Ceramic vill visa att företagets verksamhet upphörde ett visst datum, utgör det ännu en ändring av Foshan Lihua Ceramics ståndpunkt och saknar således all trovärdighet. Det har i vart fall inte visats att det datum då registreringsbeviset upphörde att gälla, vilket var exakt ett år efter det att företaget registrerades, faktiskt är det datum då företaget upphörde med sin verksamhet.

113    Tribunalen underkänner vidare Foshan Lihua Ceramics påstående att det angripna beslutet grundar sig på en ”avsaknad av ytterligare uppgifter” som kommissionen aldrig anmodat bolaget att tillhandahålla.

114    I skrivelsen av den 18 september 2015 begärde kommissionen att Foshan Lihua Ceramic skulle beskriva affärsverksamheten i de båda bolag vilkas existens hade avslöjats i svaret på den första begäran om klargöranden. I skäl 9 i det allmänna meddelandet av uppgifter angavs att den information som tillhandahållits inte innehöll några upplysningar om de datum då de båda företagen hade bildats eller om huruvida de investerat i andra bolag. Redan i frågeformuläret för begäran om status som ny exporterande tillverkare angavs det att Foshan Lihua Ceramics svar måste möjliggöra för kommissionen att tydligt identifiera den exakta karaktären av Foshan Lihua Ceramics eventuella förbindelser med andra bolag. De ankom således på Foshan Lihua Ceramic att lämna in bevisning som kunde klargöra de frågor som kommissionen ansåg fortfarande inte hade besvarats. Av Foshan Lihua Ceramics formulering ”[b]ifogat finner ni de begärda ytterligare uppgifterna” i skrivelsen av den 22 januari 2016 framgår dessutom att Foshan Lihua Ceramic var väl medvetet om att kommissionen begärt ytterligare uppgifter på denna punkt.

115    Foshan Lihua Ceramic har vidare hävdat att eftersom det inte fördes något protokoll vid det muntliga hörandet, minns bolaget inte att man tog upp frågan om på vilka datum verksamheten i de båda bolagen lades ner. Kommissionen begärde aldrig några preciseringar av de ”datum då verksamheten lades ner”. Dessa påståenden motsägs av de handlingar som Foshan Lihua Ceramic själv ingav till kommissionen inför det muntliga hörandet, i vilka bolaget angav att Lihua International (HK) Holding upphörde med sin verksamhet 2008.

116    Av detta följer att med hänsyn till de motstridiga och ofullständiga uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat till kommissionen rörande detta villkor, kan bolaget inte göra gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning i skälen 11 och 12 i det angripna beslutet.

117    Talan kan således inte bifallas såvitt avser den tredje grundens första del.

 Den andra delgrunden: En uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna som gjorts i skäl 16 i det angripna beslutet

118    Av skäl 16 i det angripna beslutet framgår att även om Foshan Lihua Ceramic hävdade att endast två av bolagen i koncernen hade deltagit aktivt i tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten under den ursprungliga undersökningsperioden, i den meningen att Foshan Lihua tillverkade den berörda produkten och sålde den uteslutande på den nationella marknaden, medan den närstående handlaren, Foshan Henry Trading, exporterade den berörda produkten till andra länder utanför unionen, lämnade bolaget inte in någon bevisning till kommissionen som möjliggjorde för den att försäkra sig om att Foshan Lihua Ceramic och företagen i samma koncern inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden. Enligt kommissionen var den bevisning som ingetts ofullständig, dels eftersom Foshan Lihuas försäljningsregister för den ursprungliga undersökningsperioden inte innehöll några uppgifter om leveransvillkor, kundernas adresser eller bestämmelsorter, dels eftersom Foshan Henry Tradings försäljningsregister inte innehöll några namn på kunderna för år 2009. Dessutom hade Foshan Lihua Ceramic inte lämnat in Foshan Lihuas detaljerade försäljningsregister för åren efter den ursprungliga undersökningsperioden.

119    Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande att eftersom Foshan Lihuas verksamhet inte gick bra förrän år 2013, det vill säga att endast ett fåtal kunder köpte produkterna och Foshan Henry Tradings försäljningsvolym var mycket liten, ansåg Foshan Henry Trading att det inte var nödvändigt att föra en förteckning med kundernas namn och adresser och de fanns därför inte med i det register som lämnades till kommissionen. Foshan Lihua Ceramic har i sin replik hävdat att detta snarast berodde på det begränsade antalet kunder. Under år 2009 sålde Foshan Lihua Ceramic sina produkter främst till en oberoende handlare i Malaysia. I ansökan till tribunalen angav Foshan Lihua Ceramic emellertid att bolaget under den ursprungliga undersökningsperioden sålde nästan hela, eller till och med hela, sin produktion via Foshan Guangchengda Import & Export Co. Ltd, ett kinesiskt handelsbolag som Foshan Lihua Ceramic inte var förbundet med, och erhöll försäljningspriset vid leveransen. Denna försäljning var ”nationell”.

120    Foshan Lihua Ceramic har hävdat att försäljningen ökade från och med år 2013 och att Foshan Henry Trading beslutade att börja följa striktare bokföringsregler och föra en förteckning med kundernas namn och adresser samt leveransvillkor. Foshan Lihua Ceramic hade inte längre några handelsförbindelser med de oberoende handelsbolag som anges i punkt 119 ovan. Foshan Henry Tradings försäljnings- och exportregister som överlämnades till kommissionen för räkenskapsåren 2009 och 2010 innehöll faktiskt uppgifter om avtalsnummer och fakturanummer, betalningssätt, bestämmelseort för försändelserna, sålda kvantiteter och försäljningsvärde samt den slutliga bestämmelseorten.

121    Foshan Lihua Ceramic har i sin replik gjort gällande att avsaknaden av uppgifter om kundernas namn och adresser berodde på att registren för åren 2009 och 2010 inte var datoriserade eller uppdaterade.

122    Den påstått otillräckliga bokföringen före år 2013 och Foshan Henry Tradings handelsregister var dock förenliga med de kinesiska reglerna om småföretag.

123    Enligt Foshan Lihua Ceramic bestridde kommissionen aldrig dessa omständigheter.

124    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

125    Tribunalen konstaterar härvid att Foshan Lihua Ceramic inte har visat att bolaget under undersökningen i fråga lämnade in de handlingar som kommissionen i skäl 16 i det angripna beslutet har konstaterat saknades. Framför allt har Foshan Lihua Ceramic inte anfört något argument eller ingett någon bevisning som kan visa att kommissionens konstateranden rörande företaget Foshan Lihua i skäl 16 i det angripna beslutet var uppenbart oriktiga. Foshan Lihua Ceramic har snarare medgett att uppgifterna i fråga inte existerar och har anfört argument för att motivera detta. Dessa argument motsäger emellertid inte slutsatsen i samma skäl, att kommissionen på grundval av de handlingar som Foshan Lihua Ceramic hade ingett till den inte kunde försäkra sig om att detta bolag och de andra företagen i koncernen inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden.

126    Tribunalen finner för det första att Foshan Lihua Ceramics argument, att exportbolaget Foshan Henry Trading fram till år 2013 inte förde någon förteckning över sina kunder och deras adresser på grund av att försäljningsvolymen var liten eller att kunderna var få till antalet, inte är övertygande. För det första har kommissionen påpekat att de försäljningssiffror som Foshan Henry Trading lämnade in innehöll alla nödvändiga uppgifter för åren 2010–2014, inbegripet kundernas namn, men att kundernas namn saknades för år 2009. Som kommissionen har hävdat kan vidare volymerna av den försäljning som Foshan Henry Trading genomförde för Foshan Lihua Ceramic, vilka framgår av registret för åren 2009 och 2010 och återges i bilaga B 12 till svaromålet, under inga omständigheter betraktas som försumbara. Foshan Lihua Ceramic har inte heller bestritt att de belopp som kommissionen angett såväl i sina skriftliga inlagor som vid förhandlingen är korrekta. Tribunalen konstaterar slutligen att argumentet att avsaknaden av nödvändiga uppgifter snarast beror på det begränsade antalet kunder (punkt 119 ovan) inte har styrkts och förstärker bristen på trovärdighet hos de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic har ingett till tribunalen. Detta argument utgör nämligen ännu en ändring av Foshan Lihua Ceramics ståndpunkt.

127    Vad för det andra gäller Foshan Lihua Ceramics argument att nästan hela, eller till och med hela, bolagets export före år 2013 skedde via handelsbolaget Foshan Guangchengda Import & Export motsägs detta såväl av den handling som återfinns i bilagorna B 19 och B 29 till svaromålet, av vilken det framgår att Foshan Lihua Ceramic sålde avsevärda kvantiteter av sina produkter även till andra exportföretag, som av Foshan Lihua Ceramic egna förklaringar, enligt vilka bolaget år 2009 sålde sina produkter till en oberoende handlare i Malaysia.

128    Vad för det tredje gäller Foshan Lihua Ceramics argument att den bokföring och de register som bolaget lämnade in till kommissionen var förenliga med de kinesiska reglerna om småföretag, räcker det att konstatera att detta inte har styrkts tillräckligt. Eftersom maximen iura novit curia inte gäller medlemsstaternas rätt och än mindre tredjelands rätt, utgör detta ett sakförhållande som i förekommande fall ska bevisas av den som åberopar det (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 oktober 2017, Moravia Consulting/EUIPO – Citizen Systems Europe (SDC‑444S), T‑318/16, ej publicerad, EU:T:2017:719, punkt 72). Foshan Lihua Ceramic har emellertid inte anfört någon bevisning till stöd för sitt påstående. Framför allt har Foshan Lihua Ceramic inte hänvisat till någon exakt sida i ärendeakten i förevarande mål för att bevisa detta påstående. Att det nationella regelverket om bokföring har iakttagits har i vart fall inte något bevisvärde i ett antidumpningsförfarande av det slag som avses i förevarande mål och som har andra syften än nämnda regelverk.

129    Det ska dessutom erinras om att, såsom kommissionen har påpekat, den inte heller kan kritiseras för att den inte beaktade eventuella faktiska eller rättsliga förhållanden som kunde ha åberopats under det administrativa förfarandet men som inte åberopades, eftersom kommissionen inte har någon skyldighet att ex officio föreställa sig vilka omständigheter som skulle kunna åberopas. Dessutom ska lagenligheten av ett förvaltningsbeslut bedömas mot bakgrund av de upplysningar som unionsorganet, som är upphovsman till nämnda beslut, förfogade över när det antog beslutet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 september 2002, Falck och Acciaierie di Bolzano/kommissionen, C‑74/00 P och C‑75/00 P, EU:C:2002:524, punkt 168, och dom av den 14 januari 2004, Fleuren Compost/kommissionen, T‑109/01, EU:T:2004:4, punkt 49). Foshan Lihua Ceramic har emellertid medgett att bolaget under det administrativa förfarandet inte gjorde gällande att den bokföring och de register som det hade lämnat in till kommissionen var förenliga med de kinesiska reglerna om småföretag.

130    Tribunalen påpekar för det fjärde att även om Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande att Foshan Henry Tradings försäljnings- och exportregister för räkenskapsåren 2009 och 2010, vilka överlämnades till kommissionen, innehöll uppgifter om avtalsnummer och fakturanummer, betalningssätt, bestämmelseort för försändelserna, sålda kvantiteter och försäljningsvärde samt den slutliga bestämmelseorten, har bolaget inte visat att registren för år 2009 även innehöll kundernas namn. Detta är emellertid en av de faktiska omständigheter som skäl 16 i det angripna beslutet grundar sig på.

131    Av detta följer att den tredje grundens andra del ska underkännas och att talan således inte kan bifallas såvitt avser den tredje grunden.

 Den fjärde grunden: Åsidosättande av rätten till försvar

132    Genom sin fjärde grund har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skälen 13, 14 och 22 i det angripna beslutet. De har följande lydelse:

”(13)      Vidare framgår det av vissa uppgifter att det finns filialer och/eller dotterbolag som [Foshan Lihua Ceramic] inte har uppgett i något av sina svar till kommissionen. Ytterligare information om vilken typ av uppgifter det rör sig om, såsom förekomsten av ett dotterbolag [i] Shiwan, vilket nämns i bolagets interna organisationsplan och i annan allmänt tillgänglig information, lämnades [till Foshan Lihua Ceramic] under det muntliga hörandet med kommissionen den 13 januari 2016. Denna information har varken bekräftats eller tillbakavisats av [Foshan Lihua Ceramic].

(14)      Med beaktande av det ovan anförda anser kommissionen att de uppgifter som lämnats av [Foshan Lihua Ceramic] avseende detta kriterium är ofullständiga och inte överensstämmer med allmänt tillgängliga uppgifter. [Den ursprungliga] undersökningen har således inte kunnat bekräfta att [Foshan Lihua Ceramic] inte var förbundet med någon kinesisk exportör eller tillverkare som omfattas av de gällande åtgärderna. [Foshan Lihua Ceramic] uppfyller följaktligen inte detta kriterium.

…

(22)      Kommissionen anser att eftersom de uppgifter som har lämnats av [Foshan Lihua Ceramic] är ofullständiga och inte överensstämmer med andra uppgifter som kommissionen innehar, kan det inte uteslutas att Foshan Lihua under den [ursprungliga] undersökningsperioden exporterade den berörda produkten till unionen antingen direkt eller via närstående företag eller inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med andra icke-närstående bolag. Vid undersökningen har det således inte kunnat fastställas att [Foshan Lihua Ceramic] inte exporterade keramiska plattor med ursprung i [Folkrepubliken Kina] till unionen under den [ursprungliga] undersökningsperioden. [Foshan Lihua Ceramic] uppfyller följaktligen inte detta kriterium.”

133    Skälen 13 och 14 i det angripna beslutet, liksom skälen 11 och 12, vilka tribunalen prövade inom ramen för den tredje grundens första del, är en del av bedömningen av villkoret att den aktör som ansöker om status som ny exporterande tillverkare måste visa att denne inte är förbunden med något annat företag som påförts de befintliga antidumpningstullarna. I skäl 13 i det angripna beslutet påpekade kommissionen att Foshan Lihua Ceramic inte hade redogjort för koncernens hela struktur och hade underlåtit att informera om närstående bolag eller dotterbolag, vilka dock upptäcktes genom allmänt tillgängliga uppgifter. Kommissionen lade fram dessa faktiska omständigheter för Foshan Lihua Ceramic vid det muntliga hörandet och frågade särskilt bolaget om ett dotterbolag i Shiwan (Kina). I skäl 14 i det angripna beslutet drog den vidare slutsatsen att de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat för att visa att bolaget uppfyllde villkoret i fråga var ofullständiga och inte överensstämde med allmänt tillgängliga uppgifter, vilket innebar att detta villkor inte kunde anses vara uppfyllt.

134    I skäl 22 i det angripna beslutet, vilket – liksom skäl 16 i samma beslut, som tribunalen prövade inom ramen för den tredje grundens andra del – är en del av bedömningen av villkoret att den koncern som Foshan Lihua Ceramic tillhör inte fick ha någon export till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, konstaterade kommissionen att den på grundval av de ofullständiga och motstridiga uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in inte kunde dra slutsatsen att Foshan Lihua Ceramic eller dess koncern inte hade någon sådan export.

135    Eftersom förevarande grund består av två delar – varav den ena avser skälen 13 och 14 i det angripna beslutet, vilka rör det andra villkoret, och den andra avser skäl 22 i det angripna beslutet – vilket rör det första villkoret, ska dessa delar prövas var för sig.

 Den första delgrunden: Åsidosättande av rätten till försvar i samband med skälen 13 och 14 i det angripna beslutet

136    Foshan Lihua Ceramic har för det första hävdat att det inte fördes något protokoll eller gjordes någon inspelning vid det muntliga hörandet och att bolaget inte erhöll någon information rörande dotterbolaget i Shiwan. Foshan Lihua Ceramic kan därför inte kontrollera vad som sades vid det muntliga hörandet och om kommissionen faktiskt förstod vad Foshan Lihua Ceramic sade. Foshan Lihua Ceramic har i sin replik angett att kommissionen tog upp frågan om detta dotterbolag vid det muntliga hörandet. Emellertid minns Foshan Lihua Ceramic inte exakt hur kommissionen formulerade sig. Eftersom det inte finns något protokoll eller någon inspelning som Foshan Lihua Ceramic skulle ha haft rätt att yttra sig över och vid behov korrigera, kan kommissionen inte, för att motivera det angripna beslutet, hänvisa till uttalanden som påstås ha gjorts under detta hörande. Nämnda hörande avsåg det allmänna meddelandet av uppgifter, men i det nämndes inte dotterbolaget i Shiwan.

137    Det var således i det angripna beslutet som kommissionen för första gången skriftligen nämnde förekomsten av dotterbolaget i Shiwan för Foshan Lihua Ceramic och dess betydelse för det beslut den skulle fatta. Dotterbolaget nämndes inte vare sig i det allmänna meddelandet av uppgifter eller i någon annan handling, vilket innebär att Foshan Lihua Ceramic inte vet vilka allmänt tillgängliga uppgifter kommissionen hänvisade till. Kommissionen gav aldrig Foshan Lihua Ceramic möjlighet att yttra sig över nämnda allmänt tillgängliga uppgifter eller ta del av dem.

138    Foshan Lihua Ceramic har hävdat att om det hade haft möjlighet att yttra sig om dotterbolaget i Shiwan, skulle det ha förklarat att det inte rörde sig om ett rörelseidkande bolag, utan om ett kooperativ som alla tillverkare av keramiska plattor i regionen Foshan, däribland Foshan Lihua Ceramic, är tvungna att ansluta sig till och som syftar till att under statlig tillsyn säkerställa gemensamma forskningsprogram och teknikprogram inom området keramiska plattor till förmån för kooperativets medlemmar. Det har inte någon operativ verksamhet, tillverkning, försäljning eller saluföring, vilket den kinesiska regeringen kunde ha bekräftat om den hade underrättats om undersökningen i fråga. Det är fullkomligt uteslutet att detta bolag i Shiwan skulle ha exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden eller enligt bolagsrätten skulle kunna anses vara förbundet med andra exportörer.

139    För det andra uppgav kommissionen inte för Foshan Lihua Ceramic under undersökningen i fråga vilka allmänt tillgängliga uppgifter den avsåg, och vilka den senare grundade sig på i skäl 14 i det angripna beslutet. Kommissionen angav inte heller skälen till att den ansåg att det stora antalet uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in till den var ofullständiga och motstridiga.

140    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

141    Kommissionen medger att den inte förde något protokoll under det muntliga hörandet. En redogörelse lämnades emellertid under nämnda hörande och Foshan Lihua Ceramic gjorde en sammanfattning av de punkter som diskuterats under detta. Nämnda muntliga hörande följdes dessutom av en skriftväxling. Foshan Lihua Ceramic hade således möjlighet att inkomma med synpunkter under och efter det muntliga hörandet.

142    Vad gäller dotterbolaget i Shiwan avslöjades det genom företagets organisationsplan (bilaga B 30 till svaromålet). Inga förklaringar gavs rörande dotterbolaget, förutom att det var under försäljningschefens kontroll. Kommissionen lade fram bevisningen för Foshan Lihua Ceramic vid det muntliga hörandet, men Foshan Lihua Ceramic kommenterade den inte.

143    Under ”Nyheter” på Foshan Lihua Ceramics webbplats hänvisades vidare till mässan ”China Import & Export”, som hölls i Kanton (Kina) år 2015 (bilaga B 32 till svaromålet), där ett dotterbolag vid namn Meta, Inc. deltog och det gjordes reklam för produkter med beteckningen Meta Tiles, Inc. Kommissionen känner inte till huruvida Meta Tiles endast är ett varumärke, eller om det är en separat juridisk person. Också dessa uppgifter lämnades till Foshan Lihua Ceramic under det muntliga hörandet, men bolaget varken invände mot eller bekräftade dem.

144    Foshan Lihua Ceramics förklaringar i punkt 75 i ansökan till tribunalen avseende bolaget i Shiwan innehåller följaktligen nya uppgifter som inte lämnades in under undersökningen i fråga. Genom att tillhandahålla dessa uppgifter har Foshan Lihua Ceramic de facto bekräftat att dotterbolaget i Shiwan är en juridisk person och att Foshan Lihua äger andelar i det. Dessa nya uppgifter visar ännu en gång att de upplysningar som Foshan Lihua Ceramic lämnade om närstående företag var ofullständiga från första början och att de förklaringar som erhållits från Foshan Lihua Ceramic inte är trovärdiga. De uppgifter som har lämnats i punkt 75 i ansökan till tribunalen styrker endast slutsatserna i det angripna beslutet.

145    Frågan om dotterbolaget i Shiwan var i vart fall inte i sig avgörande för resultatet av översynen med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare. Det var snarare summan av alla brister och motstridigheter i de uppgifter som lämnats av Foshan Lihua Ceramic som ledde till att begäran om att beviljas status som ny exporterande tillverkare avslogs.

146    Vad gäller de uppgifter som var allmänt tillgängliga, vilka det hänvisas till i skäl 14 i det angripna beslutet, rör det sig om flera webbplatser där ett företag kallat ”Foshan Lehua” i Shiwan omnämns (bilaga B 31 till svaromålet), webbplatsen för det företag som lämnade uppgifter om Meta Tiles (bilaga B 32 till svaromålet) och resultaten av en sökning i bolagsregistret i Hongkong (Kina) (bilaga B 34 till svaromålet).

147    Av fast rättspraxis framgår att rätten att yttra sig är en integrerad del av rätten till försvar och att denna rätt innebär att var och en garanteras en möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt framföra sin ståndpunkt under det administrativa förfarandet och innan ett beslut fattas som kan påverka hans eller hennes intressen på ett ogynnsamt sätt (dom av den 5 november 2014, Mukarubega, C‑166/13, EU:C:2014:2336, punkt 46, och dom av den 9 februari 2017, M, C‑560/14, EU:C:2017:101, punkt 25).

148    Regeln om att den person till vilken ett negativt beslut är riktat ska ges möjlighet att yttra sig innan beslutet fattas syftar bland annat till att personen i fråga ska kunna rätta till fel eller göra gällande uppgifter avseende sin personliga situation som ger stöd för att beslutet ska fattas, att det inte ska fattas eller att det ska ges ett visst innehåll (se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 november 2014, Mukarubega, C‑166/13, EU:C:2014:2336, punkt 47, och dom av den 11 december 2014, Boudjlida, C‑249/13, EU:C:2014:2431, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

149    Som det framgår av artikel 6.6 fjärde stycket i grundförordningen (nu artikel 6.6 fjärde stycket i förordning 2016/1036) ska dessutom den som avser att stödja sig på uppgifter som lämnats muntligen inge bevisning som styrker dem.

150    Tribunalen påpekar för det första att även om kommissionen har hävdat att den vid det muntliga hörandet ställde frågor till Foshan Lihua Ceramic om dotterbolaget i Shiwan, vilket Foshan Lihua Ceramic har medgett i sin replik, förde den inte något protokoll vid detta hörande och har inte heller hävdat att det gjordes en inspelning. Kommissionen har inte heller kunnat identifiera någon handling i ärendeakten som innehåller de frågor som vid det muntliga hörandet ställdes till Foshan Lihua Ceramic rörande detta dotterbolag.

151    Vad gäller påståendet om förekomsten av ett företag kallat Meta Tiles har Foshan Lihua Ceramic inte medgett att kommissionen tog upp denna fråga under det muntliga hörandet.

152    Vad gäller de allmänt tillgängliga uppgifterna, det vill säga de olika webbplatserna, har kommissionen inte heller bevisat att den tog upp dem vid det muntliga hörande eller efter det och att den gav Foshan Lihua Ceramic möjlighet att yttra sig över dem.

153    Foshan Lihua Ceramic har följaktligen visat att kommissionen i skälen 13 och 14 i det angripna beslutet inte kunde grunda sig på de uttalanden som gjordes vid det muntliga hörandet och inte heller på de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic inte getts möjlighet att yttra sig över på ett meningsfullt sätt.

154    Foshan Lihuas organisationsplan, i vilken ett dotterbolag i Shiwan nämndes, ingavs vidare till kommissionen redan genom Foshan Lihua Ceramics skrivelse av den 7 september 2013, vilken återfinns i bilaga B 2 till svaromålet. Kommissionen kunde således ha ställt frågor till Foshan Lihua Ceramic om detta i god tid före det muntliga hörandet.

155    Det ska för det andra prövas huruvida konstaterandet i punkt 153 ovan innebär att slutsatsen i slutet av skäl 14 i det angripna beslutet ska underkännas, där det anges att undersökningen i fråga inte kunnat bekräfta att Foshan Lihua Ceramic inte var förbundet med någon kinesisk exportör eller tillverkare som omfattas av de gällande åtgärderna.

156    Av skäl 14 i det angripna beslutet framgår att detta skäl är grundat på två olika fel som Foshan Lihua Ceramic kritiserades för. Dels grundar det sig på att de uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in inte överensstämde med allmänt tillgängliga uppgifter, såsom det anges i skäl 13 i det angripna beslutet, vilket tribunalen i punkt 153 ovan har konstaterat innebar ett åsidosättande av Foshan Lihua Ceramics rätt till försvar.

157    Dels grundar sig skäl 14 i det angripna beslutet på att de uppgifter Foshan Lihua Ceramic hade lämnat in var ofullständiga. Även om detta skäl visserligen också kan avse att inga preciseringar lämnats om dotterbolaget i Shiwan, avser det framför allt de faktiska omständigheter som konstaterades i skälen 11 och 12 i det angripna beslutet, vilka tribunalen inom ramen för prövningen av den tredje grundens första del har konstaterat var välgrundade.

158    I skälen 11 och 12 i det angripna beslutet hänvisade kommissionen framför allt till att bevisning saknades avseende förekomsten av och verksamheten i två företag som upptäckts till följd av begäranden om klargöranden, och särskilt vad gällde investeringsverksamheten inom Lihua International (HK) Holding, som är ett rörelseidkande bolag i investeringsbranschen. I avsaknad av exakta och kontrollerbara uppgifter rörande dessa frågor kunde kommissionen inte försäkra sig om att den koncern som Foshan Lihua Ceramic tillhör inte var förbunden med andra bolag som påförts de befintliga antidumpningstullarna.

159    Den omständigheten att Foshan Lihua Ceramics argument avseende skäl 13 i det angripna beslutet är välgrundade medför följaktligen inte att den slutliga slutsatsen i skäl 14 i samma beslut beträffande det prövade villkoret ska underkännas. Detta gäller desto mer eftersom det av ordet ”[v]idare” i början av skäl 13 i det angripna beslutet framgår att motiveringen i detta skäl är av kompletterande och sekundär karaktär i förhållande till motiveringen i skälen 11 och 12 i det angripna beslutet. Dessa argument är således verkningslösa och ska i vart fall underkännas, trots att de är välgrundade.

160    Talan kan således inte bifallas såvitt avser den fjärde grundens första del.

 Den andra delgrunden: Åsidosättande av rätten till försvar vad gäller skäl 22 i det angripna beslutet

161    Foshan Lihua Ceramic har i sin replik hävdat att bolaget aldrig underrättades om den omständigheten att kommissionen hade anmodat unionsindustrins företrädare att delta i utredningen. Foshan Lihua Ceramic fick kännedom om detta först när denna part intervenerade i förevarande mål. Av bilaga B 16 till svaromålet framgår att Cerame-Unie hade lämnat omfattande handlingar till kommissionen som innehöll bland annat påståenden om strukturen hos den koncern som Foshan Lihua Ceramic tillhör och dess exportverksamhet. Enligt handlingen i fråga var det nödvändigt att kommissionen uppmärksamt kontrollerade om Foshan Lihua Ceramic och en av dess filialer exporterade keramiska plattor under den ursprungliga undersökningsperioden. Foshan Lihua Ceramic fick emellertid aldrig tillgång till denna handling, vilket innebär att bolaget inte hade möjlighet att kommentera den. I skäl 22 i det angripna beslutet användes dessutom Cerame-Unies ordval, att ”det inte [kunde] uteslutas” att export ägt rum under den ursprungliga undersökningsperioden. Kommissionen grundade således sitt beslut på uppgifter som Foshan Lihua Ceramic inte hade haft möjlighet att kommentera.

162    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

163    Tribunalen kommer härvid först att pröva huruvida denna delgrund, som anfördes först i repliken, kan tas upp till prövning.

164    När frågor ställdes till Foshan Lihua Ceramic om detta vid förhandlingen hävdade bolaget att den omständigheten att argumenten i fråga inte hade anförts i ansökan till tribunalen berodde på att de grundar sig på uppgifter som Foshan Lihua Ceramic hade fått kännedom om först under förevarande domstolsförfarande.

165    I motsats till vad Foshan Lihua Ceramic har påstått framgår det emellertid av skrivelsen av den 18 september 2015 att bolaget genom denna skrivelse upplystes om att kommissionen hade mottagit uppgifter från unionsindustrin rörande undersökningen i fråga. Även om kommissionen inte självmant översände dessa uppgifter till Foshan Lihua Ceramic, hade bolaget emellertid alla möjligheter att begära att de skulle överlämnas så att det kunde lämna sina synpunkter på dem, vilket det inte gjorde (se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 februari 2017, Yingli Energy (China) m.fl./rådet, T‑160/14, ej publicerad, EU:T:2017:125, punkt 252).

166    Argumenten i fråga ska följaktligen betraktas som nya och ska följaktligen avvisas.

167    Argumenten ska under alla omständigheter även underkännas i sak.

168    Foshan Lihua Ceramic har inte visat att de slutsatser som Cerame-Unie kommit fram till återgavs som sådana av kommissionen i det angripna beslutet. Skäl 22 i det angripna beslutet, som Foshan Lihua Ceramic har invänt mot, är resultatet av en undersökning som kommissionen genomfört. Kommissionen har visserligen använt en liknande eller till och med identisk formulering som den i skrivelsen från Cerame-Unie, det vill säga att det ”inte [kan] uteslutas” att export ägde rum under den ursprungliga undersökningsperioden. Detta följer emellertid endast av att bevisbördan för att villkoren i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull är uppfyllda åligger Foshan Lihua Ceramic och inte kommissionen.

169    Den fjärde grundens andra del ska följaktligen underkännas och talan kan således inte bifallas såvitt avser den fjärde grunden.

 Den femte grunden: Maktmissbruk och felaktig rättstillämpning

170    Genom sin femte grund har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skälen 11, 12 och 16–19 i det angripna beslutet. Skälen 11, 12 och 16 har redan återgetts i punkt 91 ovan. Skälen 17–19 har följande lydelse:

”(17)      Vidare föreligger det allvarliga tvivel om huruvida de produktionssiffror som [Foshan Lihua Ceramic] tillhandahållit är korrekta. Den genomsnittliga produktionskapacitetet för åren 2009–2015 som angavs i svaret på frågeformuläret är betydligt lägre än den som Foshan Lihua uppger på sin webbplats och på andra kommersiella webbplatser.

(18)      [Foshan Lihua Ceramic] har också tillhandahållit interna månatliga siffror om produktionen av nya typer av produkter vilka infördes år 2013. När dessa siffror extrapoleras över ett år är den sammanlagda årsproduktionen av det nya produktsortimentet emellertid högre än den totala produktionskapacitet som angavs i svaret på frågeformuläret, trots att dessa siffror inte inkluderar de klassiska produkterna och inte alla typer av produkter i det nya sortimentet.

(19)      [Foshan Henry Tradings] sammanlagda exportförsäljning för åren 2011 och 2012, vilken framgår av dess försäljningssiffror, är dessutom högre än den totala produktionskapacitet som Foshan Lihua uppgett. Ännu år 2013 motsvarade [Foshan Henry Tradings] export mer än 90 % av den deklarerade produktionskapaciteten. [Foshan Lihua Ceramic] har påstått att detta berodde på skillnader mellan bokföringsdatumen och datumen för försäljning av [Foshan Henry Tradings] lagerreserver. Lagerreserver kan emellertid inte förklara en kontinuerlig trend över en period av tre år.”

171    I skälen 17–19 i det angripna beslutet påpekade kommissionen inkonsekvenser i de uppgifter som tillhandahållits av Foshan Lihua Ceramic eller motstridigheter med uppgifter som offentliggjorts på internet vad gällde bolagets produktionskapacitet, dess faktiska produktion och Foshan Henry Tradings exportförsäljning.

172    Foshan Lihua Ceramic har hävdat att kommissionen inte är behörig att ställa frågor som inte har något samband med statusen som ny exporterande tillverkare. Trots att Foshan Lihua Ceramic begärde det i sitt svar på det allmänna meddelandet av uppgifter, förklarade kommissionen aldrig på vilket sätt försäljningssiffrorna för ett bolag med verksamhet i sektorn för textilier, kartong eller finansiering är relevanta i ett ärende som avser keramiska plattor.

173    Eftersom kommissionen i skäl 16 i det angripna beslutet hänvisade till försäljningsregistren för åren efter den ursprungliga undersökningsperioden och eftersom dess beslut grundar sig på denna faktor, gjorde den sig även skyldig till felaktig rättstillämpning, eftersom denna försäljning inte hade något samband med översynen i fråga.

174    Skäl 17 i det angripna beslutet innehåller ett påstående som är helt och hållet utanför ramen för en översyn med avseende på statusen som ny exporterande tillverkare, vilken endast kan avse export som utförts under den ursprungliga undersökningsperioden och förbindelserna med exportörer. Produktionssiffror och uppgifter avseende tiden efter den ursprungliga undersökningsperioden har inget att göra med denna översyn.

175    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

176    Tribunalen erinrar härvid om att det av fast rättspraxis framgår att en rättsakt innebär maktmissbruk endast om det på grundval av objektiva, relevanta och samstämmiga uppgifter framgår att den har antagits uteslutande, eller åtminstone huvudsakligen, för att uppnå andra mål än dem som angetts eller för att kringgå ett förfarande som särskilt föreskrivs i fördraget, i syfte att komma till rätta med situationen i det konkreta fallet (dom av den 13 november 1990, Fedesa m.fl., C‑331/88, EU:C:1990:391, punkt 24; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 1994, Matra Hachette/kommissionen, T‑17/93, EU:T:1994:89, punkt 173). Det räcker att konstatera, i likhet med vad kommissionen har påpekat, att denna grund måste underkännas, eftersom Foshan Lihua Ceramic inte har visat eller ens på ett meningsfullt sätt har hävdat att kommissionen antog det angripna beslutet för att uppnå andra mål än dem som angetts.

177    I den del som Foshan Lihua Ceramic har hävdat att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att i skäl 16 i det angripna beslutet stödja sig på Foshan Lihuas detaljerade försäljningsregister för åren efter den ursprungliga undersökningsperioden ska det konstateras att Foshan Lihua Ceramic har invänt mot en enbart kompletterande motivering, vilket framgår av ordet ”dessutom”. Detta argument är följaktligen verkningslöst.

178    Det ska dessutom påpekas att även om Foshan Lihua Ceramic med emfas har hävdat att uppgifterna från åren efter den ursprungliga undersökningsperioden och uppgifterna om bolagen med verksamhet inom områdena kartong, textilier och investeringar inte hade något samband med undersökningen i fråga, har bolaget inte lagt fram någon bevisning i detta hänseende (se den rättspraxis som anges i punkt 103 ovan).

179    Som kommissionen har hävdat kunde de uppgifter som avses i punkt 178 ovan emellertid användas för att kontrollera bland annat uppgifterna om koncernens verksamhet under den ursprungliga undersökningsperioden, bland annat uppgifterna om de företag som hade verksamhet inom området för den berörda produkten. Kommissionen gick således inte uppenbart utöver vad som var nödvändigt för att utreda ärendet i fråga.

180    Av detta följer att talan inte kan bifallas såvitt avser den femte grunde.

 Den sjätte grunden: Uppenbart felaktig rättstillämpning

181    Genom den sjätte grunden har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skälen 16 och 22 i det angripna beslutet. Dessa skäl har redan återgetts i punkterna 91 och 132 ovan.

182    Vad gäller skäl 16 i det angripna beslutet, där det anges att ”kommissionen har … inte kunnat avgöra om Foshan Lihua exporterade den berörda produkten till unionen under den [ursprungliga] undersökningsperioden”, har Foshan Lihua Ceramic gjort gällande för det första att ingen med säkerhet kan fastställa att koncernen exporterade till unionen under den [ursprungliga] undersökningsperioden, eftersom det inte förelåg någon export. En aktör som vill erhålla status som ny exporterande tillverkare ska endast lämna in prima facie-bevisning för att han inte exporterade den berörda produkten till unionen under denna period och inte var förbunden med andra exportörer av den berörda produkten vilka påförts de gällande antidumpningstullarna, på, samma sätt som krävdes av den koreanska exporterande tillverkaren i det förfarande som ledde fram till genomförandeförordning 2015/2179. För det andra är kommissionen i egenskap av en objektiv myndighet inte skyldig enligt grundförordningen att försöka fastställa huruvida sådan export förekommit.

183    Vad gäller skäl 22 i det angripna beslutet har Foshan Lihua Ceramic hävdat att det inte finns någon rättslig grund i grundförordningen eller förordningen om slutgiltig tull för formuleringen ”kan det inte uteslutas”. Det rör sig om en godtycklig slutsats grundad på ett antagande. För det första har kommissionen inte lagt fram några bevis för att den berörda produkten exporterades till unionen antingen direkt eller via närstående företag eller inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med andra icke-närstående bolag. För det andra är det helt logiskt att förekomsten av export eller förbindelser med närstående företag aldrig helt kan uteslutas, eftersom den bevisbörda som var ålagd Foshan Lihua Ceramic innebar att bolaget måste lägga fram prima facie-bevisning för att bolaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden och inte är förbundet med andra exportörer av den berörda produkten som påförts de gällande antidumpningstullarna.

184    Av detta följer att de båda slutsatserna i fråga grundar sig på uppenbart oriktiga bedömningar.

185    I repliken hävdade Foshan Lihua Ceramic vidare att de ovan i punkterna 182 och 183 anförda argumenten även visar att det är tydligt att kommissionen överträtt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

186    Kommissionen och intervenienten har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

187    Tribunalen konstaterar härvid att den sjätte grunden avser frågor som rör bevisbördan och den grad av bevisning som krävs av den som är ålagd bevisbördan. Dessa frågor har diskuterats och prövats ingående inom ramen för den andra grunden.

188    Tribunalen erinrar för det första (se punkt 83 ovan) om att även om Foshan Lihua Ceramic upprepade gånger har hävdat att bolaget borde ha beviljats status som ny exporterande tillverkare, eftersom det lämnat in prima facie-bevisning för att det uppfyllde de nödvändiga villkoren, framgår det inte av artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull och än mindre av artikel 11.4 i grundförordningen att detta är den grad av bevisning som unionslagstiftaren kräver. I båda dessa artiklar har lagstiftaren endast föreskrivit att det är det företag som ansöker om status som ny exporterande tillverkare som ska visa att de nödvändiga villkoren är uppfyllda.

189    Som tribunalen har konstaterat i punkterna 82–90 ovan följer inget annat av genomförandeförordning 2015/2179 och Foshan Lihua Ceramic har således inte diskriminerats i förhållande till den koreanska exporterande tillverkaren i fråga.

190    Tribunalen påpekar för det andra, eftersom Foshan Lihua Ceramics har hävdat att den bevisning som avkrävdes bolaget var omöjlig att tillhandahålla, att det visserligen kan vara omöjligt att bevisa en faktisk omständighet som inte inträffat. Den bevisbörda som åligger den som ansöker om status som ny exporterande tillverkare är emellertid på intet sätt omöjlig att uppfylla, vare sig enligt artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull eller enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Genom att företagen lämnar in fullständiga, samstämmiga och kontrollerbara uppgifter och bevis om bland annat all sin försäljning och koncernstrukturen av det slag som efterfrågas i frågeformuläret avseende översynen och i eventuella begäranden om klargöranden kan kommissionen, om så faktiskt inte varit fallet, utesluta att den berörda produkten exporterades till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden och till och med dra slutsatsen att det sökande företaget inte är förbundet med någon exporterande tillverkare som påförts antidumpningstullarna i fråga.

191    Tribunalen påpekar för det tredje att i den del som Foshan Lihua Ceramic har invänt särskilt mot formuleringarna ”[k]ommissionen har … inte kunnat avgöra om Foshan Lihua exporterade den berörda produkten till unionen under den [ursprungliga] undersökningsperioden” och ”kan det inte uteslutas att Foshan Lihua under den [ursprungliga] undersökningsperioden exporterade den berörda produkten till unionen antingen direkt eller via närstående företag eller inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med andra icke-närstående bolag”, följer dessa direkt dels av den bevisbörda som krävs för att avgöra huruvida de tre villkoren för att bevilja den berörda aktören status som ny exporterande tillverkare är uppfyllda, dels av den grad av bevisning som krävs i detta sammanhang (se punkt 188 ovan). I motsats till vad Foshan Lihua Ceramic har antytt ankommer det inte på kommissionen att visa att Foshan Lihua Ceramic exporterade den berörda produkten till unionen eller att bolaget är förbundet med företag som påförts antidumpningstullarna i fråga och inte heller att lägga fram bevis för detta. För att avslå en begäran om denna status räcker det i materiellt hänseende att den bevisning som lämnats in av aktören i fråga är otillräcklig för att styrka dennes påståenden, vilket var fallet i förevarande fall. Som kommissionen har hävdat ankommer det på den i dess roll vid undersökningar avseende beviljandet av status som ny exporterande tillverkare att med alla medel som den har tillgång till kontrollera huruvida de påståenden och den bevisning som läggs fram av aktören i fråga är korrekta (se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 mars 2012, GLS, C‑338/10, EU:C:2012:158, punkt 32). Genom att gå tillväga på detta sätt vid den undersökning som ledde fram till det angripna beslutet överskred kommissionen inte på något sätt sina befogenheter, gjorde inte en uppenbart oriktig bedömning och avvek inte från sin ställning som objektiv myndighet.

192    Vad för det fjärde gäller påståendet i repliken att de argument som anges i punkterna 182 och 183 ovan även visar att det är tydligt att kommissionen överträtt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, räcker det att konstatera att detta påstående inte tillför något till de argument som redan hade anförts inom ramen för denna grund och som har underkänts i punkterna 188–191 ovan.

193    Av detta följer att talan inte kan bifallas såvitt avser den sjätte grunden.

 Den sjunde grunden: Åsidosättande av rätten att yttra sig och en motivering som inte grundas på faktiska omständigheter, utan på antaganden

194    Genom den sjunde grunden har Foshan Lihua Ceramic invänt mot skälen 17–22 i det angripna beslutet. Skälen 17–19 har redan återgetts i punkt 170 ovan och skäl 22 har återgetts i punkt 132 ovan. Skälen 20 och 21 i det angripna beslutet har följande lydelse:

”(20)      Slutligen har [Foshan Lihua Ceramic] på flera webbplatser angett att unionen är en målmarknad för bolaget och dess keramiska plattor beskrivs som ’EG-certifierade sedan år 2004’ och ’populära i Europa’. [Foshan Lihua Ceramic] har således kunnat exportera keramiska plattor till unionen åtminstone sedan år 2004. Det är därför föga sannolikt att [Foshan Lihua Ceramic] efter att ha erhållit den EG-certifiering som krävs för att exportera den berörda produkten till unionen inte gjorde detta förrän år 2012, det vill säga åtta år efter det att certifieringen erhölls.

(21)      [Foshan Lihua Ceramic] har gjort gällande att förekomsten av en EG-certifiering inte utgör bevisning för att det förekom export under den [ursprungliga] undersökningsperioden och att EG-certifikatet användes för försäljning till kunder i Afrika samt Korea, Ryssland, Vitryssland och Ukraina, där EG-märkningen betraktas som en kvalitetsmärkning. Detta påverkar dock inte kommissionens resonemang i skäl 20 ovan. Även om det är riktigt att EG-certifikatet kan vara ett användbart instrument för saluföring i vissa länder, är det föga sannolikt att detta i sig motiverade det kostsamma förfarandet för att erhålla EG-certifieringen, om avsikten inte var att börja exportera till unionen. Detta förfarande innebär nämligen bland annat en anpassning av tillverkningsprocessen, nya testmetoder, eventuella ändringar av designen för att anbringa märkningen samt certifiering som utförs av ett tredje organ. EG-certifikatet är obligatoriskt vid exportförsäljning till unionen, eftersom keramiska plattor är byggprodukter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 2011, s. 5). Detta argument har följaktligen underkänts.”

195    Foshan Lihua Ceramic har, med hänvisning till bland annat beslutet av den 18 juni 1986, British American Tobacco och Reynolds Industries/kommissionen (142/84, ej publicerat, EU:C:1986:250, punkt 13), domen av den 17 november 1987, British American Tobacco och Reynolds Industries/kommissionen (142/84 och 156/84, EU:C:1987:490), och domen av den 1 oktober 2009, Foshan Shunde Yongjian Housewares & Hardware/rådet (C‑141/08 P, EU:C:2009:598, punkt 83), samt förslag till avgörande av generaladvokaten Slynn i målet Hasselblad/kommissionen (86/82, EU:C:1983:204), inledningsvis hävdat att rätten att yttra sig är en grundläggande rätt som garanterar att var och en har möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt framföra sin ståndpunkt under ett administrativt förfarande och innan ett beslut fattas som kan påverka hans eller hennes intressen på ett ogynnsamt sätt. Kommissionen måste beakta alla uppgifter i svaret från det berörda företaget antingen för att kunna dra tillbaka invändningar som visar sig vara dåligt underbyggda, eller för att kunna sammanställa och komplettera sina faktiska och rättsliga argument till stöd för de invändningar som kvarstår. Kommissionen borde således, mot bakgrund av Foshan Lihua Ceramics förklaringar och argument, ha omprövat de slutsatser som den hade dragit under undersökningen i fråga och framför allt slutsatserna i det allmänna meddelandet av uppgifter. Även om kommissionen, enligt Foshan Lihua Ceramic, i sitt slutliga beslut inte var skyldig att svara på alla de argument som bolaget hade anfört, borde den ha varit mottaglig och öppen för dessa argument och villig att låta sig övertygas och borde i det slutliga beslutet ha tagit med åtminstone de huvudsakliga argumenten. Kommissionen var således skyldig att pröva samtliga de faktiska och rättsliga omständigheter som den fick kännedom om genom Foshan Lihua Ceramic.

196    Kommissionen respekterade emellertid inte på ett rättvist och effektivt sätt rätten att yttra sig och rätten till en god förvaltning. Samtidigt som kommissionen gav Foshan Lihua Ceramic tillåtelse att försvara sig skriftligen och muntligen och uppmanade bolaget att göra detta bortsåg den i realiteten fullständigt från alla de faktiska omständigheter och argument som anfördes. Foshan Lihua Ceramic fick således inte yttra sig på ett effektivt sätt.

197    Vad gäller skäl 17 i det angripna beslutet har Foshan Lihua Ceramic hävdat att kommissionen inte beaktade det stora antalet motargument som bolaget hade anfört i punkt 3 i del II i sitt svar av den 20 december 2015 på det allmänna meddelandet av uppgifter. Detta skäl har nämligen ordagrant samma lydelse som skäl 14 i det allmänna meddelandet av uppgifter. Kommissionen angav inte vilka ”andra kommersiella webbplatser” den avsåg i skäl 17 i det angripna beslutet, vilket hindrade Foshan Lihua Ceramic från att försvara sig.

198    Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande att bolaget förklarade att de produktionssiffror som lämnades till kommissionen grundade sig på bolagets reviderade räkenskaper, vilka ingick i handlingarna i ärendet vid kommissionen. Uppgifter som hämtas från olika webbplatser, vilka är avsedda att imponera på framtida kunder, har däremot ett helt annat syfte än reviderade räkenskaper och behöver inte vara lika exakta som en reviderad årsredovisning. Således ska endast de reviderade räkenskaperna vara avgörande.

199    Vad gäller skälen 18 och 19 i det angripna beslutet är skillnaderna i fråga lätta att förklara och kommissionen informerades om detta i punkterna 3 och 4 i Foshan Lihua Ceramics svar på det allmänna meddelandet av uppgifter. De berodde på att Foshan Lihua och Foshan Henry Trading är två olika bolag i samma koncern och på skillnader i bokföringsdatum. Enligt kinesisk rätt ska Foshan Lihua Ceramic, som är tillverkare, utfärda fakturor med uppgift om mervärdesskatt (moms) till Foshan Henry Trading när varorna har lastats och lämnat Kina. Faktureringen kan ske flera veckor efter det att varorna fysiskt har lämnat Kina. Foshan Henry Trading, som är exportör, ska däremot deklarera varorna för de kinesiska tullmyndigheterna exakt vid exporttillfället, det vill säga när varorna fysiskt lämnar Kina, vilket innebär att det ofta finns avsevärda skillnader mellan Foshan Lihua Ceramics och Foshan Henry Tradings bokföringsdatum, särskilt i slutet av året, när ibland enorma varukvantiteter exporteras. Foshan Henry Trading lastar och exporterar ofta varor under årets två sista månader, men fakturorna med uppgift om mervärdesskatt utfärdas av Foshan Lihua följande år. Foshan Henry Trading lagrar därför en del av exporten och bokför den först följande år. Av detta skäl motsvarar Foshan Henry Tradings export ibland 90 % av produktionskapaciteten. Denna situation förelåg utan avbrott till och med år 2013.

200    Kommissionen har inte förklarat hur den kom fram till slutsatsen i skäl 19 i det angripna beslutet, där det anges att en eftersläpning på grund av lagerreserver inte kan förklara en kontinuerlig trend över en period av tre år. I Kina är sådana eftersläpningar ganska vanliga på grund bokföringspraxisen och praxisen för införande i offentliga register.

201    Kommissionen bortsåg från dessa argument, eftersom skälen 18 och 19 i det angripna beslutet ordagrant återger skälen 15 och 16 i det allmänna meddelandet av uppgifter.

202    Vad gäller skälen 20–22 i det angripna beslutet medgav kommissionen att EG-certifikatet är ett säkerhetsintyg och en kvalitetsmärkning som används på andra marknader än unionsmarknaden, men påstod ändå att det var föga sannolikt att detta i sig hade motiverat det kostsamma förfarandet för att erhålla EG-certifiering, om avsikten inte var att börja exportera till unionen.

203    I skäl 22 i det angripna beslutet drog kommissionen därför slutsatsen att eftersom de uppgifter som hade lämnats av Foshan Lihua Ceramic var ofullständiga och inte överensstämde med andra uppgifter som kommissionen innehade, kunde det inte uteslutas att Foshan Henry Trading under den ursprungliga undersökningsperioden hade exporterat den berörda produkten till unionen antingen direkt eller via närstående företag eller inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med andra icke-närstående bolag. Vid undersökningen hade det således inte kunnat fastställas att Foshan Lihua Ceramic inte hade exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden. Genom att ordagrant återge skälen 17–19 i det allmänna meddelandet av uppgifter bortsåg kommissionen från de motargument som Foshan Lihua Ceramic hade anfört i punkterna 5 och 6 i sitt svar på nämnda meddelande och vilka framgår av bilaga A 5 till ansökan till tribunalen. Foshan Lihua Ceramic visade i vilken grad EG-certifikatet var viktigt, också för koreanska kunder. Iakttagandet av unionens säkerhetsstandarder är ett viktigt reklamverktyg vid försäljning utanför unionen, vilket kommissionen bortsåg från genom att vidhålla sin ståndpunkt att de höga kostnaderna för det certifikat som utfärdades år 2004 visade att Foshan Lihua Ceramic hade för avsikt att börja exportera till unionen.

204    Även om det är riktigt att Foshan Lihua Ceramic alltid ville exportera till unionen, lyckades bolaget tyvärr inte göra detta före år 2013 och kommissionen hade inga bevis för att avsikten hade konkretiserats. Foshan Lihua Ceramic tog dessutom på sig de nödvändiga kostnaderna för att erhålla EG-certifikatet inte endast i syfte att kunna exportera till unionen utan också till andra marknader, där certifikatet kan utgöra en kommersiell fördel.

205    I skäl 22 i det angripna beslutet ansåg kommissionen att de uppgifter som hade tillhandahållits av Foshan Lihua Ceramic var ofullständiga och motstridiga, men kunde inte precisera vilka uppgifter som var ofullständiga eller motstridiga eller varför de var det.

206    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

207    Tribunalen påpekar härvid att som det erinrades om inom ramen för den fjärde grunden framgår det av fast rättspraxis att rätten att yttra sig är en integrerad del av rätten till försvar och att denna rätt innebär att var och en garanteras en möjlighet att på ett meningsfullt och effektivt sätt framföra sin ståndpunkt under det administrativa förfarandet och innan ett beslut fattas som kan påverka hans eller hennes intressen på ett ogynnsamt sätt (se punkt 147 ovan).

208    Regeln om att den person till vilken ett negativt beslut är riktat ska ges möjlighet att yttra sig innan beslutet fattas syftar bland annat till att personen i fråga ska kunna rätta till fel eller göra gällande uppgifter avseende sin personliga situation som ger stöd för att beslutet ska fattas, att det inte ska fattas eller att det ska ges ett visst innehåll (se punkt 148 ovan).

209    Som kommissionen har gjort gällande betyder emellertid enbart den omständigheten att skälen 17–20 och 22 i det angripna beslutet har samma ordalydelse som skälen 14–18 i det allmänna meddelandet av uppgifter inte att den underlät att beakta de förklaringar som lämnats av Foshan Lihua Ceramic och att den således åsidosatte bolagets rätt att yttra sig under det administrativa förfarandet. I likhet med parterna i målet hänvisar tribunalen till förslaget till avgörande av generaladvokaten Slynn i målet Hasselblad/kommissionen (86/82, EU:C:1983:204), enligt vilket denna omständighet snarast visar att de argument och den bevisning som anförts av sökanden inte har kunnat övertyga kommissionen, som således har underkänt dem. Av den skrivelse av den 15 januari 2016 som Foshan Lihua Ceramic sände till kommissionen i syfte att sammanfatta innehållet från det muntliga hörandet av den 13 januari 2016, framgår vidare att Foshan Lihua Ceramic hade noterat att de argument och handlingar som bolaget ingett till kommissionen, inbegripet de som ingavs till följd av det allmänna meddelandet av uppgifter, inte hade kunnat övertyga kommissionen om att de båda omtvistade villkoren för att erhålla status som ny exporterande tillverkare som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull var uppfyllda. Foshan Lihua Ceramic kan således inte hävda att kommissionen helt enkelt bortsåg från de uppgifter som inkommit till den.

210    Detta konstaterande är förenligt med rättspraxis enligt vilken det av den motivering som krävs enligt artikel 296 FEUF klart och tydligt ska framgå hur den institution som har antagit den angripna rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden, så att de kan försvara sina rättigheter, och så att domstolen ges möjlighet att utföra sin prövning. Det krävs dock inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av ett beslut uppfyller kraven i artikel 296 FEUF inte ska ske endast utifrån motiveringens lydelse, utan även utifrån det sammanhang i vilket den ingår och samtliga rättsregler på det aktuella området. Motiveringen till den angripna rättsakten ska vidare bedömas mot bakgrund av bland annat de uppgifter som har meddelats sökanden och de synpunkter som denne har ingett under det administrativa förfarandet. Framför allt behöver motiveringen till ett beslut avseende antidumpning inte i detalj ange de olika faktiska och rättsliga omständigheter – vilka ibland är talrika och komplexa – som beslutet avser, när beslutet håller sig inom den systematiska ramen för det regelverk som den ingår i. Det är i detta sammanhang tillräckligt att institutionens resonemang i beslutet är klart och entydigt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 maj 2014, Guangdong Kito Ceramics m.fl./rådet, T‑633/11, ej publicerad, EU:T:2014:271, punkt 120 och där angiven rättspraxis).

211    I skäl 21 i det angripna beslutet besvaras dessutom exakt de synpunkter som Foshan Lihua Ceramic lämnade in till följd av det allmänna meddelandet av uppgifter.

212    Av detta följer att de argument som Foshan Lihua Ceramic har anfört för att visa att bolagets rätt att yttra sig åsidosattes, enbart eftersom flera skäl i det angripna beslutet och det allmänna meddelandet av uppgifter har samma lydelse, ska underkännas.

213    Nu återstår att pröva de särskilda invändningar som Foshan Lihua Ceramic har framställt mot vissa skäl i det angripna beslutet.

214    Tribunalen påpekar för det första, vad gäller de invändningar som har framställts mot skäl 17 i det angripna beslutet (se punkterna 197 och 198 ovan), att Foshan Lihua Ceramics argument, att bolaget inte kunde yttra sig över de informationskällor som kommissionen hade hänvisat till, motbevisas av den andra begäran om klargöranden, som återfinns i bilaga B 18 till svaromålet. Kommissionen angav tydligt att dess informationskällor var Foshan Lihua Ceramics egna webbplatser och webbplatsen för Global Manufacturer Certification (nedan kallat GMC), ett välkänt internationellt företag som utförde en revision av Foshan Lihua Ceramic år 2009 i samband med ett certifieringsförfarande. Detta argument ska således underkännas.

215    Även om Foshan Lihua Ceramic påstår att bolaget i sitt svar på det allmänna meddelandet av uppgifter lämnade förklaringar rörande denna fråga, måste det konstateras att de båda skrivelser som återfinns i bilaga A 6 till ansökan till tribunalen inte innehåller några uppgifter som kan förklara skillnaderna mellan den produktionskapacitet som angavs i svaret på frågeformuläret och den som anges på såväl Foshan Lihua Ceramics som GMC:s webbplats. Detta argument ska således underkännas.

216    Vad gäller argumentet att Foshan Lihua Ceramics svar på frågeformuläret grundade sig på reviderade rapporter som hade lämnats till kommissionen, ska det konstateras att bolaget inte har angett exakt var de nödvändiga uppgifterna finns i de handlingar som tribunalen innehar. Foshan Lihua Ceramic har vidare inte tillbakavisat kommissionens argument att de reviderade rapporterna inte innehåller uppgifterna i fråga.

217    Det är inte heller trovärdigt att försöka motivera så betydande skillnader som de som kommissionen påpekat med argumentet att uppgifterna på Foshan Lihua Ceramics egen webbplats eller GMC:s webbplats inte är exakta, eftersom de inte har tagits fram efter en rigorös analys. Foshan Lihua Ceramic kan således inte vinna framgång med detta argument.

218    Det ska i vart fall betonas att Foshan Lihua Ceramic vid tribunalen endast har kommit med allmänna påståenden. Foshan Lihua Ceramic har inte ingett någon analys för att visa att kommissionens siffror är felaktiga eller att de slutsatser den kom fram till är uppenbart oriktiga.

219    Tribunalen påpekar för det andra att även om skäl 18 i det angripna beslutet nämns bland de bestridda skälen, medgav Foshan Lihua Ceramic vid förhandlingen att bolaget inte har framställt några specifika invändningar mot detta skäl. Det ska således konstateras att Foshan Lihua Ceramic inte har visat att motiveringen i detta skäl är behäftad med den rättsstridighet som gjorts gällande genom denna grund.

220    Vad för det tredje gäller skäl 19 i det angripna beslutet räcker det att konstatera att Foshan Lihua Ceramic inte har visat att den mervärdesskatteregel i kinesisk rätt som bolaget har hänvisat till existerar (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 oktober 2017, Moravia Consulting/EUIPO – Citizen Systems Europe (SDC‑444S), T‑318/16, ej publicerad, EU:T:2017:719, punkt 72). Foshan Lihua Ceramic har inte heller bevisat att majoriteten av dess export faktiskt ägde rum i slutet av året. Av bilaga B 12 till svaromålet framgår dessutom att inte under något av åren mellan 2009 och 2015 översteg Foshan Henry Tradings försäljning under årets två sista månader försäljningen under övriga månader. Vidare kan, som kommissionen har påpekat, skillnaderna i bokföringsdatumen inte förklara en förskjutning i volymerna förutom för ett enda år. Foshan Lihua Ceramic har emellertid gjort gällande att denna situation förelåg utan avbrott under flera år fram till och med år 2013. Om samma förskjutning föreligger under en period av flera år, existerar det dock inte längre någon skillnad, eftersom en volym som inte bokförts under ett givet år ska bokföras under följande år, och den sammanlagda volymen över de olika åren kommer att vara den samma eller nästan den samma. De argument som har anförts mot skäl 19 i det angripna beslutet ska således underkännas.

221    Vad för det fjärde gäller argumenten avseende inverkan av Foshan Lihua Ceramics innehav av ett EG-certifikat på bedömningen av villkoret att den som ansöker om status som ny exporterande tillverkare ska visa att han inte har exporterat den berörda produkten till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden, ska kommissionens slutsatser bedömas mot bakgrund av sammanhanget i ärendet. Kommissionen godtar att ett sådant certifikat kan utgöra ett saluföringsverktyg i vissa tredjeländer. De kostnader och insatser som krävs för att erhålla det är emellertid sådana att det vore meningslöst att vilja införskaffa det, om det inte finns en tydlig avsikt att även exportera den berörda produkten till unionen. I ansökan till tribunalen har Foshan Lihua Ceramic uttryckligen medgett att bolaget alltid velat exportera den berörda produkten till unionen. Denna omständighet visar visserligen inte att Foshan Lihua Ceramic faktiskt exporterade till unionen under den ursprungliga undersökningsperioden. Den omständigheten att Foshan Lihua Ceramic från och med år 2002 hade för avsikt att exportera till unionen i kombination med att nämnda certifikat införskaffades är emellertid en omständighet som, mot bakgrund av motstridigheterna mellan vissa uppgifter som Foshan Lihua Ceramic lämnade och att bolaget underlät att lämna nödvändiga uppgifter, kan stärka slutsatsen i skäl 22 i det angripna beslutet, att bolaget inte hade visat att det inte hade någon export till unionen under perioden i fråga.

222    Eftersom detta konstaterande redan i tillräcklig utsträckning följer av skälen 16–19 i det angripna beslutet, ska resonemanget i skälen 20 och 21 i det angripna beslutet betraktas som kompletterande. Detta gäller desto mer eftersom Foshan Lihua Ceramic i sin skrivelse av den 15 januari 2016, som innehåller en sammanfattning från det muntliga hörandet den 13 januari 2016, angav att bolaget hade noterat den omständigheten att kommissionens motivering avseende EG-märkningen utgjorde en ytterligare faktor.

223    Även om Foshan Lihua Ceramics argument mot skälen 20 och 21 i det angripna beslutet eventuellt är välgrundade kan detta följaktligen inte medföra att slutsatsen i skäl 22 i beslutet avseende det prövade villkoret är ogiltig. Det ska vidare ännu en gång erinras om att detta skäl även grundar sig på den omständigheten, som nämndes redan i skäl 18 i det allmänna meddelandet av uppgifter, att det inte kan uteslutas att Foshan Lihua Ceramic exporterade den berörda produkten till unionen inom ramen för tillverkningsavtal som ingåtts med andra icke-närstående bolag. Det har fastställts att Foshan Lihua Ceramics argument, att nästan hela eller till och med hela bolagets export före år 2013 skedde via handelsbolaget Foshan Guangchengda Import & Export, motsägs av såväl den handling som återfinns i bilagorna B 19 och B 29 till svaromålet, varav det framgår att Foshan Lihua Ceramic också sålde betydande kvantiteter av sina produkter till andra exportföretag, som av Foshan Lihua Ceramics egna förklaringar, enligt vilka bolaget år 2009 sålde sina produkter till en oberoende handlare i Malaysia. Foshan Lihua Ceramic har emellertid inte anfört något som kan visa att dessa företag inte därefter exporterade bolagets produkter till unionen. Foshan Lihua Ceramic har snarare medgett att bolaget förlorade spåret efter produkterna sedan de sålts till handlarna.

224    Talan kan följaktligen inte bifallas såvitt avser den sjunde grunden.

 Den åttonde grunden: Åsidosättande av artikel 9.5 i antidumpningsavtalet

225    Foshan Lihua Ceramic har gjort gällande att kommissionen, genom att begära att bolaget skulle lämna in bevisning för representativa volymer eller andra volymer som exporterades till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden, ålade bolaget ett rättsstridigt villkor, eftersom ett sådant villkor inte föreskrivs i artikel 9.5 i antidumpningsavtalet.

226    Kommissionen har bestritt Foshan Lihua Ceramics argument.

227    Tribunalen påpekar härvid att i skäl 10 i det angripna beslutet konstateras att Foshan Lihua Ceramic var en exporterande tillverkare av den berörda produkten och att bolaget faktiskt hade exporterat till unionen efter den ursprungliga undersökningsperioden. Ett eventuellt konstaterande av att det tredje villkoret som föreskrivs i artikel 3 i förordningen om slutgiltig tull inte är förenligt med artikel 9.5 i antidumpningsavtalet skulle således inte förbättra Foshan Lihua Ceramics rättsliga ställning. Denna grund är därför verkningslös.

228    Talan kan således inte bifallas såvitt avser den åttonde grunden, vilket innebär att talan ska ogillas i sin helhet.

 Rättegångskostnader

229    Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande rättegångsdeltagare förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

230    Kommissionen har yrkat att Foshan Lihua Ceramic ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Foshan Lihua Ceramic har tappat målet, ska nämnda bolag förutom att bära sina egna rättegångskostnader även bära de kostnader som uppstått för kommissionens i enlighet med vad kommissionen yrkat.

231    Enligt artikel 138.3 i rättegångsreglerna får tribunalen besluta att även andra intervenienter än dem som anges i punkterna 1 och 2 i samma artikel ska bära sina rättegångskostnader. Tribunalen finner att intervenienten ska bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

följande:

1)      Talan ogillas.

2)      Foshan Lihua Ceramic Co. Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppstått för Europeiska kommissionen.

3)      Cerame-Unie AISBL ska bära sina rättegångskostnader.

Kanninen Schwarcz Iliopoulos

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 20 mars 2019.

Underskrifter

*      Rättegångsspråk: engelska.