Talan väckt den 25 november 2022 – Mazepin mot rådet
(Mål T-742/22)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Dmitry Arkadievich Mazepin (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna D. Rovetta, M. Campa, M. Moretto, V. Villante, T. Marembert och A. Bass)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,1
ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,1
ogiltigförklara beslutet att låta sökanden kvarstå i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2014/145/Gusp1 , i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/1530, och enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 2022/1529 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,
gemensamt kallade de ”omtvistade rättsakterna”, i den del sökanden genom dessa rättskater uppförs i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.
Den första grunden avser ett åsidosättande av principen om god förvaltningssed, och att rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning vid sin prövning av sökandens administrativa begäran om att avföras från förteckningen, av den 31 maj 2022.
Den andra grunden avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, artikel 296 FEUF, artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), rätten till ett effektivt domstolsskydd, samt artikel 47 i stadgan.
Den tredje grunden avser en uppenbart oriktig bedömning, en underlåtenhet att uppfylla sin bevisbörda, ett åsidosättande av de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 a och 2.1 a i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 a i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, som båda avser restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.
Genom den fjärde grunden framställer sökanden en invändning om rättsstridighet, och gör gällande att de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, utgör ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.
Genom den femte grunden framställer sökanden en invändning om rättsstridighet, och gör gällande att de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, utgör ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen.
Den sjätte grunden avser en uppenbart oriktig bedömning, en underlåtenhet att uppfylla sin bevisbörda, ett åsidosättande av de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 d och 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, som båda avser restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.
Den sjunde grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av sökandens grundläggande rättigheter, däribland hans grundläggande rätt till egendom och näringsfrihet, samt ett åsidosättande av artiklarna 16 och 17 i stadgan.
____________
1 EUT L 239, 2022, s. 149.
1 EUT L 239, 2022, s. 1.
1 EUT L 78, 2014, s. 16.