Mål T‑301/10

Sophie in ’t Veld

mot

Europeiska kommissionen

”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar som avser utkastet till handelsavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning (ACTA) – Handlingar som rör förhandlingar – Avslag på ansökan om tillgång till handlingar – Undantag avseende skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser – Uppenbart oriktig bedömning – Proportionalitet – Motiveringsskyldighet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 19 mars 2013

1.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Institutionen har återkallat den rättsakt som talan gäller – Anledning saknas att döma i saken

2.      Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Kortfattad framställning av grunderna för talan – Åberopande av nya grunder under rättegången – Liknande krav för invändningar som åberopats till stöd för en grund – Invändningarna har inte angetts i ansökan – Avvisning

(Förstainstansrättens rättegångsregler, artiklarna 44.1 c och 48.2)

3.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001– Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för allmänintresset – Proportionalitetsprincipen – Domstolsprövning – Räckvidd – Gränser

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1 a och 4.6)

4.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Bindande undantag – Föregående avvägning av föreliggande intressen – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19, artikel 4.1 a)

5.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för allmänintresset – Internationella relationer – Räckvidd – Handlingar som rör förhandlingar om ett internationellt handelsavtal – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1 a, tredje strecksatsen)

6.      Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för allmänintresset – Internationella relationer – Räckvidd – Handlingar som rör ståndpunkter som unionen intagit under förhandlingen av ett internationellt handelssavtal för bekämpning av varumärkesförfalskning – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1 a, tredje strecksatsen)

7.      Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd

(Artikel 296 FEUF)

1.      Se domen.

(se punkterna 70 och 71)

2.      Se domen.

(se punkterna 97–100)

3.      Se domen.

(se punkterna 107–110 och 200)

4.      Se domen.

(se punkterna 110, 131 och 176)

5.      En unionsinstitution kan lagligen grunda sitt beslut att inte bevilja tillgång till handlingar på artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, för att bevara ståndpunkterna i förhandlingarna om internationella avtal konfidentiella.

För att säkerställa förhandlingens effektivitet kan viss nivå av diskretion vara motiverad för att på så sätt garantera ett ömsesidigt förtroende parterna emellan och främja en fri och verkningsfull diskussion.

Initiativet till och genomförandet av förhandlingar för ingående av ett internationellt avtal omfattas i princip av den verkställande makten. Allmänhetens deltagande i förhandlingarna om och slutandet av ett internationellt avtal är nödvändigtvis begränsat mot bakgrund av att det finns ett legitimt intresse av att inte röja de strategiska målen med förhandlingarna.

(se punkterna 118–120)

6.      Det kan undergräva skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser, om unionens eller andra parters ståndpunkt i förhandlingar – vilket skyddas enligt artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar – om ett internationellt avtal för bekämpning av varumärkesförfalskning lämnades ut.

Det kan inte uteslutas att ett sådant utlämnande av unionens ståndpunkter i förhandlingarna kan göra det möjligt för utomstående att indirekt få kännedom om vilka ståndpunkter som företräds av de andra förhandlingsparterna. Så kan till exempel vara fallet när unionens ståndpunkt uttrycks genom hänvisning till vad som anförts av en annan förhandlingspart, eller när unionens inställning eller dess utveckling under förhandlingarna gör det möjligt att på ett mer eller mindre exakt sätt sluta sig till vad som anförts av en eller flera av de andra förhandlingsparterna.

Vid internationella förhandlingar kan unionens ståndpunkt rent hypotetiskt utvecklas beroende på hur förhandlingarna fortlöper samt beroende på de eftergifter och kompromisser som gjorts av olika berörda parter. Förhandlingsparterna – inklusive unionen – kan då de utarbetar sina ståndpunkter beakta ett visst mått av taktiska överväganden. Om unionen röjde sin egen förhandlingsposition för allmänheten medan övriga förhandlingsparters ståndpunkter förblev hemliga, kan det i detta sammanhang inte uteslutas att detta i praktiken skulle kunna leda till att unionens förhandlingsförmåga påverkas negativt.

Om en förhandlingspart inom ramen för internationella förhandlingar ensidigt röjer en eller flera av de övriga parternas förhandlingsposition, även om detta sker på ett sätt som vid första påseendet är anonymt, så kan detta allvarligt skada den anda av ömsesidigt förtroende som råder hos den förhandlingspart vars ståndpunkt offentliggjorts och för övrigt även hos övriga förhandlingsparter som bevittnat detta offentliggörande. Ett sådant förtroende är nödvändigt för att förhandlingarna ska vara effektiva. Det förhållandet att en handling är ett förslag om tekniskt samarbete ändrar inte på något sätt det faktum att den utgör ett förhandlingsdokument. Att skapa och bibehålla en anda av ömsesidigt förtroende inom ramen för internationella förbindelser är en mycket känslig uppgift.

Ett sådant utlämnande skulle nämligen kunna påverka såväl kommissionens trovärdighet som förhandlingspart i förhållande till andra förhandlingsparter som samtliga förhandlingsparters – och därmed unionens – relationer med eventuella tredjeländer som ville delta i förhandlingarna.

(se punkterna 123–126, 128, 139, 145, 170, 172 och 175)

7.      Se domen.

(se punkt 214)