Talan väckt den 8 september 2010 - Dornbracht mot kommissionen

(Mål T-386/10)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Aloys F. Dornbracht GmbH & Co. KG (Iserlohn, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Janssen, T. Kapp och M. Franz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara den angripna förordningen i de delar som berör sökanden,

i andra hand, sätta ned de böter som påförts sökanden genom det angripna beslutet i passande omfattning, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden bestrider kommissionens beslut K(2010) 4185 slutligt av den 23 juni 2003 i ärende KOMP/39092- sanitetsinstallationer för badrum. Genom det angripna beslutet påfördes sökanden och andra företag böter med stöd av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet. Kommissionen anser at sökanden har deltagit i ett längre avtal eller samordnad praxis inom sektorn för sanitetsinstallationer i Tyskland och Österrike.

Sökanden har till stöd för sin talan anfört åtta grunder.

Sökanden har för det första gjort gällande att artikel 23.2 i förordning nr 1/2003¹ har åsidosatts, eftersom kommissionen inte har beaktat de förmildrade omständigheter som talar till sökandens fördel.

Sökanden har för det andra gjort gällande att artikel 23.3 i förordning nr 1/2003 har åsidosatts, eftersom kommissionen vid sin tolkning av taket i artikel 23.2 i samma förordning inte har kunnat bedöma allvaret i den överträdelse som läggs sökanden till last.

Sökanden har för det tredje anfört att likabehandlingsprincipen har åsidosatts, eftersom kommissionen, när den fastställde det schablonmässiga beloppet, inte beaktade i vilken omfattning sökanden individuellt hade deltagit i överträdelsen.

Sökanden har för det fjärde hävdat att kommissionen inte har gjort några jämförelser med andra överträdelser där kommissionen också fattat beslutet om böter när den beräknade böterna och således har åsidosatt likabehandlingsprincipen.

Sökanden har för det femte gjort gällande att böterna är oproportionerliga, eftersom kommissionen inte har tagit hänsyn till sökandens begränsade ekonomiska resurser.

Sökande har för det sjätte hävdat att kommissionen har åsidosatt principen om förbud mot retroaktiv verkan genom att ha beräknat böterna med stöd av 2006 års riktlinjer för beräkning av böter².

Sökanden har för det sjunde gjort gällande att artikel 23.3 i förordning nr 1/2003 åsidosätter precisionsprincipen.

Sökanden har för det åttonde och slutligen gjort gällande att beräkningen av böter är rättstridig, eftersom böterna beräknades med ledning av riktlinjer som ger kommissionen ett alltför stort utrymme för skönsmässig bedömning.

____________

¹ - Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, s. 1)

² - Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 (EUT C 210, s. 2)