Language of document : ECLI:EU:F:2014:229

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(andra avdelningen)

30 september 2014

Mål F‑35/12

DM

mot

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Anställningsvillkor – Läkarundersökning i samband med anställning – Artikel 100 i anställningsvillkoren för övriga anställda – Medicinskt förbehåll – Uppsägning efter provanställningsperioden – Yrkanden om ogiltigförklaring som förlorat sitt föremål – Krav på medicinskt förbehåll vid anställning av den berörda personen vid en annan av Europeiska unionens byråer – Saknar betydelse – Anledning saknas att döma i saken”

Saken:      Talan, som väckts med stöd av artikel 270 FEUF, varigenom DM har yrkat om ogiltigförklaring av det beslut som organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) meddelade den 2 december 2011 om avslag på det klagomål som DM har framställt mot beslutet av den 6 maj 2011 att tillämpa en klausul om medicinskt förbehåll enligt artikel 100 i anställningsvillkoren för övriga anställda, i den lydelse som är tillämplig i förevarande fall (nedan kallade anställningsvillkoren) på DM med verkan från dennes tillträde av tjänsten, och om så krävs, om ogiltigförklaring av nämnda beslut av den 6 maj 2011.

Avgörande:      Det finns inte längre anledning att döma i saken. Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ska bära sina rättegångskostnader och ersätta DM:s rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot beslutet om avslag på klagomålet – Upptagande till sakprövning – Skyldighet att avgöra pröva yrkandena avseende beslutet att avslå klagomålet – Yrkanden som saknar självständigt innehåll eller beslut som enbart utgör en bekräftelse – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Kontraktsanställda – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan som väckts av en tidigare anställd mot ett beslut från ett unionsorgan som tillämpat klausulen om medicinskt förbehåll på denne – Den anställde upphör att vara försäkrad genom det gemensamma sjukförsäkringssystemet under förfarandets gång – Anledning saknas att döma i saken – Tillämpning av ett nytt medicinskt förbehåll i samband med rekryteringen av den anställde av ett annat unionsorgan – Saknar betydelse

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 72, 90 och 91; anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 96.5 tredje stycket och 100 första stycket)

1.      Med beaktande av att den berörda, inom ramen för systemet i tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, måste framställa ett klagomål mot det beslut som vederbörande bestrider och överklaga det beslut genom vilket nämnda klagomål avslås, kan överklagandet tas upp till sakprövning oberoende av om det endast riktas mot det beslut som utgör föremål för klagomålet eller mot beslutet om avslag på klagomålet eller mot båda besluten, under förutsättning att klagomålet och överklagandet har ingetts inom de frister som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna. I enlighet med principen om processekonomi kan domstolen emellertid fastställa att det saknas anledning att särskilt besluta om de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet när den konstaterar att nämnda yrkanden saknar självständigt innehåll och i själva verket flyter ihop med yrkandena avseende det beslut mot vilket klagomålet riktas. Så kan till exempel vara fallet när domstolen konstaterar att beslutet om avslag på klagomålet, eventuellt med anledning av att det är underförstått, uteslutande bekräftar det beslut som utgjorde föremål för klagomålet, vilket innebär att en ogiltigförklaring av det ena beslutet i princip inte skulle få några andra följder för den berördas rättsliga situation än en ogiltigförklaring av det andra.

När beslutet om avslag på klagomålet inte innehåller någon omprövning av den berörda personens situation mot bakgrund av nya faktiska eller rättsliga omständigheter, utan bekräftar den ursprungliga rättsakten, är det lagenligheten av den ursprungliga rättsakten som går någon emot som ska prövas, och denna prövning ska göras med hänsyn till skälen i beslutet att avslå klagomålet, eftersom dessa skäl förutsätts sammanfalla med rättsakten.

(se punkterna 30 och 31)

Hänvisning till

Domstolen: dom Vainker/parlamentet, 293/87, EU:C:1989:8, punkterna 7 och 8

Tribunalen: dom kommissionen/Birkhoff, T-377/08 P, EU:T:2009:485, punkterna 58 och 59, och där angiven rättspraxis, och dom Adjemian m.fl./kommissionen, T-325/09 P, EU:T:2011:506, punkt 33

2.      Föremålet för talan måste föreligga när talan väcks, annars kan den inte upptas till sakprövning, och föremålet måste bestå fram till dess att domstolsavgörandet meddelas, annars kan rätten besluta att det inte längre finns anledning att döma i saken. En förutsättning härvid är att talan kan resultera i en fördel för sökanden.

När det är fråga om en talan som väcks av en tidigare anställd mot ett beslut av ett unionsorgan att i samband med rekryteringen tillämpa det medicinska förbehåll som följer av artikel 100 första stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda, innebär inte den omständigheten att sökanden har sagts upp under förfarandets gång automatiskt att det medicinska förbehållet inte längre kan göras gällande i förhållande till sökanden. Det är visserligen riktigt att anställningsförhållandet med unionsorganet upphörde efter provanställningsperiodens slut. Även därefter hade han emellertid rätt till arbetslöshetsersättning och att omfattas av det gemensamma sjukförsäkringssystemet utan att behöva betala för det. Under den ifrågavarande tidsperioden skulle tillämpningen av det medicinska förbehållet ha inneburit att han nekades rätt till garanterade förmåner vid invaliditet eller dödsfall på grund av sådan sjukdom eller funktionsnedsättning som ligger till grund för det medicinska förbehållet. Den omständigheten innebär emellertid inte att föremålet för talan om ogiltigförklaring kvarstod efter den tidpunkt då sökanden upphörde att omfattas av det gemensamma sjukförsäkringssystemet.

Den slutsatsen påverkas inte av den omständigheten att den anställde i fråga därefter anställdes av ett annat unionsorgan, som också tillämpade det medicinska förbehållet. Eftersom ett avgörande från Europeiska unionens personaldomstol endast har rättsverkningar med avseende på parterna i målet, kan en ogiltigförklaring av det angripna beslutet inte medföra en ogiltigförklaring av beslutet att tillämpa artikel 100 i nämnda anställningsvillkor på den anställde i fråga, som en följd av en läkarundersökning som föregått ett annat unionsorgans rekrytering av samma person. En sådan ogiltigförklaring kan endast uppnås genom att sökanden väcker talan mot sistnämnda beslut.

(se punkterna 33, 36–39 och 44)

Hänvisning till

Personaldomstolen: dom Mische/parlamentet, F-93/05, EU:F:2011:168, punkt 27, och däri angiven rättspraxis