TRIBUNALENS DOM (tredje avdelningen)
den 10 september 2019 (*)
”Offentlig upphandling av tjänster – Anbudsförfarande – Tjänster avseende förvaltning av applikationer och IT-infrastruktur – Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud och att tilldela kontrakt till andra anbudsgivare – Motiveringsskyldighet – Bedömning av om det föreligger onormalt låga anbud – Egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar de utvalda anbuden – Begäran om motivering från en anbudsgivare som inte befinner sig i en uteslutningssituation och vars anbud uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten”
I mål T‑741/17,
TRASYS International EEIG, Bryssel (Belgien),
Axianseu – Digital Solutions SA, Lissabon (Portugal),
företrädda av advokaterna L. Masson och G. Tilman,
sökande,
mot
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa), företrädd av S. Rostren, E. Tellado Vásquez och H. Köppen, samtliga i egenskap av ombud, biträdda av advokaterna V. Ost, M. Vanderstraeten och F. Tulkens,
svarande,
angående en ansökan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av Easas beslut av den 28 augusti 2017 om att förkasta det anbud som ingavs av sökandenas konsortium inom ramen för anbudsinfordran EASA.2017.HVP.08 om ett upphandlingsförfarande om tjänster avseende förvaltning av applikationer och IT-infrastruktur i Köln (Tyskland), och tilldelning av kaskadkontrakt till tre andra anbudsgivare,
meddelar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen),
sammansatt av ordföranden S. Frimodt Nielsen samt domarna I. S. Forrester (referent) och E. Perillo,
justitiesekreterare: handläggaren L. Ramette,
efter den skriftliga delen av förfarandet och förhandlingen den 11 april 2019,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 Genom ett meddelande om upphandling av den 5 april 2017, vilket offentliggjordes i tillägget till Europeiska unionens officiella tidning den 15 april 2017 (EUT 2017, S 075–144229), med referensnummer EASA.2017.HVP.08 (nedan kallat meddelandet om upphandling), inledde Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) ett upphandlingsförfarande om tjänster avseende förvaltning av applikationer och IT-infrastruktur i Köln (Tyskland).
2 Meddelandet om upphandling avsåg ingående av ett eller flera ramkontrakt för tjänster avseende förvaltning av applikationer och IT-infrastruktur. I ramkontrakten fastställdes ett kaskadsystem. Följaktligen skickade Easa sina beställningar till den aktör som hade rangordnats först, och därefter till den aktör som hade rangordnats på andra plats och slutligen till den anbudsgivare som hade rangordnats på tredje plats.
3 Den 31 maj 2017 ingav sökandena, TRASYS International EEIG (nedan kallad Trasys), en europeisk ekonomisk intressegruppering, och Axianseu – Digital Solutions SA (tidigare Novabase IMS – Infrastructures & Management Services SA), ett bolag bildat enligt portugisisk rätt, ett gemensamt anbud i form av ett konsortium som styrdes av Trasys. Sju andra anbudsgivare lämnade anbud som svar på meddelandet om upphandling.
4 I förfrågningsunderlaget angavs att ramkontraktet tilldelades på grundval av det anbud som var det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt principen om bästa förhållandet mellan kvalitet och pris. Vid utvärderingen av de ingivna anbuden räknades den tekniska kvaliteten respektive priset för 50 procent vardera, under förutsättning att den eller de utvalda anbudsgivarna uppfyllde vissa minimikriterier gällande urvalet, icke uteslutning, kapacitet och förenligheten av anbudet.
5 Den 13 juli 2017, i samband med bedömningen av de inkomna anbuden och på grundval av en jämförelse mellan priserna i de olika anbudsgivarnas anbud, begärde Easa att fyra av dem (Atos, Icarus, e‑KARE et UniSystems) skulle inge styrkande handlingar som bland annat avsåg de priser som de föreslog och som verkade vara var onormalt låga. Till följd av de svar som dessa anbudsgivare skickade på begäran om styrkande handlingar, begärde Easa den 18 augusti 2017 kompletterande upplysningar från var och en av de berörda anbudsgivare som hade kompletterat sina svar. Sökandena informerades inte om denna skriftväxling.
6 Genom beslut av den 28 augusti 2017 (nedan kallat det angripna beslutet) förkastade Easa det anbud som hade ingetts av sökandenas konsortium inom ramen för anbudsinfordran EASA.2017.HVP.08 och tilldelade ramkontraktet enligt kaskadsystemet till följande tre anbudsgivare: Icarus, som rangordnades på första plats, Atos, på andra plats, och UniSystems på tredje plats.
7 Easa informerade Trasys genom skrivelse av den 28 augusti 2017 om att utvärderingen av anbudet från sökandenas konsortium, vilket hade rangordnats på femte plats, inte gjorde det möjligt att dra slutsatsen att detta anbud var det ekonomiskt mest fördelaktiga. Det framgick nämligen av en tabell, som återgavs i denna skrivelse, där den första utvalda anbudsgivaren jämfördes med sökandenas konsortium att den första anbudsgivarens ”tekniska poäng” var 82, medan sökandenas poäng var 91, vilket gav en ”viktad teknisk poäng” på 41 poäng för den första anbudsgivaren och på 45,5 för sökandena. Den ”viktade finansiella poängen” var 48,8 för den första anbudsgivaren och endast 29,64 för sökandena, vilket gav en ”totalpoäng” på 89,80 för den första anbudsgivaren och 75,14 för sökandena. Easa uppmanade Trasys att begära mer utförlig information om så önskades.
8 Genom e-postmeddelande av den 31 augusti 2017 begärde Trasys att Easa skulle tillhandahålla den detaljerade utvärderingsrapporten.
9 Easa gav sökandena, den 1 september 2017, namnen på och rangordningen av de utvalda anbudsgivarna samt ett utdrag ur utvärderingsrapporten, som bestod av en tabell med en jämförelse av den första anbudsgivarens poäng med de poäng som hade tilldelats sökandenas konsortium vid den tekniska utvärderingen.
10 Genom skrivelse av den 6 september 2017 bestred sökandena resultatet av anbudsförfarandet. De begärde i synnerhet att Easa skulle avbryta undertecknandet av ramkontraktet och göra det möjligt för dem att få tillgång till ett motiverat beslut i fråga om tilldelningen tillsammans med, i förekommande fall, en kopia av utvärderingsrapporten av anbuden. Sökandena hävdade att de utvalda anbudsgivarnas priser inte kunde vara annat än onormalt låga, i synnerhet med hänsyn till att tjänsterna skulle komma att utföras i Köln.
11 Genom skrivelse av den 15 september 2017 informerade Easa sökandena om att byrån inte tänkte avbryta undertecknandet av ramkontraktet. Easa uppgav härvid att under utvärderingsförfarandet hade de tre utvalda anbudsgivarna anmodats förtydliga uppgifterna om de erbjudna priserna och att utvärderingskommittén hade ansett att dessa förtydliganden var tillräckliga. I skrivelsen bifogade Easa tabellerna från den tekniska utvärderingen av de tre utvalda anbudsgivarna med några mörklagda avsnitt.
12 Samma dag skickade Trasys ett klagomål till Europeiska ombudsmannen, som registrerades under ärendenummer 1633/2017/MDC.
13 Sökandena upprepade den 25 september 2017 sin begäran om att undertecknandet av kontraktet skulle avbrytas, åberopade den motiveringsskyldighet som föreligger enligt rättspraxis och uttryckte tvivel gällande åtminstone två av anbudsgivarnas onormalt låga priser. I samband med detta bad sökandena att Easa skulle tillhandahålla de handlingar där byrån hade ställt frågor till anbudsgivarna samt de svar som dessa hade gett och den handling som innehöll det resonemang som ledde till att Easa godtog de styrkande handlingarna från de tillfrågade anbudsgivarna.
14 Den 17 oktober 2017 översände Easa till sökandena kopior av det angripna beslutet, utvärderingsrapporten och skriftväxlingen varigenom Easa hade begärt förtydliganden från anbudsgivarna. I dessa kopior hade många uppgifter, vars utlämnande Easa ansåg skulle kunna undergräva de berörda anbudsgivarnas privatliv eller legitima affärsintressen, mörklagts. Vad avsåg svaren på begäran om styrkande handlingar förklarade Easa för sökandena att den vid tvivel om huruvida en handling var konfidentiell var tvungen att be om godkännande av de berörda anbudsgivarna.
15 Den 30 oktober 2017 inkom sökandena med sin ansökan varigenom talan väcktes till tribunalens kansli.
16 Efter skriftväxling med de fyra anbudsgivare som berördes av den upphandlande myndighetens begäran om styrkande handlingar vad avsåg de onormalt låga priserna, nämligen Atos, e-Kare, Icarus och UniSystems, som åberopade affärshemligheter och personliga uppgifter, underrättade Easa den 7 november 2017 sökandena om att byrån inte tänkte lämna ut de begärda handlingarna.
17 Genom skrivelse av den 4 december 2017 lämnade Easa på begäran av ombudsmannen – till vilken Trasys hade framställt sitt klagomål – ut ytterligare uppgifter och uppgav att under utvärderingsförfarandet hade tvivel uppstått gällande de onormalt låga priser som fyra anbudsgivare hade erbjudit, såsom dagspriset för vissa specifika profiler som verkade vara väsentligt lägre än de aktuella marknadspriserna för en motsvarande tjänst, och att två av skriftväxlingarna syftade till att klargöra denna fråga gällande dessa anbudsgivare. Easa förklarade för ombudsmannen att, förutom vissa frågor som hade ställts specifikt, hade anbudsgivarna ombetts inkomma med bevisning för att deras priser var förenliga med tillämpliga miljö-, social- och arbetslagar och att tjänsterna skulle utföras till jämförbara kostnader som dem som hade angetts i anbuden. Easa angav även att alla anbudsgivare hade svarat och ingett bevisning såsom bland annat kvitton på betalning, fakturor och hänvisningar till kontrakt för tjänster som hade utförts i en liknande miljö. Alla anbudsgivare hade för övrigt bekräftat att de skulle iaktta nationell lagstiftning om anställning och social trygghet under hela kontraktstiden, och tillhandahållit Easa bevisning som bestod i beräkningar som Easa presenterade för ombudsmannen i en konfidentiell bilaga. Easa förklarade att utvärderingskommittén hade godtagit priserna i de finansiella anbuden med beaktande av anbudsgivarnas förklaringar och de handlingar och kostnadsberäkningar som hade ingetts till stöd för förklaringarna, eftersom det varken fanns styrkande handlingar eller tillräcklig bevisning på grundval av vilka de tre först rangordnade anbuden hade kunnat förkastas. Easa angav också att den noga hade beaktat skrivelsen från Trasys av den 6 september 2017, men att den bedömde att skrivelsen grundades på presumtioner och inte innehöll tillräcklig bevisning.
18 I Easas kommunikation med ombudsmannen gjorde byrån gällande att den hade översänt alla begärda handlingar till sökandena. Easa informerade emellertid inte ombudsmannen om att de handlingar som hade översänts till sökandena inte innehöll uppgifterna gällande Easas prövning av om förelåg onormalt låga priser eller att dessa handlingar av konfidentiella skäl hade mörklagts.
19 Samtidigt ingav Easa konfidentiella handlingar som bevisning till ombudsmannen i en konfidentiell bilaga.
20 Genom skrivelse av den 4 februari 2018 informerade Easa ombudsmannen om litispendens vid tribunalen. Ombudsmannen genomförde likväl en prövning och framhöll att ändamålet med talan vid tribunalen inte var identiskt med ändamålet med Trasys klagomål hos ombudsmannen. Trasys begärde nämligen endast att Easa skulle ge ett bättre svar på frågorna huruvida anbuden från dem som hade tilldelats kontrakten var förenliga med nationell och unionsrättslig lagstiftning. Den 1 juni 2018 avslutade ombudsmannen förfarandet och slog fast att ärendet var uppklarat, eftersom Easa hade förbättrat sina ursprungliga svar genom att ge Trasys ett fördjupat, lämpligt och mer fullständigt svar.
Förfarandet och parterna yrkanden
21 Sökandena väckte talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 30 oktober 2017.
22 Den 19 mars 2018 inkom Easa med sitt svaromål till tribunalens kansli.
23 Genom beslut av den 22 november 2018 förpliktade tribunalen Easa att, med stöd av artikel 103.1 i tribunalens rättegångsregler, inkomma med den fullständiga, konfidentiella versionen av utvärderingsrapporten, begäran om styrkande handlingar gällande priserna och svaren på denna begäran om styrkande handlingar. Tribunalen meddelade att dessa handlingar inte skulle delges övriga parter i detta skede. Easa inkom med de begärda handlingarna inom den föreskrivna fristen.
24 Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens muntliga frågor vid förhandlingen den 11 april 2019 och i samband med en åtgärd för processledning som föregick förhandlingen.
25 Efter förhandlingen beviljade tribunalen parterna en frist för att de skulle kunna förhandla fram ett kontrakt om att avsluta förfarandet. Den 2 maj 2019 underrättade Easa tribunalen om att parterna inte hade lyckats nå en överenskommelse inom den föreskrivna fristen, vilket medförde att den muntliga delen av förfarandet avslutades.
26 Sökandena yrkar att tribunalen ska
– ogiltigförklara det angripna beslutet, och
– förplikta Easa att ersätta rättegångskostnaderna.
27 Easa har yrkat att tribunalen ska
– avvisa talan i den del den avser ”det underförstådda beslutet att inte tilldela sökandena ramkontrakten”,
– ogilla talan, och
– förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
28 Sökandena har åberopat en enda grund som avser otillräcklig motivering av det angripna beslutet när det gäller en väsentlig aspekt. De gör gällande att Easa inte i tillräcklig utsträckning har motiverat sin bedömning att de tre utvalda anbudsgivarnas priser inte var onormalt låga. Sökandena grundar sig särskilt på offentlig statistik och på jämförelsen mellan de utvalda anbudsgivarnas och sökandenas tekniska poäng.
Saken i målet
29 Easa har gjort gällande att talan ska avvisas i den del den avser ”det underförstådda beslutet att inte tilldela sökandena de olika ramkontrakten”. Även om det antogs att tribunalen beslutar att ogiltigförklara det angripna beslutet på grund av otillräcklig motivering i den del ramkontrakten tilldelas de tre utvalda anbudsgivarna, ankommer det nämligen på Easa att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkställa domen enligt artikel 266 FEUF. Tribunalen kan inte ersätta den bedömning som Easa har gjort med sin egen genom att förplikta Easa att tilldela sökandena ett av ramkontrakten.
30 Denna invändning kan inte godtas. Det framgår av ansökan att sökandena inte har yrkat att de ska tilldelas kontraktet, utan endast att det angripna beslutet, varigenom detta kontrakt tilldelas tre andra anbudsgivare och det således underförstått beslutas att det inte ska tilldelas sökandena, ska ogiltigförklaras.
31 Det har inte bestritts att sökandena har ett verkligt intresse av att få det angripna beslutet ogiltigförklarat. Det har nämligen redan slagits fast att anbudsgivare vars anbud har förkastats har ett berättigat intresse av att få tilldelningsbeslutet ogiltigförklarat så att de kan få sin situation återställd, i enlighet med den skyldighet som följer av artikel 266 FEUF. Detta kan, i förekommande fall, ske genom ekonomisk ersättning motsvarande sökandenas förlust (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 oktober 2015, Direct Way och Direct Way Worldwide/parlamentet, T-126/13, EU:T:2015:819, punkt 44).
32 Med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall anger tribunalen att det angripna beslutet, till vilken utvärderingsrapporten har bifogats, består av dels en del som avser tilldelningen av kontrakten till de tre anbudsgivare som har rangordnats enligt kaskadsystemet, dels underförstått, men nödvändigtvis, en del som avser förkastandet av anbudet från sökandenas konsortium, vilket inte rangordnades på de tre första platserna efter utvärderingen av anbuden, men är med i varje steg i denna utvärdering. Dessa båda delar utgör i själva verket ett och samma beslut (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2016, PRIMA/kommissionen, T-722/14, ej publicerad, EU:T:2016:61, punkt 16 och där angiven rättspraxis).
33 Ändamålet med talan är följaktligen ogiltigförklaring av det angripna beslutet i den del de omtvistade kontrakten tilldelades tre andra anbudsgivare än sökandena och sökandenas anbud därmed förkastas. Easas invändning om rättegångshinder ska således ogillas.
Prövning i sak
34 Genom att sökandena endast har åberopat en enda grund som avser otillräcklig motivering av bedömningen att priserna i de utvalda anbuden inte var onormalt låga, har sökandena inte anfört några andra argument som exempelvis avser tillgång till handlingar som Easa har påstått är konfidentiella eller att den upphandlande myndigheten skulle ha gjort en uppenbart oriktig bedömning vid upphandlingsförfarandet.
Bedömningen av om det föreligger onormalt låga anbud och motiveringsskyldigheten
35 Det ska inledningsvis erinras om att den upphandlande myndigheten har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller vilka faktorer som ska beaktas vid kontraktstilldelning i ett anbudsförfarande. Den upphandlande myndigheten har detta stora utrymme för skönsmässig bedömning under hela upphandlingsförfarandet, även när det gäller valet och bedömningen av tilldelningskriterierna (se dom av den 26 januari 2017, TV1/kommissionen, T‑700/14, ej publicerad, EU:T:2017:35, punkt 44 och där angiven rättspraxis).
36 När den som har antagit en rättsakt ges ett stort utrymme för skönsmässig bedömning är det av än mer grundläggande betydelse att de garantier som tillhandahålls av unionens rättsordning i fråga om administrativa förfaranden uppfylls. Bland dessa skyddsregler återfinns bland annat skyldigheten för den som antagit rättsakten att på ett tillfredsställande sätt motivera sina beslut. Det är nämligen endast på detta sätt som unionsdomstolen kan kontrollera om de faktiska och rättsliga omständigheter som är av betydelse för den skönsmässiga bedömningen föreligger (se dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 36 och där angiven rättspraxis). Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter i samband med det angripna beslutet medför emellertid att beslutet måste ogiltigförklaras (se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 mars 1995, parlamentet/rådet, C‑65/93, EU:C:1995:91, punkt 21).
37 För att pröva om Easa har fullgjort sin motiveringsskyldighet vid bedömningen av om det förelåg onormalt låga anbud ska det vidare fastställas vilka krav som i detta hänseende uppställs i rättspraxis.
38 Dessa krav avser motiveringens innehåll, den tidsfrist inom vilken motiveringen ska lämnas till den berörda anbudsgivaren och motiveringens omfattning.
39 Vad först gäller innehållet i motiveringen ska det erinras om att bedömningen av om det föreligger onormalt låga anbud utgör en av de faktorer som den upphandlande myndigheten ska pröva enligt artikel 151 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 2012, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2462 av den 30 oktober 2015 (EUT L 342, 2015, s. 7) (nedan kallad tillämpningsförordningen).
40 Begreppet ”onormalt låga anbud” definieras varken i bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1), i dess senaste lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/1929 av den 28 oktober 2015 (EUT L 286, 2015, s. 1) (nedan kallad budgetförordningen) eller i tillämpningsförordningen. Det har dock slagits fast att frågan huruvida ett anbud är onormalt lågt ska bedömas mot bakgrund av anbudets sammansättning och i förhållande till den aktuella prestationen (dom av den 28 januari 2016, Agriconsulting Europe/kommissionen, T-570/13, EU:T:2016:40, punkt 55).
41 Enligt artikel 276.4 i tillämpningsförordningen ska utvärderingskommittén när det föreligger onormalt låga anbud inhämta lämpliga klargöranden om anbudets sammansättning.
42 En upphandlande myndighets skyldighet att kontrollera huruvida ett anbud är seriöst uppkommer först då det föreligger tvivel avseende anbudets tillförlitlighet, och artikel 276.4 i tillämpningsförordningen syftar huvudsakligen till att förhindra att en anbudsgivare utesluts från förfarandet utan att ha haft möjlighet att förtydliga innehållet i sitt anbud, när detta verkar vara onormalt lågt. Det är således endast när det föreligger sådana tvivel som utvärderingskommittén är skyldig att begära lämpliga klargöranden om anbudets sammansättning innan kommittén, i förekommande fall, förkastar det. Om ett anbud däremot inte framstår som onormalt lågt enligt artikel 151.1 i tillämpningsförordningen, är artikel 276.4 i denna förordning inte tillämplig (se, analogt, dom av den 26 januari 2017, TV1/kommissionen, T-700/14, ej publicerad, EU:T:2017:35, punkt 40 och där angiven rättspraxis).
43 Sådana tvivel kan i synnerhet föreligga om det förefaller osäkert dels om ett anbud stämmer överens med lagstiftningen i det land där tjänsterna ska utföras i fråga om ersättningen till personal, socialförsäkringsavgifter, iakttagande av säkerhets- och arbetarskyddsföreskrifter och icke kostnadstäckande försäljning, dels om det erbjudna priset inbegriper alla kostnader för de tekniska aspekterna av anbudet (dom av den 8 oktober 2015, Secolux/kommissionen, T-90/14, ej publicerad, EU:T:2015:772, punkt 62). Samma sak gäller när priset i ett anbud är avsevärt lägre än priserna i de övriga anbud som lämnats eller det normala marknadspriset (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens järnvägsbyrå, T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 88).
44 Det följer av vad som anförs ovan att den upphandlande myndighetens bedömning av huruvida det föreligger onormalt låga anbud ska göras i två steg (dom av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens byrå för järnvägar, T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 87).
45 Först ska den upphandlande myndigheten bedöma om priset eller kostnaden i ett anbud ”verkar vara” onormalt lågt (se artikel 151.1 i tillämpningsförordningen). Användningen av verbet ”verkar” i tillämpningsförordningen betyder att den upphandlande myndigheten ska företa en prima facie-bedömning av huruvida ett anbud är onormalt lågt. Tillämpningsförordningen innebär därmed inget krav på att den upphandlande myndigheten på eget initiativ ska göra en detaljerad bedömning av sammansättningen av varje anbud för att fastställa att det inte utgör ett onormalt lågt anbud. Således ska den upphandlande myndigheten till att börja med endast fastställa huruvida de lämnade anbuden innehåller något som föranleder misstankar om att de skulle kunna vara onormalt låga (se, analogt, dom av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens järnvägsbyrå, T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 88, som hänvisar till den äldre lydelsen av artikel 151 i tillämpningsförordningen, vars innehåll inte har ändrats i den version av tillämpningsförordningen som är tillämplig i förevarande fall).
46 Om det däremot finns något som ger skäl att misstänka att ett anbud kan vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten därefter kontrollera anbudets sammansättning för att försäkra sig om att det inte är onormalt lågt. När den upphandlande myndigheten kontrollerar detta är den skyldig att ge den anbudsgivare som lämnat anbudet möjlighet att redogöra för skälen till att anbudet enligt anbudsgivaren inte är onormalt lågt. Den upphandlande myndigheten ska därefter bedöma de förklaringar som lagts fram och fastställa om det aktuella anbudet är onormalt lågt, i vilket fall myndigheten är skyldig att förkasta det (dom av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens byrå för järnvägar, T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 89).
47 I förevarande fall är det fastställt att det rådde tvivel beträffande priserna i flera av anbudsgivarnas anbud. Easa hyste själv tvivel i denna fråga, vilket föranledde den upphandlande myndigheten att den 13 juli och den 18 augusti 2017 ställa frågor till de berörda anbudsgivarna, däribland de tre utvalda anbudsgivarna. Efter att ha informerats om resultatet av anbudsinfordran, uttryckte sökandena den 6 och den 25 september 2017 för Easa sina egna tvivel och angav skäl för att det förelåg onormalt låga anbud. Sökandena har upprepade gånger, så fort de har kunnat, även begärt att Easa uttryckligen ska motivera sin bedömning av huruvida det förelåg onormalt låga anbud vid utvärderingen och tilldelningen av de omtvistade kontrakten.
48 Genom att begära att få ta del av skälen till att utvärderingskommittén ansåg att de utvalda anbudsgivarnas anbud inte var onormalt låga, ville sökandena att den upphandlande myndigheten skulle ange de kvaliteter och fördelar som kännetecknar anbuden (se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 46). Det ska erinras om att sökandenas konsortium inte befann sig i en uteslutningssituation, deras anbud uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten och att detta anbud inte valdes, eftersom det inte ansågs vara det ekonomiskt mest fördelaktiga. Det framgår även att vid utvärderingen av anbuden utifrån deras tekniska aspekter kom anbudet från sökandenas konsortium på första plats, med 91 poäng av 100. Efter utvärderingen och med beaktande av resultatet från utvärderingen av anbuden utifrån deras finansiella aspekter, rangordnades dock anbudet från sökandenas konsortium på femte plats av de sex rangordnade anbudsgivarna.
49 Om något tyder på att det föreligger onormalt låga anbud, är den upphandlande myndigheten skyldig att låta den anbudsgivare som inte valts ut och som uttryckligen begärt upplysningar därom få ta del av skälen för att kunna förstå varför det anbud som valdes inte ansågs vara onormalt lågt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens järnvägsbyrå, T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 93).
50 I en sådan situation anges med andra ord bedömningen av huruvida det föreligger onormalt låga anbud i beskrivningen av de egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar det anbud som valts ut. Denna information ska den upphandlande myndigheten delge en anbudsgivare som inte befinner sig i någon uteslutningssituation och vars anbud uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten enligt artikel 113.3 a i budgetförordningen, om anbudsgivaren uttryckligen begär det.
51 Vad vidare gäller den tidsfrist inom vilken motiveringen ska lämnas har det i rättspraxis preciserats att den berörde i princip ska underrättas om skälen för beslutet samtidigt som den mottar det beslut som går denne emot (dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen, C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 149, och dom av den 19 juli 2012, Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen, C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 74).
52 Information som ges vid ett senare tillfälle kan dock beaktas vid prövningen av om motiveringen var tillräcklig, förutsatt att den endast innehåller mer upplysningar om den ursprungliga motiveringen och grundar sig på faktiska och rättsliga omständigheter som förelåg vid tidpunkten för nämnda beslut (se dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 38 och där angiven rättspraxis).
53 Frågan huruvida motiveringsskyldigheten har fullgjorts ska emellertid bedömas utifrån de upplysningar sökandena förfogade över senast när talan väcktes (se dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 37 och där angiven rättspraxis). En bristfällig motivering kan inte rättas till genom att den berörde underrättas om skälen för beslutet under förfarandet vid unionsdomstolen (dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen, C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 149, och dom av den 19 juli 2012, Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen, C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 74).
54 Förklaringar som har lämnats för första gången i efterhand inför domstolen kan endast beaktas i yttersta undantagsfall (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2009, VIP Car Solutions/parlamentet, T-89/07, EU:T:2009:163, punkt 76 och där angiven rättspraxis).
55 Eftersom det i förevarande fall inte föreligger något undantagsfall är de uppgifter som kan ligga till grund för prövningen av motiveringen i det angripna beslutet när det gäller bedömningen av om det förelåg onormalt låga anbud, således de uppgifter som Easa lämnade till sökandena senast vid den tidpunkt då talan väcktes den 30 oktober 2017.
56 Dessutom ska hänsyn tas till de krav som har uppställts i rättspraxis avseende omfattningen av den motivering som krävs, bland annat vad gäller bedömningen av om det föreligger onormalt låga anbud.
57 Vad särskilt gäller skyldigheten enligt artikel 296 FEUF att motivera ett individuellt beslut har denna till syfte, utöver att göra det möjligt för domstolen att pröva beslutets lagenlighet, att det klart och tydligt ska framgå hur den institution som har antagit rättsakten har resonerat, så att de som berörs därav kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och att ge den som berörs av beslutet tillräckliga upplysningar för att kunna bedöma om beslutet eventuellt är behäftat med ett fel som innebär att dess giltighet kan ifrågasättas (se dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen, C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkterna 147 och 148 och där angiven rättspraxis, och dom av den 11 juli 2013, Ziegler/kommissionen, C‑439/11 P, EU:C:2013:513, punkt 115 och där angiven rättspraxis).
58 Eftersom det i motiveringen ska redogöras för bland annat det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten är riktad till kan ha, kommer vidare detta intresse exempelvis till uttryck genom de argument som de berörda anför vid den upphandlande myndigheten (se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen, C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkterna 150–161).
59 Såsom Easa har påpekat ska frågan huruvida motiveringsskyldigheten har fullgjorts bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt rättsaktens innehåll, de anförda skälen och det intresse av att få förklaringar som de vilka rättsakten är riktad till, eller andra personer som direkt eller personligen berörs av den, kan ha. Det krävs emellertid inte att alla relevanta faktiska och rättsliga omständigheter anges i motiveringen, eftersom bedömningen av om motiveringen av ett beslut uppfyller kraven i artikel 296 FEUF inte ska ske endast utifrån rättsaktens ordalydelse utan även utifrån sammanhanget och samtliga rättsregler på det ifrågavarande området (dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen, C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 150, och dom av den 11 juli 2013, Ziegler/kommissionen, C‑439/11 P, EU:C:2013:513, punkt 116).
60 När det gäller tilldelning av kontrakt som ingås av unionsinstitutionerna föreskrivs det allmänt i artikel 113.2 i budgetförordningen att den upphandlande myndigheten ska informera alla anbudsgivare vars anbud avvisats om orsaken därtill. Enligt artikel 113.3 ska dessutom alla anbudsgivare som inte befinner sig i någon uteslutningssituation och vars anbud uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten, om de skriftligen begär det, få information från den upphandlande myndigheten om egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar det utvalda anbudet och namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet. I artikel 161.2 i tillämpningsförordningen preciseras att ”[d]en upphandlande myndigheten ska meddela de uppgifter som anges i artikel 113.3 i budgetförordningen så snart som möjligt och inom högst 15 dagar från det att en skriftlig begäran mottagits”.
61 I artikel 113.2 och 113.3 i budgetförordningen och i artikel 161.2 i tillämpningsförordningen föreskrivs således, i förhållande till anbudsgivare som uppfyller de villkor som anges i artikel 113.3 i budgetförordningen, en motivering i två steg.
62 Vad närmare bestämt gäller bedömningen av om det föreligger onormalt låga anbud, ska det påpekas att ett krav på den upphandlande myndigheten att ange skälen till att ett anbud inte ansågs vara onormalt lågt, inte innebär att den upphandlande myndigheten är skyldig att röja specifika uppgifter om de tekniska och finansiella aspekterna av anbudet, såsom det erbjudna priset eller de resurser som den utvalda anbudsgivaren använder för att tillhandahålla de erbjudna tjänsterna. För att ge en tillräcklig motivering av denna aspekt av det utvalda anbudet ska den upphandlande myndigheten redogöra för det resonemang som ledde till slutsatsen att ett sådant anbud, huvudsakligen utifrån dess ekonomiska aspekter, i synnerhet uppfyllde kraven i lagstiftningen i det land där tjänsterna skulle utföras, i fråga om ersättningen till personal, socialförsäkringsavgifter och iakttagande av säkerhets- och arbetarskyddsföreskrifter, och dessutom att priset i anbudet omfattade alla kostnader för de tekniska aspekterna av det valda anbudet (se dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 49 och där angiven rättspraxis).
63 På samma sätt är det inte tillräckligt att den upphandlande myndigheten i en enda mening endast konstaterar att det anbud som valdes ut i upphandlingen inte är onormalt lågt eller att konstatera att så inte var fallet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T-74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkterna 45 och 47 och där angiven rättspraxis). En upphandlande myndighet kan inte motivera att ett anbud inte är onormalt lågt genom att endast ange att till följd av de klargöranden som lämnats av den aktuella anbudsgivaren har myndigheten inte ansett att anbudet var onormalt lågt (se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 oktober 2013, European Dynamics Belgium m.fl./EMA T-638/11, ej publicerad, EU:T:2013:530, punkt 64).
64 I rättspraxis har det dessutom preciserats att det inte var tillräckligt att lägga fram isolerade tabeller eller sifferuppgifter och att om det inte angavs förklaringar om anbuden återspeglade endast de poäng som tilldelats av den upphandlande myndigheten resultatet av den utförda utvärderingen och att dessa inte kunde återge den upphandlande myndighetens bedömning i sig eller en kortfattad sammanfattning av bedömningen. Enligt rättspraxis ska det vara möjligt att förstå hur den upphandlande myndigheten kom fram till det aktuella resultatet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2016, Argus Security Projects/kommissionen, T-266/14, ej publicerad, EU:T:2016:415, punkterna 47–51).
65 När det föreligger tvivel om huruvida ett anbud är onormalt lågt ska således den upphandlande myndigheten redogöra för det resonemang som ledde till slutsatsen att de utvalda anbuden, huvudsakligen utifrån deras ekonomiska aspekter, i synnerhet uppfyllde kraven i lagstiftningen i det land där tjänsterna skulle utföras, i fråga om ersättning till personal, socialförsäkringsavgifter och iakttagande av säkerhets- och arbetarskyddsföreskrifter, och dessutom att priset i anbuden omfattade alla kostnader för de tekniska aspekterna av det valda anbuden (dom av den 15 oktober 2013, European Dynamics Belgium m.fl./EMA, T‑638/11, ej publicerad, EU:T:2013:530, punkt 68).
De uppgifter som lämnats till sökandena angående bedömningen av om det förelåg onormalt låga anbud
66 Det är mot bakgrund av övervägandena ovan i punkterna 35–65 som tribunalen ska pröva den enda grund som avser bristande motivering gällande misstanken om att de utvalda anbudsgivarnas anbud var onormalt låga.
67 Under de två månader som förflöt mellan den tidpunkt då den upphandlande myndigheten, den 28 augusti 2017, informerade sökandena om att deras anbud inte hade valts ut efter utvärderingsförfarandet och det att talan väcktes den 30 oktober 2017, begärde sökandena tydligt och upprepade gånger att få kännedom om det resonemang som gjorde att den upphandlande myndigheten ansåg att de anbud som hade lämnats av de tre utvalda anbudsgivarna inte var onormalt låga.
68 Det ska först konstateras att Easa inte besvarade sökandenas begäran individuellt trots att de framförde konkreta skäl för sina tvivel, genom att i skrivelsen av den 6 september 2017 hänvisa till bland annat statistik om den lägsta dagstaxan som hade publicerats av PayScale, en webbplats som är specialiserad på uppgifter om löneersättningar och löner, och i skrivelsen av den 25 september 2017 hänvisa till en jämförelse mellan sökandenas tekniska poäng och de utvalda anbudsgivarnas tekniska poäng. Enligt den rättspraxis som anges ovan i punkterna 63–65 hade sökandena rätt att få förklaringar med hänsyn till de åberopade argumenten.
69 Om Easa inte ansåg att de jämförelsepunkter som användes för sökandenas beräkningar var giltiga, hade byrån kunnat ange det (se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 51). Easa var under alla omständigheter inte befriad från skyldigheten att lämna förklaringar.
70 Vid en prövning av de uppgifter som Easa faktiskt delgav sökandena, och som Easa har åberopat i sitt svaromål som argument för att byrån sålunda uppfyllde sin motiveringsskyldighet vad gäller frågan om potentiellt låga priser, framgår dessutom att dessa uppgifter antingen saknade relevans eller var ofullständiga.
71 De uppgifter som Easa lämnade ut till sökandena avsåg inte frågan om de onormalt låga priserna. Svaren av den 1 och den 15 september 2017 på sökandenas begäran innehöll namnen på de anbudsgivare som hade tilldelats kontrakten, ett utdrag ur utvärderingsrapporten samt kompletterande uppgifter om den tekniska utvärderingen och den allmänna bekräftelsen på att någon oegentlighet inte hade upptäckts i upphandlingsförfarandet. De detaljer som framkom avsåg endast de tekniska aspekterna. I det angripna beslutet, som sökanden erhöll en fullständig kopia av den 17 oktober 2017, diskuteras inte heller priserna. Utvärderingsrapporten, av vilken en kopia bifogades det angripna beslutet och som det hänvisas till i beslutet, innehåller ett stort antal mörklagda avsnitt och ger inte någon information om priserna eller deras sammansättning. Rapporten innehåller en allmän anmärkning om att utvärderingskommittén har kontrollerat om de finansiella anbuden innehöll några räknefel. De finansiella poängen nämndes också men utan någon förklaring, och en bilaga E kommuniceras med en ”modell för finansiellt anbud”. I utvärderingsrapporten anges även att de anbudsgivare vars anbud krävde ett klargörande erbjöds möjlighet att besvara en sådan begäran om förtydligande. I rapporten hänvisas på denna punkt till ”bilaga G” för en översikt över de berörda anbudsgivarna och en sammanfattning av utbyten och skriftväxlingen.
72 I bilaga G till utvärderingsrapporten och i flera e-postmeddelanden, däribland mörklagda kopior som har överlämnats till sökandena, diskuteras nämligen frågan om onormalt låga priser.
73 Sökandena erhöll således ett standardformulär som innehöll alla sorters frågor, inklusive frågor om priserna, men svaren på dessa formulär gavs inte. Bilaga G till utvärderingsrapporten innehåller anmärkningar om att de anbudsgivare som hade tilldelats kontrakten hade ingett de förtydliganden och den bevisning som begärdes, Atos och Icarus efter en förlängning av fristen till och med den 26 juli 2017, samtidigt som en ny begäran om förtydliganden hade framställts till e-KARE samma datum.
74 Den kopia av utvärderingsrapporten och dess bilagor som överlämnades till sökandena innehåller emellertid inga uppgifter om det resonemang som ledde till att utvärderingskommittén, mot bakgrund av de begärda och erhållna klargöranden, inte ansåg att anbuden från de fyra nämnda konsortierna – trots den ursprungliga misstanken – var onormalt låga.
75 Easa delgav även sökandena sina e-postmeddelanden där styrkande handlingar gällande priserna efterfrågades, vilka hade skickats till de berörda anbudsgivarna i juli och i augusti 2017. Alla specifika uppgifter hade mörklagts. Dessa handlingar avslöjar ändamålet med begäran om styrkande handlingar, nämligen vissa anbudsgivares priser utan att identifiera vilka anbudsgivare som var problematiska. I sina e-postmeddelanden efterfrågar Easa dessutom bevisning och erinrar om de kategorier av bevisning som är tillåtna samt anger att anbudsgivarna är skyldiga att styrka att de iakttar bestämmelserna i social- och arbetsrätten. I ett av de e-postmeddelanden som skickades till UniSystems har Easa framhållit att anbudsgivaren är skyldig att bekräfta att den kan tillämpa de erbjudna priserna under hela ramkontraktets löptid.
76 Trots att dessa handlingar innehåller lite utförligare uppgifter än ett kort konstaterande, räcker inte utlämnandet av dessa spridda uppgifter för att uppfylla motiveringsskyldigheten. I dessa handlingar anges för det första endast enstaka uppgifter om Easas förfarande, men dess resonemang gällande prisernas relevans framgår inte. Dessa uppgifter gör det således inte möjligt att få kännedom om det resonemang som har förts av den som antog rättsakten, för att inte endast domstolen ska kunna utföra sin prövning, utan även för att de som berörs kan få kännedom om skälen för den vidtagna åtgärden och göra sina rättigheter gällande (dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 47).
77 För det andra framgår det av den rättspraxis som det hänvisas till ovan i punkt 64 att den upphandlande myndigheten är skyldig att tillsammans med uppgifter i form av siffror och tabeller ge förklaringar som gör att det går att förstå hur den upphandlande myndigheten kom fram till det aktuella resultatet och som återger den bedömning som gjordes. Den enda kommentar som sökandena erhöll i vederbörlig tid gällande bedömningen av frågan om de potentiellt onormalt låga priserna, fanns i skrivelsen av den 15 september 2017, enligt vilken de förtydliganden som begärdes från de olika anbudsgivarna avsåg olika ämnen och svaren hade bedömts och godtagits av utvärderingskommittén. Dessa meddelanden är inte tillräckliga för att uppfylla den motiveringsskyldighet som fastställts i rättspraxis.
78 Easa har hävdat att de handlingar som lämnats ut gav sökandena tillräcklig kännedom om sammanhanget. Easa har åberopat domen av den 4 juli 2017, European Dynamics Luxembourg m.fl./Europeiska unionens järnvägsbyrå (T-392/15, EU:T:2017:462, punkt 97), av vilken det framgår att kännedom om sammanhanget kan göra det möjligt för sökandena att bestrida att beslutet är välgrundat. I förevarande fall räcker dock inte de uppgifter som delvis har lämnats ut till sökandena, inte ens i kombination, för att skapa kännedom om det sammanhang i vilket de angripna besluten antagits. I det mål som gav upphov till ovannämnda dom ansåg den upphandlande myndigheten emellertid att de valda anbuden inte innehöll några uppgifter som gav skäl att misstänka att de var onormalt låga. I förevarande fall har inte den ursprungliga misstanken om onormalt låga priser bestritts. Sökandena intresserar sig för skälet till att den upphandlande myndigheten beslutade att de ursprungliga tvivlen hade undanröjts. Easa hade kunnat förklara på vilket sätt de tre utvalda anbudsgivarna hade övertygat byrån om att deras anbud var lämpliga, utan att åsidosätta sina skyldigheter avseende sekretess, såsom Easa senare gjorde inom ramen för förfarandet vid ombudsmannen.
79 Även med beaktande av utdragen ur vissa e-postmeddelanden och ur utvärderingsrapporten, saknade vidare dessa handlingar, i förevarande fall, uppgifter om huruvida det erbjudna priset omfattade alla kostnader för de tekniska aspekterna av det utvalda anbudet, trots att sökandena i deras skrivelse av den 25 september 2017 uttryckligen erinrade om att enligt rättspraxis måste en tillräcklig motivering av frågan om onormalt låga priser nödvändigtvis omfatta denna uppgift.
80 Dessutom ska det medges att den information som Easa lämnade under förfarandet vid ombudsmannen innehåller ett mer ingående resonemang som ledde till att ombudsmannen avslutade förfarandet med hänsyn till att ärendet ansågs vara avslutat. Om en sådan förklaring hade getts till sökandena inom rimlig tid hade kanske det aktuella målet kunnat undvikas. De kompletterande uppgifter som Easa lämnade kan dock inte beaktas för att motivera det angripna beslutet, eftersom de är daterade den 4 december 2017, medan talan redan hade väckts den 30 oktober 2017.
81 Easa kan vidare inte undandra sig sin motiveringsskyldighet genom att åberopa att handlingarna är konfidentiella.
82 Tillgång till handlingar är nämligen inte det enda sättet att ge kännedom om de uppgifter som krävs för att konstatera att motiveringen är tillräcklig. Att vissa handlingar påstås vara konfidentiella hindrar inte den upphandlande myndigheten från att på ett mer abstrakt sätt omformulera skälen till att den fattade beslutet att inte utesluta de berörda anbudsgivarna från upphandlingsförfarandet på grund av onormalt låga priser.
83 Såsom Easa har anfört innebär visserligen inte motiveringsskyldigheten att konfidentiella uppgifter ska lämnas ut. Easa har emellertid inte gjort gällande att det inte var möjligt att på uttrycklig begäran tillhandahålla en lämplig motivering genom att skriva om de konfidentiella uppgifterna, eller en mer klargörande och användbar motivering än de mörklagda sidorna. Även om vissa uppgifter inte kan lämnas ut, är det i princip möjligt att åtminstone beskriva arten av dessa uppgifter eller i vilken kategori uppgifterna ingår eller att ange procenttal som gör det möjligt att jämföra de aktuella priserna med referenspunkterna. I rättspraxis har således exempelvis följande uppgifter godkänts som motivering till en väsentlig prisskillnad: Sökanden anlitar underleverantörer till upp till 35 procent av uppgifterna medan den anbudsgivare som tilldelades kontrakt hade personal till samtliga uppgifter, den omständigheten att sökanden var en ny aktör som inte kände till föremålet för tjänsten och således tillämpade en högre vinstmarginal eller att den anbudsgivare som hade tilldelats kontrakt hade sänkt sitt pris, jämförelser mellan liknande tidigare kontrakt när det gäller pris och kvalitet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 oktober 2015, Secolux/kommissionen, T-90/14, ej publicerad, EU:T:2015:772, punkterna 64 och 65).
84 Uppgifter av detta slag innebär inte att sekretessen avseende siffror, namn på avtalsparter i tidigare kontrakt och andra känsliga uppgifter undergrävs. I förevarande mål har Easa nämligen själv, i sin skrivelse av den 28 augusti 2017, avslöjat den första utvalda anbudsgivarens ”viktade finansiella poäng”. Om denna poäng således inte fanns med bland de uppgifter som enligt Easa var konfidentiella, uppkommer frågan varför sökandena inte fick ta del av ”den viktade finansiella poängen” som hade tilldelats de utvalda anbudsgivare som hade rangordnats på andra och tredje plats. Easa borde ha beaktat såväl principen om öppenhet som skyddet för företags legitima affärsintressen och principen om lojal konkurrens. Enligt rättspraxis ska dessa syften förenas med varandra för att säkerställa en enhetlig tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43) (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 december 2017, Evropaïki Dynamiki/parlamentet, T-136/15, EU:T:2017:915, punkt 67 och där angiven rättspraxis).
85 I förevarande fall har Easa nämligen inte påstått att den inte hade möjlighet att inom en lämplig tidsfrist åtminstone inkomma med förklaringar som var jämförbara med de förklaringar som byrån slutligen, på uppmaning av ombudsmannen, lämnade den 4 december 2017 och som Easa uppenbarligen inte ansåg var konfidentiella. Fram till detta datum har Easa inte gjort några ansträngningar för att ge en motivering som uppfyller de krav som ställs. Easa fokuserade helt och hållet på utlämnandet och att handlingarna var konfidentiella utan att anse det vara nödvändigt att avge förklaringar.
86 I skrivelse av den 4 december 2017 redogjorde emellertid Easa för utvärderingsförfarandet på ett sammanhängande och mer utförligt sätt. Där förklarade Easa nämligen att de ursprungliga tvivlen om att vissa dagliga taxor hade röjts vid ingivandet av beräkningar, kvitton på betalning, fakturor och hänvisningar till kontrakt för tjänster som hade utförts i en liknande miljö och av förklaringar om iakttagande av tillämpliga lagar. I skrivelsen förklarade Easa dessutom att sökandena i sin skrivelse av den 6 september 2017 inte hade anfört tillräckligt övertygande skäl eller bevisning för att de tre först rangordnade anbuden skulle kunna förkastas.
87 Av detta följer att Easa genom sitt svar av den 4 december 2017, som ombudsmannen ansåg vara mer ingående, bättre och mer fullständigt, gav bevis på att det var möjligt att tillhandahålla en mer fullständig motivering utan att röja skyddade uppgifter eller detaljer. Frågan om den motivering som tillhandahölls den 4 december 2017 hade varit tillräcklig är inte föremål för förevarande förfarande. För att fastställa att det föreligger en sådan oegentlighet i förfarandet som kan ge upphov till att det angripna beslutet ska ogiltigförklaras är det tillräckligt att konstatera att det skulle ha varit möjligt att ge en lämplig förklaring i vederbörlig tid, men att detta inte skedde inom en rimlig frist.
88 Av det ovan anförda följer att talan ska bifallas såvitt avser den enda åberopade grunden, att motiveringen av det angripna beslutet var bristfällig när det gäller de skäl som föranledde den upphandlande myndigheten att bedöma att de utvalda anbuden inte var onormalt låga. Tribunalen konstaterar följaktligen att det förhållandet att Easa inte har iakttagit de väsentliga formföreskrifterna i samband med det angripna beslutet medför att beslutet ska ogiltigförklaras utan att det är nödvändigt att ställa sig frågan om Easa felaktigt bedömde att de utvalda anbuden inte var onormalt låga (se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 februari 2017, European Dynamics Luxembourg och Evropaïki Dynamiki/kommissionen, T‑74/15, ej publicerad, EU:T:2017:55, punkt 53 och där angiven rättspraxis).
Rättegångskostnader
89 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Eftersom Easa har tappat målet ska den ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med sökandenas yrkanden.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen)
följande:
1) Beslutet från Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) av den 28 augusti 2017 om att förkasta det anbud som konsortiet, bildat av TRASYS International EEIG och Axianseu – Digital Solutions SA, ingav inom ramen för anbudsinfordran EASA.2017.HVP.08 om ett upphandlingsförfarande om tjänster avseende förvaltning av applikationer och IT-infrastruktur i Köln (Tyskland), och tilldelning av kaskadkontrakt till tre andra anbudsgivare ogiltigförklaras.
2) Easa ska ersätta rättegångskostnaderna.
Frimodt Nielsen | Forrester | Perillo |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 10 september 2019.
Underskrifter