Mål T‑593/11

Fares Al-Chihabi

mot

Europeiska unionens råd

”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar – Rätten till försvar – Motiveringsskyldighet – Oriktig bedömning – Rätten till egendom – Rätten till privatliv – Proportionalitet”

Sammanfattning – Tribunalens dom (sjunde avdelningen) av den 30 april 2015

1.      EU-rätt – Principer – Rätten till försvar – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som har anknytning till den syriska regimen – Skyldighet att meddela individuella och specifika skäl för de beslut som har antagits – Omfattning – Underrättelse till den berörda personen genom offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning – Tillåtet

(Artikel 296 andra stycket FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 41.2, 47 och 52.1; rådets beslut 2011/522/Gusp; rådets förordning nr 878/2011)

2.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ som har anknytning till den syriska regimen – Rätten till försvar – Meddelande om omständigheter som läggs den berörda personen till last – Efterföljande beslut genom vilket uppförandet av en persons namn i en förteckning över personer som omfattas av dessa åtgärder bibehålls – Avsaknad av nya skäl – Åsidosättande av rätten att yttra sig – Föreligger inte

(Rådets beslut 2011/782/Gusp, 2012/739/Gusp och 2013/255/Gusp; rådets förordningar nr 36/2012, nr 1117/2012 och nr 363/2013)

3.      Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Omfattning – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ med hänsyn till situationen i Syrien – Beslut som tillkommit i ett sammanhang som är känt för den berörda personen så att vederbörande har möjlighet att förstå innebörden av den åtgärd som vidtas gentemot honom eller henne – Tillåtligheten av en kortfattad motivering

(Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2011/273/Gusp, 2011/522/Gusp, 2011/782/Gusp, 2012/739/Gusp och 2013/255/Gusp; rådets förordningar nr 878/2011, nr 36/2012, nr 1117/2012 och nr 363/2013)

4.      Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Omfattning – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar som tillhör personer, enheter eller organ med hänsyn till situationen i Syrien – Begränsningar av nämnda skyldighet – Tvingande hänsyn av allmänintresse avseende unionens och dess medlemsstaters säkerhet – Menlig inverkan på den berörda personens legitima intressen

(Artikel 296 FEUF; rådets beslut 2011/522/Gusp, 2011/782/Gusp, 2012/739/Gusp och 2013/255/Gusp; rådets förordningar nr 878/2011, nr 36/2012, nr 1117/2012 och nr 363/2013)

5.      Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Fastställelse av föremålet för tvisten – Klar och precis framställning av de åberopade grunderna – Kravet på en sådan klar och precis framställning ej uppfyllt – Avvisning

(Tribunalens rättegångsregler, artikel 44.1 c)

6.      Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Inrese- och transiteringsförbud samt frysning av tillgångar för vissa personer och enheter som är ansvariga för det våldsamma förtrycket av civilbefolkningen – Inskränkningar av rätten till egendom och privatliv – Åsidosättande av proportionalitetsprincipen – Föreligger inte

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 17; rådets beslut 2011/522/Gusp, 2011/782/Gusp, 2012/739/Gusp och 2013/255/Gusp; rådets förordningar nr 878/2011, nr 36/2012, nr 1117/2012 och nr 363/2013)

1.      Se domen.

(se punkterna 36–43, 54 och 55)

2.      Såvitt avser ett beslut genom vilket uppförandet av en persons namn i en förteckning över personer som omfattas av restriktiva åtgärder bibehålls, är unionens behöriga myndighet i princip skyldig att innan beslutet antas underrätta personen om de uppgifter som myndigheten förfogar över och som legat till grund för myndighetens beslut, så att personen kan tillvarata sina rättigheter.

När rådet kompletterar skälet för att föra upp den berörda personens namn i en förteckning över personer som omfattas av restriktiva åtgärder ska det emellertid göras åtskillnad mellan de aktuella rättsakterna.

Innan ett efterföljande beslut om frysning av tillgångar antas ska den berörda personen i princip visserligen underrättas om nya omständigheter som görs gällande mot denne och beredas tillfälle att yttra. Så är emellertid inte fallet när skälen till ett efterföljande beslut om frysning av tillgångar i huvudsak motsvarar dem som redan angetts i ett tidigare beslut, eftersom det då kan vara tillräckligt med endast en förklaring därom.

Rätten till försvar åsidosätts följaktligen inte av det förhållandet att det inte har lämnats någon individuell underrättelse om ett sådant beslut, beträffande vilket rådet endast har upprepat skälen för det ursprungliga uppförandet, utan att göra något tillägg eller någon ändring.

Såvitt avser ett beslut beträffande vilket rådet har ändrat skälet till det ursprungliga uppförandet av sökandens namn i den aktuella förteckningen, gäller emellertid att sådana rättsakter får antas först efter det att den berörda personen har underrättats om vilka nya omständigheter som görs gällande mot denna och beretts tillfälle att yttra sig över dem.

(se punkterna 44–48)

3.      Se domen.

(se punkterna 61–67, 71 och 76)

4.      Vad beträffar uppförandet av en persons namn i förteckningarna över de personer som avses med de restriktiva åtgärderna mot Syrien, ska rådet, för att fullgöra sin skyldighet att motivera en rättsakt genom vilken restriktiva åtgärder införs, ange de faktiska och rättsliga omständigheter som utgör den rättsliga grunden för åtgärderna samt de överväganden som föranlett rådet att vidta dem. Av detta följer att motiveringen till en sådan rättsakt i princip ska behandla inte bara de legala förutsättningarna för att tillämpa de restriktiva åtgärderna, utan även de specifika och konkreta skäl som föranlett rådet att, med stöd av sitt utrymme för skönsmässig bedömning, anse att sådana åtgärder ska vidtas mot den berörda personen.

Att i detalj offentliggöra de omständigheter som görs gällande mot de berörda personerna kan emellertid vara oförenligt med tvingande hänsyn av allmänintresse avseende unionens och dess medlemsstaters säkerhet, eller deras internationella relationer. Det kan dessutom inverka menligt på de berörda personernas och enheternas legitima intressen, eftersom det allvarligt kan skada deras anseende. Det ska därför undantagsvis godtas att endast artikeldelen och en allmän motivering behöver anges i den version av beslutet om frysning av tillgångar som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Den specifika och konkreta motiveringen av beslutet ska dock formaliseras och delges de berörda på annat lämpligt sätt.

(se punkterna 72 och 73)

5.      Se domen.

(se punkterna 94–96)

6.      Rätten till egendom ingår bland unionsrättens allmänna principer och har stadfästs i artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

De rättigheter som har stadfästs i stadgan om de grundläggande rättigheterna åtnjuter enligt unionsrätten emellertid inte ett absolut skydd, utan ska beaktas i förhållande till vilken funktion de har i samhället. Dessa rättigheter kan följaktligen begränsas under förutsättning att de faktiskt tillgodoser de allmänintressen som eftersträvas av unionen och att de, mot bakgrund av det eftersträvade målet, inte medför ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp som påverkar själva innehållet i de på detta sätt garanterade rättigheterna.

Det är lämpligt att besluta om restriktiva åtgärder mot en person som stöder den syriska regimen ekonomiskt, eftersom de svarar mot ett så grundläggande mål av allmänintresse för den internationella gemenskapen som skyddet av civilbefolkningen. De åtgärder som avser frysning av penningmedel eller andra finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser samt förbud mot att resa in i unionen, vilka vidtas mot personer som har konstaterats vara inblandade i stödet till den syriska regimen, kan följaktligen inte anses vara olämpliga i sig.

Sådana restriktiva åtgärder är också nödvändiga. Alternativa och mindre ingripande åtgärder, såsom ett system med förhandstillstånd eller en skyldighet att i efterhand styrka hur utbetalda penningmedel har använts, utgör nämligen inte ett lika effektivt medel för att uppnå det eftersträvade målet, det vill säga att bekämpa finansieringen av den syriska regimen, särskilt med hänsyn till möjligheten att kringgå sådana restriktioner.

I de rättsakter där den berörda personens namn har tagits upp i en förteckning över personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna mot Syrien eller där vederbörandes namn bibehålls i dessa förteckningar föreskrivs dessutom en möjlighet att tillåta användning av frysta tillgångar för att tillgodose grundläggande behov eller uppfylla vissa förpliktelser, att bevilja särskilda tillstånd för att göra det möjligt att frigöra penningmedel eller andra finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser och att regelbundet företa en ny prövning av uppförandet i förteckningen, för att säkerställa att personer och enheter som inte längre uppfyller kriterierna för att tas upp i den omtvistade förteckningen stryks från denna.

Slutligen föreskrivs det i nämnda rättsakter även att den behöriga myndigheten i en medlemsstat får tillåta inresa till sitt territorium, bland annat av brådskande humanitära skäl.

Av detta följer att sett till den fundamentala betydelsen av att skydda civilbefolkningen i Syrien och till de undantag som medges i de angripna besluten, är de inskränkningar av den berörda personens rätt till egendom och privatliv som nämnda rättsakter medför inte oproportionerliga i förhållande till det mål som eftersträvas.

(se punkterna 97–100 och 102–104)