Language of document : ECLI:EU:T:2022:112

TRIBUNALENS DOM (nionde avdelningen)

den 2 mars 2022 (*)

”Skiljedomsklausul – Bidragsavtal som ingåtts inom ramen för Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation – Uppsägning av avtalet – Fel i tjänsteutövning – Ställning som bidragsmottagare eller person som handlar i bidragsmottagarens namn eller för dess räkning”

I mål T‑688/19,

VeriGraft AB, Göteborg (Sverige), företrätt av advokaterna P. Hansson och A. Johansson,

sökande,

mot

Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag, företrätt av A. Galea, i egenskap av ombud, biträdd av advokaterna D. Waelbroeck och A. Duron,

svarande,

angående en talan enligt artikel 272 FEUF om ogiltigförklaring av den uppsägning som Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) meddelat avseende bidragsavtalet för projektet ”Individanpassade vener framställda med bioteknik som primärbehandling för patienter med kronisk venös insufficiens – P-TEV” (Personalized Tissue-Engineered Veins as the first Cure for Patients with Chronic Venous Insufficiency – P-TEV), vilket ingicks inom ramen för stödinstrumentet för innovation i små och medelstora företag i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020),

meddelar

TRIBUNALEN (nionde avdelningen),

sammansatt av ordföranden M.J. Costeira samt domarna M. Kancheva (referent), och T. Perišin,

justitiesekreterare: handläggaren I. Pollalis,

efter den skriftliga delen av förfarandet och förhandlingen den 1 juli 2021,

följande

Dom

 Bakgrund till tvisten

1        Sökanden, VeriGraft AB, är ett svenskt bioteknikbolag som under namnet NovaHep AB bildades år 2005 av A och B, professorer vid Karolinska institutet i Stockholm (Sverige). Bolaget, som ursprungligen var specialiserat på användning av stamceller, var vilande till följd av ekonomiska svårigheter 2011, och flyttades till Göteborg (Sverige) 2012. Verksamheten återupptogs 2014 sedan nya aktieägare hade gått in med nytt kapital, och bolaget är nu specialiserat inom sektorn för utveckling av individanpassade transplantat som framställs av mänsklig vävnad med hjälp av bioteknik för att användas vid regenerativ medicin. Regenerativ medicin är ett medicinskt fält som syftar till att ersätta eller reparera mänskliga celler eller regenerera vävnad eller organ för att återställa deras normala funktion. A, som ursprungligen ägde 41 procent av sökandens kapital, sålde successivt alla sina andelar från och med år 2014. Hon var också ledamot av sökandens styrelse fram till juli 2015 och sedan var hon deltidsanställd till dess att hennes anställningsavtal sades upp den 1 oktober 2016. Sökanden tog sitt nuvarande namn i augusti 2017.

 Göteborgs  universitets  och  CEPN:s  utredning  om  A  och  hennes  forskningsgrupp

2        Göteborgs universitet uppdrog i mars 2016 åt ett särskilt råd att utreda anklagelser som riktats mot några anställda, närmare bestämt A och andra medlemmar i hennes forskningsgrupp, avseende oredlighet i forskning inom ramen för tio vetenskapliga artiklar som publicerades under perioden 2010–2015. Detta råd, som hade till uppgift att lämna rekommendationer till rektorn vid Göteborgs universitet, begärde ett yttrande från Centrala Etikprövningsnämnden (nedan kallad CEPN). CEPN yttrade sig i mars 2018 och det särskilda rådet lämnade sina rekommendationer till rektorn vid Göteborgs universitet i juni 2018. Både CEPN och det särskilda rådet fastställde oredlighet i forskning beträffande åtta av de tio artiklarna i fråga. CEPN konstaterade i synnerhet att det fanns systematiska brister i A:s forskningsgrupps sammansättning och funktion och en närmast dysfunktionell forskarmiljö. Det hölls inga ordentliga möten och personer kom och gick, ofta av oklara skäl. CEPN riktade stark kritik mot den forskningskultur som uppstått kring A och fann också att de felaktiga bilder som upptäckts i åtta av de tio artiklar som var föremål för utredningen gav intrycket av att allvarliga fel hade begåtts inte bara till följd av försumlighet, utan faktiskt avsiktligt. Rektorn följde det särskilda rådets rekommendation och fastställde denna oredlighet i forskning i ett beslut i juni 2018. Rektorn begärde även att Statens ansvarsnämnd skulle besluta att avskeda A. Denna begäran avslogs genom beslut av den 21 december 2018, eftersom oredligheten i forskningen ”utifrån en samlad bedömning av de särskilda omständigheterna i ärendet” inte utgjorde tillräcklig grund för avsked.

 Ramprogrammet  Horisont  2020  och  instrument  för  stöd  till  innovation  inom  små  och  medelstora  företag

3        Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat ramprogrammet Horisont 2020) inrättades, med stöd av artiklarna 173 och 182 FEUF, genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 2013, s. 104). Det framgår av artikel 1 i denna förordning att den fastställer ramarna för Europeiska unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet, vilket ska stärka den europeiska vetenskapliga och tekniska basen, gynna uppkomsten av fördelar för samhället och främja ett bättre utnyttjande av den ekonomiska och industriella potentialen i politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling.

4        Ett av de särskilda åtgärdsområdena i ramprogrammet Horisont 2020 är små och medelstora företags deltagande i forskning och innovation. I artikel 22.2 i förordning nr 1291/2013 anges att ett instrument för stöd till innovation i små och medelstora företag, inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, i vid bemärkelse, ska inrättas inom ramen för ett system med gemensam förvaltning.

5        Instrumentet för stöd till innovation i små och medelstora företag beskrivs närmare i rådets beslut nr 743/2013/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG (EUT L 347, 2013, s. 965).

 Delegering  av  den  centraliserade  förvaltningen  av  instrumentet  för  stöd  till  innovation  i  små  och  medelstora  företag  till  Easme

6        Genomförandeorganet för små och medelstora företag (EASME), som med verkan från och med den 1 april 2021 har omvandlats till Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet och små och medelstora företag (Eismea), inrättades, med verkan från och med den 1 januari 2014, genom kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013, genom vilket besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG upphävdes (EUT L 341, 2013, s. 73), i enlighet med artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 2003, s. 1). Organet var en juridisk person enligt artikel 4.2 i förordning nr 58/2003.

7        Det följer av artikel 3.1 d i genomförandebeslut 2013/771 att genomförandeorganet för små och medelstora företag hade till uppgift att genomföra vissa delar av ramprogrammet Horisont 2020. Kommissionen beslutade således, genom beslut C(2013) 9414 final av den 23 december 2013 om delegering av befogenheter till Easme för att det ska utföra uppgifter som hänger samman med genomförandet av unionsprogrammen inom områdena energi, miljö, klimatåtgärder, konkurrenskraft och små och medelstora företag, forskning och innovation, IKT, havspolitik och fiske, vilket särskilt innefattar användning av anslag som tagits upp i unionens allmänna budget, att tilldela Easme vissa uppgifter avseende förvaltning av instrumentet för stöd till innovation i små och medelstora företag. En av dessa uppgifter var, såsom framgår av bilaga I till detta beslut, att bedöma förslag som lämnades in i syfte att erhålla ekonomiskt stöd inom ramen för stödinstrumentet för innovation i små och medelstora företag samt att förbereda och ingå bidragsavtalen och följa upp stödmottagarnas genomförande av dessa avtal.

 Det  administrativa  förfarandet

8        Den 6 april 2017 offentliggjorde Easme en infordran av förslag med referensnummer H2020-SMEINST‑2–2016–2017, till stöd för bland annat innovativa små och medelstora företag inom sektorn för bioteknik i hälso- och sjukvården.

9        Sökanden lämnade in ett förslag avseende fas 2 i stödinstrumentet för innovation i små och medelstora företag som var inriktat på saluföring av en individanpassad hjärt-kärlprodukt som svarade mot projektet ”Individanpassade vener framställda med bioteknik som primärbehandling för patienter med kronisk venös insufficiens – P-TEV” (Personalized Tissue Engineered Veins as the first Cure for Patients with Chronic Venous Insufficiency – P-TEV) (nedan kallat P-TEV-projektet), för behandling av patienter med svår kronisk venös insufficiens.

10      Sökandens förslag var att utvärdera genomförbarheten, säkerheten och effektiviteten i att operera in blodkärl eller vener som framställts med bioteknik hos tolv patienter med svår kronisk venös insufficiens i benen. Metoden innebar bland annat att man tog blodkärl från avlidna och ett perifert blodprov från patienterna för att plocka ut celler, genomföra en decellularisering och sedan en recellularisering av uttagna blodkärl eller blodkärl som framställts med bioteknik, genomföra kirurgiska ingrepp under narkos och sedan pröva förfarandets effektivitet och utvärdera livskvaliteten under en tolvmånadersperiod efter ingreppet. All forskning skulle i inledningsskedet genomföras i Norge och Sverige.

11      I avsnitt 4 i sökandens förslag angavs de mest relevanta vetenskapliga publikationerna i fråga om innehållet i P-TEV-projektet, vilka var följande:

–        …, …, …, …, …, …, [A], …, ”Successful tissue engineering of competent allogeneic venous valves”, Journal of Vascular Surgery: Venous and Lymphatic Disorders, 2015, Issue 4, s. 421–443.

–        …, …, …, …, …, …, …, …, [A], ”In Vivo Application of Tissue-Engineered Veins Using Autologous Peripheral Whole Blood: A Proof of Concept Study”, EBioMedicine, 2014, Issue 1, s. 72–79.

–        …, …, …, …, …, …, …, …, …, [A], ”Transplantation of an allogeneic vein bioengineered with autologous stem cells: a proof-of-concept study”, Lancet, 2012, nr 9838, s. 230–237.

12      I maj 2017 valde EASME ut detta förslag för beviljande av bidrag, efter ett utvärderingsförfarande som genomfördes av externa experter och avsåg avsnitten 1–3 i sökandens förslag.

 Bidragsavtal

13      Den 9 augusti 2017 ingick sökanden, å ena sidan, och unionen, företrädd av Easme, å andra sidan, ett bidragsavtal avseende P-TEV-projektet med referensnummer 778620 (nedan kallat bidragsavtalet).

14      Enligt artiklarna 2–5 i bidragsavtalet skulle sökanden beviljas högst 2 184 603,75 euro i bidrag för P-TEV-projektet, vilket skulle genomföras under 24 månader med början den 1 september 2017.

15      Artikel 34 i bidragsavtalet rör iakttagande av etiska principer.

16      I artikel 34.1 i bidragsavtalet föreskrivs således följande:

”Bidragsmottagaren ska genomföra åtgärden med iakttagande av följande:

a)      Etiska principer (inbegripet de högsta standarderna för forskningsintegritet – till exempel enligt den europeiska kodexen för forskningens integritet, vilket i synnerhet innebär att det inte får förekomma någon form av fabricering, falsifiering, plagiering eller annan oredlighet i forskning).

b)      Gällande internationell, europeisk och nationell lagstiftning.

…”

17      I artikel 34.2 i bidragsavtalet anges vilka skyldigheter bidragsmottagaren har när det gäller verksamhet som ger upphov till etiska frågor. I denna bestämmelse föreskrivs således följande:

”Verksamhet som ger upphov till etiska frågor ska uppfylla de etiska krav som anges i bilaga 1.

Bidragsmottagaren ska, innan en verksamhet som ger upphov till en etisk fråga, … till [Easme] överlämna en kopia av följande handlingar:

a)      Yttranden från etiknämnd som krävs enligt nationell lagstiftning.

b)      Anmälan eller godkännande som krävs enligt nationell lagstiftning för verksamhet som ger upphov till etiska frågor.

…”

18      Det framgår av artikel 34.4 i bidragsavtalet att om bidragsmottagaren inte fullgör alla skyldigheter enligt artikel 34.1 och 34.2 i bidragsavtalet får bidraget sättas ned och avtalet sägas upp. Sådana brister kan även föranleda andra åtgärder enligt kapitel 6 i bidragsavtalet.

19      Artikel 50.3 i bidragsavtalet reglerar Easmes uppsägning av avtalet.

20      Enligt artikel 50.3.1 i bidragsavtalet får Easme säga upp avtalet i följande fall:

”…

f)      Bidragsmottagaren (eller någon annan person med befogenhet att företräda bidragsmottagaren eller fatta beslut i bidragsmottagarens namn) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas.

l)      Bidragsmottagaren (eller någon annan person med befogenhet att företräda bidragsmottagaren eller fatta beslut i bidragsmottagarens namn) har inom ramen för tilldelningsförfarandet eller inom ramen för avtalet, gjort sig skyldig till

–        i)      väsentliga fel, oegentligheter, bedrägeri, eller

–        ii)      allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter, bland annat genom att åtgärden har genomförts på ett oriktigt sätt, att felaktiga uppgifter har lämnat, att erforderliga uppgifter inte har tillhandahållits, att etiska principer har åsidosatts,

…”

21      I artikel 50.3.2 i bidragsavtalet fastställs förfarandet för uppsägning av bidragsavtalet, varvid följande anges:

”Innan [Easme] säger upp avtalet ska det rikta en formell underrättelse till bidragsmottagaren genom vilken

–        bidragsmottagaren underrättas om dess avsikt och skäl, och

–        bidragsmottagaren anmodas att inkomma med yttrande senast 30 dagar efter mottagandet av underrättelsen och, i det fall som avses i led l ii ovan, underrätta [Easme] om åtgärder som vidtagits för att uppfylla förpliktelserna enligt avtalet.

Om [Easme] inte mottar något yttrande eller beslutar att gå vidare med förfarandet trots vad som anförts i yttrandet, ska [Easme] genom en formell underrättelse till bidragsmottagaren bekräfta uppsägningen och meddela när den träder i kraft. I det motsatta fallet ska [Easme] formellt underrätta bidragsmottagaren om att förfarandet avslutas.

Uppsägningen får verkan

–        när det gäller uppsägning enligt leden b, e, g, h, j och l ii: den dag som anges i meddelandet om bekräftelse (se ovan),

–        när det gäller uppsägning enligt leden d, f, i, k, l i och m: dagen efter det att samordnaren mottagit underrättelse om bekräftelse.”

22      I artikel 57.1 i bidragsavtalet anges att ”[bidragsavtalet] ska regleras genom tillämplig unionsrätt, vid behov kompletterad med belgisk rätt”.

23      I artikel 57.2 i bidragsavtalet anges att ”[t]ribunalen eller – vid överklagande – domstolen ska vara ensam behörig att avgöra en tvist om avtalets tolkning, tillämpning eller giltighet som inte kan lösas i godo” och att ”[s]ådan talan ska väckas enligt artikel 272 [FEUF]”.

 Easmes  kontroll  av  projektet

24      Hösten 2018 utsåg Easme en extern granskare som fick i uppdrag att undersöka hur P-TEV-projektet fortskred.

25      Easme översände den externa granskningsrapporten till sökanden genom skrivelse av den 22 november 2018.

26      I den externa granskningsrapporten angavs följande, under rubriken ”Resultat av betydelse med avseende på spridning, utnyttjande och potentiell effekt”:

”Projektet bör få resultat med en betydande direkt eller potentiell effekt under nästa rapporteringsperiod (även om alla de mål som anges i bilaga 1 till bidragsavtalet inte har uppnåtts).

Förseningar på kort och medellång sikt vad gäller del 3 bör inte få någon större effekt på hela den kliniska utvecklingen och saluföringen av projektresultaten.”

27      I den externa granskningsrapporten angavs även att ”[p]rojektmålen [fortfarande var] relevanta i ett vetenskapligt och tekniskt perspektiv”.

28      I en skrivelse av den 22 november 2018 underrättades sökanden av ansvarig tjänsteman för P-TEV-projektet vid Easme om att ”[Easme] med stöd av rapporten [från den externa granskaren], [ansåg] att [P-TEV-]projektet genomfördes på ett tillfredsställande sätt” och att Easme ”[f]ör att undvika betydande följder för hela den kliniska utvecklingen och saluföringen av [läkemedel för avancerad terapi] på längre sikt, [rekommenderade] att projektet förlängdes, vilket inte skulle medföra några merkostnader, så att hela den kliniska fas 1-studien skulle kunna genomföras som planerat”.

29      Easme genomförde samtidigt flera etiska kontroller av P-TEV-projektet under 2018. Easmes etikexpertgrupp påtalade ett antal problem i sin rapport efter den första etiska kontrollen, som ägde rum den 21–23 februari 2018, och rekommenderade en andra etisk kontroll. Efter den andra kontrollen, som genomfördes den 24–25 maj 2018, angav etikexpertgruppen i sin rapport att sökanden delvis hade besvarat vissa etiska frågor som väcktes under den första kontrollen, men att några andra frågor fortfarande behövde besvaras. Etikexpertgruppen rekommenderade en tredje etisk kontroll. Den tredje etiska kontrollen genomfördes den 26–28 september 2018. Etikexpertgruppen angav i sin rapport att sökanden hade löst vissa av de etiska frågor som väcktes vid den andra kontrollen, men att vissa etiska problem kvarstod. I rapporten angavs särskilt att det krävdes vissa handlingar, såsom godkännanden för kliniska prövningar som tagits upp i unionens register över kliniska prövningar i Spanien och Litauen, godkännande från behörig etiknämnd i Spanien och ackreditering av laboratoriet för framställning av vävnad avsedd att användas på människor i Spanien och i Litauen. I rapporten angavs även att samtliga begärda handlingar uttryckligen skulle hänföra sig till P-TEV-projektet och att den bearbetning av uppgifter som utförts med personuppgifter om närstående till donatorer av mänsklig vävnad för forskningsändamål inte hade granskats tillräckligt och inte inbegrep vare sig information om rätten till uppgiftsskydd och mekanismer som gjorde det möjligt att utöva dessa rättigheter eller om närståendes rätt att återkalla ett medgivande.

30      I rapporten angavs också att officiella utredningar som nyligen genomförts i Sverige avseende oredlighet i forskning och etik visade att det förekommit oredlighet i forskning i samband med banbrytande forskningsarbete som P-TEV-projektet hänförde sig till samt i det kliniska arbete som gett proof-of-concept för de förfaranden som användes inom ramen för projektet.

31      I etikexpertgruppens rapport anges att detta förhållande hade väckt farhågor om att sökandens förslag varit föremål för en snedvriden bedömning, att proof-of-concept hade tagits fram utan vederbörligt förhandsgodkännande samt potentiell skada och risker för framtida forskningsdeltagare.

32      Etikexpertgruppen drog av detta slutsatsen att helhetsbedömningen var otillfredsställande och rekommenderade en ny etisk kontroll, i väntan på resultatet av en utredning om brister i forskningen av lämplig kommitté vid Easme.

 Uppsägning  av  bidragsavtalet

33      Easme underrättade sökanden om sin avsikt att säga upp bidragsavtalet genom en skrivelse av den 18 oktober 2018 (nedan kallad den första förhandsskrivelsen). I denna skrivelse framhöll Easme att etikexpertgruppen efter den tredje etiska kontrollen den 26 september 2018 hade angett att sökanden hade löst vissa av de etiska problem som togs upp vid den etiska kontrollen den 24 maj 2018 men att andra kritiska etikproblem kvarstod. Easme hänvisade uttryckligen till de fem första etikproblem som påtalades i etikexpertgruppens rapport efter den tredje kontrollen, vilka redovisas ovan i punkt 29. Easme klargjorde sin bedömning att bidragsavtalet skulle sägas upp, eftersom sökanden hade ”gjort sig skyldig till allvarligt åsidosättande av sina skyldigheter inom ramen för bidragsavtalet eller under tilldelningsförfarandet”. Easme uppmanade sökanden att yttra sig senast 30 dagar från mottagandet av skrivelsen.

34      Sökanden yttrade sig över den första förhandsskrivelsen genom skrivelse av den 18 november 2018 till Easme. Sökanden ifrågasatte Easmes anmärkningar och anförde att sökanden inte hade brustit i sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

35      Easme uppdrog åt en extern etikexpert att bedöma sökandens synpunkter på den första förhandsskrivelsen. Den externa etikexperten tog i sin rapport till Easme den 11 december 2018 ställning till sökandens synpunkter om de etikproblem som fastställdes i den första förhandsskrivelsen i samband med genomförandet av P-TEV-projektet. Etikexperten hänvisade till en utredning om oredlighet i forskning som omfattade sådana anklagelser som fabricering av uppgifter, lögner om etikgodkännanden och bedrägliga rapporter om resultaten av den kliniska behandlingen. Etikexperten hänförde sig även till den omständigheten att rektorn vid Göteborgs universitet hade ”begärt att åtta artiklar som publicerats av forskare med anknytning till projektet skulle dras tillbaka, sedan det framkommit i PubPeer att fabricerade uppgifter hade använts vilket sedan fastställdes av [CEPN]”. I rapporten klargjordes att en av dessa artiklar, som innehöll fabricerade uppgifter, stod överst på förteckningen över relevanta publikationer för P-TEV-projektet. I rapporten hänvisades också, för en ingående redogörelse för denna utredning och dess resultat samt för kopplingarna till samtliga relevanta handlingar, till två artiklar som publicerats på en internetblogg av en person som presenterade sig som oberoende vetenskapsjournalist.

36      Den 18 februari 2019 översände Easme en andra skrivelse med förhandsinformation till sökanden (nedan kallad den andra förhandsskrivelsen). I denna skrivelse angav Easme att det fortfarande, efter granskningen av sökandens yttrande, var Easmes avsikt att säga upp bidragsavtalet, men av andra skäl än vad som anfördes i den första förhandsskrivelsen varvid förfarandet för förhandsinformation förlängdes som en följd av detta. Easme förtydligade att ”[u]ppgifter som är tillgängliga för allmänheten visar att [A] (en av grundarna till [sökanden]) av [CEPN] har befunnits skyldig till allvarligt fel i tjänsteutövning”. Easme angav även att två av de handlingar som i sökandens projektförslag hade beskrivits som ”de mest relevanta vetenskapliga publikationerna om innehållet i P-TEV-projektet”, enligt CEPN innehöll bevis för felet i fråga, nämligen artikeln ”In Vivo Application of Tissue-Engineered Veins Using Autologous Peripheral Whole Blood: A Proof of Concept Study”, tidskriften EBioMedicine, 22 september 2014 (nedan kallad artikeln i EBioMedicine), och artikeln ”Transplantation of an allogeneic vein bioengineered with autologous stem cells: a proof-of-concept study”, tidskriften Lancet, 21 juli 2012 (nedan kallad artikeln i Lancet). Easme menar att CEPN även hade slagit fast att ärendet visade på systematiska brister i forskningsgruppens sammansättning och funktion och en i det närmaste dysfunktionell forskningsmiljö. CEPN fastställde att det aldrig hade hållits några möten och att de inblandade personerna hade kommit och gått utan några förklaringar. Easme anförde också att expertgruppen hade riktat stark kritik mot den forskningskultur som fastställts råda i gruppen kring A. Easme ansåg att dessa slutsatser föranledde tvivel beträffande A:s yrkesmässiga integritet och därmed sökandens operativa kapacitet att genomföra projektet på ett adekvat sätt och iaktta de krav som ställs i unionens budgetbestämmelser för stödberättigande. Easme ansåg följaktligen att bidragsavtalet inte kunde fortsätta att gälla och att det skulle sägas upp av det skäl som angavs i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet.

37      Sökanden yttrade sig över den andra förhandsskrivelsen genom skrivelse av den 15 mars 2019 till Easme. Sökanden gjorde gällande att CEPN:s utredning specifikt avsåg A och hennes forskningsgrupp vid universitetet. Sökanden angav även att bolaget inte på något vis hade varit inblandat i denna forskning och att den hade genomförts och publicerats innan sökanden inledde sin verksamhet i slutet av 2015. Sökanden angav att bolaget, sedan dess nya ledning tillträdde 2014, hade varit fysiskt åtskilt från universitetet där A bedrev sin forskning och att hela bolagsledningen tillsammans med de forskare och bioingenjörer som var aktiva i utvecklingen av sökandens teknik var anställda av sökanden, som inte delade någon personal med Göteborgs universitet. Sökanden angav vidare att A:s anställningsavtal tillfälligt hade upphävts den 3 mars 2016, då sökanden hade fått information om att A misstänktes för oredlighet i forskning och att hon efter detta datum inte hade haft någon verksamhetsrelaterad eller företrädande roll i bolaget till dess att hennes anställningsavtal upphörde den 1 oktober 2016.

38      Sökanden angav i samma skrivelse, mer specifikt i fråga om de vetenskapliga publikationer som nämndes i sökandens förslag, att dessa publikationer visserligen hade citerats som stöd för genomförbarheten av den aktuella tekniken i P-TEV-projektet, men att alla dessa publikationer hade tagits fram vid Göteborgs universitet utan inblandning av sökanden. Sökanden menar att några av de angivna publikationerna hade visat sig innehålla oriktiga bilder. Artikeln i Lancet, som avsåg en äldre teknik, innehöll en bild som kan ha varit kopierad eller oriktigt förstorad. Tidskriften ansåg emellertid att det rörde sig om ett mindre fel som inte påverkade slutsatserna i artikeln och beslutade att inte publicera någon rättelse. Sökanden angav att artikeln i Lancet fortfarande var publicerad i sin ursprungliga form. Vad gäller artikeln i EBioMedicine, vilken också angavs i den andra förhandsskrivelsen, påpekade sökanden att utredningen i fråga om denna artikel inte hade påvisat några inkonsekvenser och att CEPN därför inte hade beaktat den i sin rapport. Sökande angav också att artikeln ”Successful tissue engineering of competent allogeneic venous valves”, Journal of Vascular Surgery, som citerades i sökandens förslag men inte hade nämnts i den andra förhandsskrivelsen, innehöll en felaktig tabell, vilket hade föranlett en rättelse som publicerades i mars 2017. Denna artikel hade sedan dragits tillbaka i mars 2019 på grund av den policy som tillämpades av Journal of Vascular Surgery.

39      Sökanden underströk vidare i sin skrivelse av den 15 mars 2019 att bolaget sedan 2015 hade vinnlagt sig om att utveckla sin teknik helt oberoende av den ifrågasatta forskningsgruppen och att sökanden hade lyckats ta fram en komplett uppsättning prekliniska uppgifter med hjälp av sin egen personal och sina egna standardiserade anvisningar i samarbete med tredje part och under överinseende av ackrediterade statliga forskningsinstitut i Sverige. Den utveckling som bedrivits internt under de senaste tre åren hade också lett till avsevärda förbättringar av processerna för framställning av mänsklig vävnad vilka skiljer sig från de processer som användes vid universitetet och var föremål för publikationer och för dessa har patentansökningar lämnats in utan inblandning av A. Sökanden uppmanade slutligen Easme att uppdra åt oberoende experter eller interna revisorer att granska sökandens förmåga att slutföra P-TEV-projektet och dess fullständiga oberoende av A.

40      Sökanden underrättades genom skrivelse av den 15 april 2019 om att Easme bekräftade uppsägningen av bidragsavtalet (nedan kallad uppsägningen). Easme förklarade att det var omöjligt att godta sökandens argument av de skäl som angavs i en förteckning över argument som bifogades uppsägningen, och att Easme således vidhöll hela sitt ställningstagande i förhandsskrivelsen.

41      I en handling i bilaga till uppsägningen, med rubriken ”Förteckning över argument (kontradiktoriskt förfarande)”, angav Easme, som svar på sökandens synpunkter i skrivelsen av den 15 mars 2019, att den tredje etiska kontrollen hade visat att officiella utredningar som genomförts i Sverige av CEPN och Göteborgs universitet hade fastställt bevis för oredlighet i den forskning som bedrivits inom ramen för det arbete som presenterades av stödmottagarna i P-TEV-projektet i bilaga 1 (del A) till bidragsavtalet. Easme menade att denna oredlighet i forskning omfattade manipulering av uppgifter och utförande av kliniska försök utan vederbörligt etikgodkännande. Easme angav också att två av de artiklar som i sökandens förslag hade beskrivits som ”de mest relevanta vetenskapliga publikationerna om innehållet i P-TEV-projektet” enligt CEPN innehöll bevis för oredligheten i fråga. Easme ansåg att denna bedömning skulle anses vara förenad med bias eller allvarlig bias, eftersom detta material hade legat till grund för den vetenskapliga bedömning som ledde till att bidraget beviljades. Sammanfattningsvis angav Easme att det objektiva kriteriet i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet för uppsägning av avtalet var uppfyllt i det aktuella fallet, i den mån ”[A] var en av grundarna till bidragsmottagaren och ha[de] befunnits skyldig till fel i tjänsteutövningen av CEPN”.

 Förfarandet och parternas yrkande

42      Sökanden har väckt den nu aktuella talan genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 8 oktober 2019.

43      Easme inkom med svaromål till tribunalens kansli den 27 januari 2019.

44      Sökanden inkom med replik den 23 mars 2020. Easme inkom med duplik den 23 juli 2020.

45      Den 12 april 2021 uppmärksammade Eismea tribunalen på att Eismea från och med den 1 april 2021 var Easmes rättsliga och universella efterträdare.

46      Parterna utvecklade sin talan och svarade på tribunalens frågor vid förhandlingen den 1 juli 2021.

47      Efter domaren Barna Berkes bortgång den 1 augusti 2021 utsåg ordföranden på nionde avdelningen en annan domare för att göra sammansättningen fullständig.

48      Genom beslut av den 26 augusti 2021 förordnade tribunalen (nionde avdelningen) att den muntliga delen av förfarandet skulle återupptas.

49      Den 14 september 2021, sedan parterna hade meddelat tribunalen att de inte begärde ny förhandling och tribunalen ansåg sig ha tillräckliga upplysningar, beslutade ordföranden på nionde avdelningen att återigen avsluta den muntliga delen av förfarandet.

50      Sökanden har yrkat att tribunalen ska

–        fastställa att Easmes uppsägning av avtalet är ogiltig,

–        förplikta Eismea att ersätta rättegångskostnaderna.

51      Eismea har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla talan, och

–        förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.

 Rättslig bedömning

 Tribunalens  behörighet

52      Tribunalen är enligt artikel 272 FEUF jämförd med artikel 256 FEUF behörig att träffa avgöranden med stöd av en skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal som ingåtts av unionen eller för dess räkning. Artikel 272 FEUF utgör således en särskild bestämmelse som gör det möjligt att väcka talan vid unionsdomstolen med stöd av en skiljedomsklausul, och detta utan någon begränsning avseende typen av talan som väckts vid unionsdomstolen (dom av den 26 februari 2015, Planet/kommissionen, C‑564/13 P, EU:C:2015:124, punkterna 22 och 23).

53      Såsom parterna i det nu aktuella fallet mycket riktigt har anfört, är tribunalen således behörig att pröva denna talan, i enlighet med artikel 272 FEUF, jämförd med artikel 256 FEUF, enligt skiljedomsklausulen i artikel 57.2 första stycket i bidragsavtalet.

 Huruvida  talan  är  välgrundad

54      Sökanden har anfört tre grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet, med motiveringen att det fel i yrkesutövning som påstås ha begåtts i forskningen inte kan tillskrivas sökanden eller någon fysisk person med befogenhet att företräda sökanden eller fatta beslut i sökandens namn och att felet under alla omständigheter inte påverkade P-TEV-projektet. Den andra grunden avser åsidosättande av proportionalitetsprincipen i den del uppsägningsbeslutet inte beaktade den omständigheten att det påstådda felet i yrkesutövningen inte påverkade P-TEV-projektets vetenskapliga relevans. Den tredje grunden avser åsidosättande av rätten till försvar i den del Easme inte lät sökanden ta del av etikexpertgruppens rapport som låg till grund för Easmes beslut att säga upp bidragsavtalet.

55      När talan väcks inom ramen för en skiljedomsklausul enligt artikel 272 FEUF ska tribunalen avgöra tvisten på grundval av den materiella rätt som är tillämplig på avtalet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2016, Isotis/kommissionen, T‑562/13, ej publicerad, EU:T:2016:63, punkt 51, och dom av den 20 maj 2019, Fundación Tecnalia Research & Innovation/REA, T‑104/18, ej publicerad, EU:T:2019:345, punkt 55 och där angiven rättspraxis). I detta fall är tillämplig materiell rätt huvudsakligen, mot bakgrund av vad som anges i bidragsavtalet i fråga, de unionsrättsliga bestämmelserna om ramprogrammet Horisont 2020, bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1), i den version som är tillämplig på de aktuella omständigheterna, och andra bestämmelser som följer av unionsrätten, samt i andra hand belgisk rätt, i enlighet med artikel 57.1 i bidragsavtalet.

56      Tribunalen anser det lämpligt att inleda prövningen med den tredje grunden.

 Den tredje grunden: Åsidosättande av rätten till försvar

57      Sökanden har påpekat att det var först genom svaromålet som sökanden fick kännedom om förekomsten av den externa etikexpertens rapport av den 11 december 2018 och om att denna rapport låg till grund för Easmes beslut att säga upp bidragsavtalet. Easme lät inte sökanden ta del av denna rapport under uppsägningsförfarandet. Som svar på en skrivelse som sökanden riktade till Easme för att förbereda repliken, bekräftade Easme dessutom att sökanden inte hade fått ta del av rapporten i fråga på grund av att det rörde sig om ett internt dokument som Easme hade använt sig av enbart för sin egen kontroll och vars resultat – uppsägningen av bidragsavtalet – sökanden hade fått ta del av. Easme nekade också sökanden tillgång till hela dokumentet och vägrade att uppge namnet på experten i fråga. Sökanden menar att Easme härigenom fråntog sökanden möjligheten att bemöta vissa påståenden i den externa etikexpertens rapport. Sökanden kunde således inte bestrida påståendena om att ”[det] inte rörde sig om ett normalt projekt”, att ”bakgrundsarbetet var behäftat med oredlighet i forskning” eller att ”man brustit i flera avseenden vad gäller efterlevnaden av de etiska reglerna i detta projekt”. Easme åsidosatte därmed sökandens rätt till försvar. Vad gäller innehållet i den externa etikexpertens rapport av den 11 december 2018 har sökanden understrukit att rapporten hänvisar till bloggen ”www.forbetterscience.com”. Bloggen drivs av en person som beskriver sig som ”oberoende vetenskapsjournalist” och tycks inte vara föremål för någon extern kontroll eller referentgranskning.

58      Eismea har anfört att rapporten från den externa etikexperten i motsats till vad sökanden har gjort gällande har företetts, i bilaga till svaromålet, och att det endast var namnet på experten i fråga som hade tagits bort. Eismea har angett att det i princip rör sig om ett internt arbetsdokument som Eismea behövde för att kunna göra sin bedömning och att den därför inte var avsedd att lämnas ut till stödmottagarna. Eismea har understrukit att sökanden i det nu aktuella fallet fick tillfälle att ta ställning till skälen för uppsägningen, vilka fördes fram i den andra förhandsskrivelsen, i sitt yttrande över nämnda skrivelse och att sökandens rätt till försvar därför inte kan anses ha åsidosatts i detta avseende. Eismea har förtydligat att det visserligen är riktigt att den externa etikexperten, vilken hade fått i uppdrag att bedöma sökandens yttrande över den första förhandsskrivelsen, i sin rapport faktiskt påpekade att det förekommit fel i tjänsteutövningen, men att rapporten inte låg till grund för den andra förhandsskrivelsen, eftersom Easme redan hade fått kännedom om dessa fel i tjänsteutövningen på egen hand. Av detta följer att rapporten i fråga inte har orsakat sökanden någon skada.

59      Tribunalen framhåller inledningsvis att denna grund anfördes för första gången i repliken. Det framgår av artikel 84.1 i tribunalens rättegångsregler att det inte är tillåtet att åberopa nya grunder under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet. Tribunalen konstaterar att grunden i det nu aktuella fallet vilar på förekomsten av en rapport från en extern etikexpert, vilken anlitades av Easme inom ramen för ett internt förfarande, som sökanden inte fick ta del av under förfarandet för uppsägning av bidragsavtalet och som sökanden fick kännedom om genom svaromålet. Tribunalen framhåller i detta avseende att det framgår av e‑postmeddelandena mellan sökanden och Easme om rapporten i fråga att den inte fanns på den webbportal som var avsedd för deltagare i ramprogrammet Horisont 2020 och att den inte hade lämnats ut till sökanden, eftersom det enligt Easme rörde sig om ett internt dokument. Tribunalen framhåller även att Eismea inte har bestritt sökandens påstående att sökanden för första gången fick kännedom om rapportens existens genom svaromålet.

60      Denna grund ska således anses vila på faktiska och rättsliga omständigheter som framkommit under förfarandet vid tribunalen och kan följaktligen tas upp till prövning, mot bakgrund av de krav som ställs i artikel 84.1 i rättegångsreglerna.

61      Tribunalen erinrar om att domstolen har slagit fast att om parterna i sina avtal med stöd av en skiljedomsklausul beslutar att ge unionsdomstolen behörighet att pröva tvister som hänför sig till det avtalet, är denna domstol behörig, oberoende av tillämplig lag enligt avtalet, att pröva åsidosättanden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och de allmänna principerna i unionsrätten (dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europe/kommissionen, C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkt 81).

62      När Easme fullgör ett avtal omfattas det således fortfarande av sina skyldigheter enligt stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten. Den omständigheten att den lag som är tillämplig på det aktuella avtalet inte säkerställer samma rättigheter som stadgan och de allmänna principerna i unionsrätten befriar därför inte Easme från skyldigheten att säkerställa att dessa garantier iakttas gentemot dess avtalsparter (dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europe/kommissionen, C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkt 82; se även, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2020, ADR Center/kommissionen, C‑584/17 P, EU:C:2020:576, punkt 86).

63      Av detta följer att tribunalen i det nu aktuella fallet är behörig att pröva Easmes påstådda åsidosättande av sökandens rätt till försvar.

64      Sökanden har anmärkt att Easme inte gav sökanden möjlighet att ta ställning till den externa etikexpertens bedömningar i fråga om sökandens yttrande över den första förhandsskrivelsen i rapporten av den 11 december 2018 innan Easme beslutade att säga upp bidragsavtalet och följaktligen åsidosatte sökandens rätt att yttra sig. Sökanden har även anmärkt att Easme i strid med sökandens rätt till försvar inte lämnade ut namnet på den externa etikexperten inom ramen för förfarandet vid tribunalen.

65      I artikel 41.2 a i stadgan, som sedan den 1 december 2009 har samma rättsliga värde som fördragen, föreskrivs att ”var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt vidtas mot honom eller henne”. Rätten att yttra sig är allmänt tillämplig (se dom av den 11 september 2013, L/parlamentet, T‑317/10 P, EU:T:2013:413, punkt 81 och där angiven rättspraxis). Denna rättighet ska således iakttas, oberoende av vilket slags administrativt förfarande som leder till att en enskild åtgärd vidtas, eftersom administrationen, enligt denna bestämmelses ordalydelse, avser att vidta en sådan ”enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt”. Rätten att bli hörd, som ska säkerställas även i avsaknad av tillämpliga bestämmelser, kräver således att den berörda personen ges tillfälle att i ett tidigare skede tillkännage sin ståndpunkt i fråga om de omständigheter som kan anföras mot vederbörande i den rättsakt som ska antas (dom av den 24 april 2017, HF/parlamentet, T‑584/16, EU:T:2017:282, punkt 150).

66      Rätten att yttra sig innebär närmare bestämt att den berörda personen, före antagandet av det beslut som påverkar honom eller henne negativt, ska ha beretts tillfälle att på ett meningsfullt sätt framföra sina synpunkter på huruvida de påstådda faktiska omständigheterna och förhållandena, på grundval av vilka beslutet kommer att antas, verkligen föreligger och är relevanta (dom av den 11 september 2013, L/parlamentet, T‑317/10 P, EU:T:2013:413, punkterna 80 och 81, och beslut av den 17 juni 2019, BS/parlamentet, T‑593/18, ej publicerat, EU:T:2019:425, punkterna 76 och 77).

67      Det framgår av artikel 22.1.1 i bidragsavtalet att Easme får anlita externa experter för att kontrollera att ett projekt genomförs korrekt och att projektet är förenligt med de skyldigheter som följer av avtalet.

68      Vidare framgår det av artikel 50.3.2 i bidragsavtalet att Easme, innan avtalet sägs upp med stöd av artikel 50.3.1 f, är skyldigt att formellt delge bidragsmottagaren sin avsikt och sina skäl och anmoda bidragsmottagaren att yttra sig senast 30 dagar efter denna delgivning.

69      I det nu aktuella fallet framhåller tribunalen att den externa etikexpertens rapport av den 11 december 2018 rörde sökandens yttrande över den första förhandsskrivelsen. Det är visserligen riktigt att rapporten även innehöll ett avsnitt, vars innehåll redovisas ovan i punkt 35, om CEPN:s utredning om A:s arbete och arbetsgrupp samt om deras koppling till P-TEV-projektet. Tribunalen konstaterar emellertid att detta avsnitt endast bekräftade uppgifter som redan hade redovisats i rapporten från den tredje etiska kontrollen av den 28 september 2018, vilken innehöll ett avsnitt med följande lydelse:

”[O]fficiella utredningar av oredlighet i forskning som nyligen genomfördes i Sverige har visat att det förekommit oredlighet i forskning i samband med banbrytande arbeten som P-TEV-projektet hänförde sig till samt i det kliniska arbete som gett proof-of-concept för de förfaranden som användes inom ramen för projektet.”

70      Det framgår för övrigt av själva lydelsen i den förteckning över kontradiktoriska argument som bifogades uppsägningsskrivelsen att Easme grundade sitt konstaterande, i fråga om konstaterandet att CEPN hade utrett A:s arbete avseende P-TEV-projektet, på rapporten från den tredje etiska kontrollen.

71      Av detta följer att Easme, i motsats till vad sökanden har anfört, inte kan anses ha grundat uppsägningen av bidragsavtalet på bedömningarna i den externa etikexpertens rapport av den 11 december 2018.

72      Tribunalen framhåller vidare att det angavs i den andra förhandsskrivelsen vilka skäl som låg till grund för uppsägningen av bidragsavtalet och att sökanden fick tillfälle att yttra sig över denna skrivelse i enlighet med artikel 50.3.2 i bidragsavtalet, såsom framgår av det yttrande som sökanden inkom med den 19 mars 2019.

73      Under dessa omständigheter finner tribunalen att Easme inte har åsidosatt sökandens rätt att yttra sig i det nu aktuella fallet.

74      Tribunalen konstaterar också att eftersom Easme, såsom framhålls ovan i punkt 71, inte grundade beslutet att säga upp bidragsavtalet på rapporten från den externa etikexperten, så innebär den omständigheten att Eismea inte lät sökanden ta del av namnet på experten i fråga inom ramen för förfarandet vid tribunalen i varje fall inte att sökandens rätt till försvar åsidosattes i nämnda förfarande.

75      Talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser den tredje grunden.

 Den första grunden: Åsidosättande av artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet

76      Sökanden har anfört att A, som i Easmes andra förhandsskrivelse och i uppsägningsskrivelsen pekades ut som den person som av CEPN befunnits skyldig till fel i tjänsteutövningen, inte är vare sig mottagare av bidraget eller en fysisk person med befogenhet att företräda sökanden eller handla i sökandens namn, i den mening som avses i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet. Det är således sökanden som i egenskap av part i bidragsavtalet och ensam mottagare av finansieringen är bidragsmottagare enligt avtalet, i enlighet med den ordlista som kommissionen tillhandahåller alla som söker bidrag och som framgår av bidragsavtalets lydelse. Sedan A lämnade sökandens styrelse i juli 2015 har hon inte heller haft någon befogenhet att företräda sökanden eller fatta beslut i sökandens namn. Hon har inte heller haft någon sådan befogenhet i egenskap av medgrundare till sökanden. Det framgår i detta avseende av svensk bolagsrätt att A:s minoritetsinnehav då förslaget om P-TEV-projektet lämnades inte gav henne någon möjlighet att företräda sökanden eller fatta beslut i sökandens namn. Sökanden har också understrukit att A inte heller hade någon befogenhet att företräda sökanden eller handla i sökandens namn enligt hennes avtal om deltidsanställning från och med 2015 fram till hennes uppsägning den 1 oktober 2016. Sökanden har också understrukit att A inte deltog i sökandens verksamhet över huvud taget efter det att hennes anställningsavtal tillfälligt hävdes utan lön den 4 mars 2016 fram till dess att nämnda avtal sades upp, och att hon alltså inte har haft något inflytande över förslaget om P-TEV-projektet vilket lämnades in i april 2017. Sökanden menar att det under dessa omständigheter är uppenbart att A inte hör till den personkategori som avses med artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet och att det fel i tjänsteutövningen som hon påstås ha gjort sig skyldig till inte kunde motivera en uppsägning av bidragsavtalet.

77      Sökanden har anfört att det är detta konstaterande som ligger till grund för att Eismea i efterhand har försökt ändra motiveringen till uppsägningen av bidragsavtalet genom att för första gången vid tribunalen anföra att det egentligen är sökanden, i egenskap av bidragsmottagare, som är ansvarig för oredlighet i forskning. Sökanden menar att Eismea inte har rätt att ompröva skälen till uppsägningen i detta skede av förfarandet utan att åsidosätta principen om förutsebarhet i ett domstolsförfarande. Enligt den europeiska kodexen för god förvaltningssed är en förvaltning dessutom skyldig att fatta förutsebara och klara beslut.

78      Sökanden har gjort gällande, för det fall att tribunalen godtar att Eismea ändrar skälen till uppsägningen av bidragsavtalet i efterhand, att det ändå saknas grund för uppsägningen. Sökanden har således understrukit att sökanden inte har bestritt CEPN:s slutsatser om den oredlighet i forskning som A och hennes forskningsgrupp gjort sig skyldiga till. Sökanden har emellertid anfört att sökanden inte kan klandras för att i förslaget om P-TEV-projektet medvetet ha inbegripit vetenskapliga artiklar behäftade med oredlighet i forskning som fått konsekvenser för projektets vetenskapliga och tekniska relevans.

79      Sökanden har för det första understrukit att förslaget om P-TEV-projektet lades fram för Easme i april 2017, medan CEPN:s rapport offentliggjordes först i mars 2018. För att bemöta Eismeas argument, att sökanden var medveten om problemen med A:s arbete då P-TEV-projektet lades fram, eftersom sökanden hade stängt av henne till följd av anklagelser om oredlighet i forskning redan i mars 2016, har sökanden påpekat att resultatet av den utredning som gjorts av Göteborgs universitet då var osäkert och att problemen uppenbarligen var komplexa, vilket utredningens längd vittnar om. Sökanden har således påpekat att det beslut i vilket rektorn vid Göteborgs universitet formellt fastställde bristerna i A:s och hennes forskningsgrupps forskning fattades i juni 2018.

80      Sökanden har för det andra påpekat att de vetenskapliga publikationer som citeras i förslaget om P-TEV-projektet inte innehöll eller inte längre innehöll några oriktiga bilder då detta förslag lades fram i april 2017. Först och främst, vad gäller artikeln i Lancet, har sökanden angett att denna artikel togs upp för att underbygga den omständigheten att blodkärl som framställts med hjälp av bioteknik inte ledde till avstötning eller andra allvarliga risker. Resultaten som anges i artikeln grundar sig på en äldre teknik, som inte används av sökanden, i vilken recelluleringen görs med hjälp av celler från ryggmärgen. Sökanden har framhållit att artikel i Lancet, i vilken det fanns ett mindre fel som avsåg en förstorad bild, tvärtemot vad som angavs i den andra förhandsskrivelsen, inte berördes av CEPN:s fastställande av oredlighet i forskning och fortfarande var publicerad i sitt originalformat när förslaget om P-TEV-projektet lades fram för Easme, i och med att tidskriften inte ansåg det nödvändigt att publicera en rättelse. När det vidare gäller artikeln i tidskriften EBioMedicine, har sökanden angett att den utgör den viktigaste referensen för P-TEV-projektet, eftersom den understryker att de kliniska resultaten visar att framställning av vävnad med hjälp av perifert blod, vilket motsvarar den teknik som sökanden utvecklar, i allmänhet inte leder till avstötning eller andra allvarliga risker. Sökanden har understrukit att CEPN inte påtalade någon inkonsekvens i denna artikel som var skäl att inbegripa den i CEPN:s utredning och att den alltså inte berördes av fastställandet av oredlighet i forskning vilket felaktigt anges i den andra förhandsskrivelsen. Vad gäller artikeln i Journal of Vascular Surgery har sökanden slutligen angett att denna artikel användes som referens i fråga om experiment med vener med klaffar men att den var mindre viktig för P-TEV-projektet, eftersom den inte avsåg kliniska försök utan in vitro-försök. Sökanden har framhållit att denna artikel inte nämndes i den andra förhandsskrivelsen, men att den vid publiceringen innehöll felaktiga bildförteckningar vilket var skälet till att CEPN fastställde oredlighet i forskning. Sökanden har emellertid understrukit att artikeln blev föremål för en rättelse som publicerades av Journal of Vascular Surgery i mars 2017, innan den sedan drogs tillbaka i mars 2019 på grund av tidskriftens policy.

81      Sökanden har också gjort gällande att den externa etiska expertgruppens konstateranden vid de tre etikkontrollerna under 2018, vilka beskrivits i svaromålet, inte är relevanta i denna tvist, eftersom Easme i slutänden inte motiverade sitt beslut att säga upp bidragsavtalet med de påstådda åsidosättandena av etiska principer, såsom framgår av den andra förhandsskrivelsen. Således anser sökanden även att hänvisningen till artikel 34 i bidragsavtalet saknar relevans.

82      Eismea har erinrat om de brister som fastställdes vid de tre på varandra följande etiska kontrollerna och som sökanden avsiktligen underlåtit att ange i sin talan. Eismea har understrukit att det är särskilt oroväckande att sökanden tre gånger har brustit i fråga om att uppfylla de etiska krav som fastställdes redan i de etiska rapporterna om dessa kontroller när det gäller ett projekt som, till sin art, ger upphov till betydande etiska farhågor.

83      Eismea har således anfört att sökandens tolkning av artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet är alltför snäv. Eismea menar att sökanden inte har förstått att denna bestämmelse i detta fall är tillämplig på sökanden i egenskap av bidragsmottagare, oberoende av A. Samma sak gäller artikel 34 i bidragsavtalet, enligt vilken avtalet får sägas upp om bidragsmottagaren åsidosätter någon av sina etiska förpliktelser. Eismea menar att uppsägningsbeslutet ska ses i detta sammanhang. Det framgår nämligen av lydelsen i den förteckning över argument som bifogades uppsägningsskrivelsen att beslutet att säga upp bidragsavtalet inte var kopplat till A:s deltagande, arbete eller tillhörighet till sökandens styrelse. Easme har för övrigt aldrig hänvisat till några sådana omständigheter. Sökandens argument, att A inte ingår i den personkategori som avses i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet, saknar således relevans.

84      Däremot menar Eismea att det inte råder några tvivel om att förslaget om P-TEV-projektet grundade sig på en teknik som tagits fram i samarbete med A och på den forskning som bedrivits av henne och av hennes forskningsgrupp. Eismea har också understrukit att förslaget om P-TEV-projektet hänvisade till de vetenskapliga publikationer som var mest relevanta för innehållet i projektet.

85      Eismea menar, såsom förklarades i den andra förhandsskrivelsen, att den forskning som låg till grund för sökandens förslag var behäftad med fel i tjänsteutövningen. Bevis för oredlighet i forskning har fastställts av CEPN i fråga om det arbete som presenterades av bidragsmottagarna i P-TEV-projektet i det förslag som sökanden lade fram i april 2017.

86      Eismea har påpekat att de artiklar som på sökandens initiativ citerades i avsnitt 4 i förslaget om P-TEV-projektet som de mest relevanta publikationerna om innehållet i det aktuella projektet, även angavs i del A i bilaga 1 till bidragsavtalet. Eismea har medgett att artikeln i EBiomedicine inte berördes i CEPN:s rapport men har påpekat att CEPN enligt sökandens utsago ändå hade vinnlagt sig om att kontrollera att den inte innehöll några inkonsekvenser. Eismea har även framhållit att sökanden inte har bestritt att CEPN menade att artikeln i Lancet, vilken framstod som särskilt relevant för P-TEV-projektet, innehöll en oriktig förstoring av en bild och att den förklaring som lämnats framstod som underlig och väckte tvivel om tillförlitligheten hos denna forskning, även om det inte var möjligt att fastställa att det rörde sig om en förfalskning. Vad gäller artikeln i Journal of Vascular Surgery har Eismea påpekat att CEPN fastställde att den innehöll två felaktigt placerade och komprimerade bilder, vilket var att likställa med bildmanipulering och vetenskaplig oredlighet, och att alla medförfattare, däribland A, följaktligen förklarades skyldiga till vetenskapligt bedrägeri.

87      Eismea har även understrukit att sökandens argument, att den oredlighet i forskning som påtalats i A:s publikationer inte påverkade P-TEV-projektet, var motsägelsefullt, eftersom sökande grundat sig på nya prekliniska uppgifter. Eismea anser för övrigt att det är oroväckande att sökanden inte ansåg det nödvändigt att underrätta Eismea om att P-TEV-projektet vilade på ny preklinisk forskning och lägga fram en publikation eller en samlad forskning för att underbygga det arbete som utförts, vilket sökanden var skyldig att göra enligt artikel 17.2 i bidragsavtalet.

88      Eismea har också anfört att sökanden mycket väl kände till anklagelserna om oredlighet i forskning som riktades mot A 2016 och deras inverkan på P-TEV-projektet när sökanden presenterade nämnda projekt. Detta framgår av den omständigheten att sökanden, vilket sökanden har angett i ansökan, hade vidtagit åtgärder just för att avlägsna A från sökandens organisation, bland annat det tillfälliga hävandet av hennes anställningsavtal i mars 2016, därefter uppsägningen av detta avtal i september 2016 och återköpet av hennes andelsinnehav. Detta framgår även av sökandens påstående i repliken, att ”[sökanden,] med hänsyn till kontroverserna runt [A], på ett tidigt stadium i genomförandet av P-TEV-projektet beslutade att inte grunda sig på uppgifter som kom från hennes forskning” och att ”[sökanden] i stället, tillsammans med sina partner, hade tagit fram alla nödvändiga prekliniska uppgifter till ansökningarna om godkännande av kliniska försök”. Eismea menar att sökanden alltså i sitt förslag medvetet tycks ha beskrivit två artiklar som, enligt vad som hade fastställts innan förslaget lämnades in, innehöll bevis för oredlighet, som ”de mest relevanta vetenskapliga publikationerna rörande innehållet i det föreslagna projektet”. Eismea anser, med beaktande av dessa omständigheter, att det inte har någon avgörande betydelse att ingen av artiklarna innehöll några manipulerade bilder då förslaget lämnades in eller att CEPN yttrade sig ett år efter det att förslaget lämnades in.

89      Eismea har understrukit att sökanden aldrig, vare sig under prövningen av bidraget eller under prövningen av förslag eller efter bidragets beviljande, har underrättat Easme om att de publikationer som redovisas i sökandens förslag och den teknik som P-TEV-projektet grundade sig på hade varit föremål för oredlighet i forskningen och en etisk överträdelse och att detta uppenbarligen dels stred mot ett förhållningssätt som vilar på inneboende förtroende för ett projekt som läggs fram inom ramen för ramprogrammet Horisont 2020, dels stred mot artikel 17.2 i bidragsavtalet. Eismea har påpekat att sökanden undertecknade en försäkran på heder och samvete under förberedelsefasen för bidraget och genom denna försäkran intygade att de uppgifter som krävdes för deltagande i bidragsförfarandet hade lämnats in sanningsenligt och att inga sådana uppgifter hade utelämnats.

90      Eismea menar att om Easme hade känt till att sökanden hade grundat sig på arbeten som var behäftade med fel i tjänsteutövningen, skulle P-TEV-projektet aldrig ha valts ut för finansiering. Sökanden vilseledde Easme genom att dölja A:s oredlighet i forskningen och härvid åsidosattes ett förhållningssätt som grundade sig på förtroende.

91      Eismea har vidare framhållit att sökanden inte medgav att det rörde sig om fel i tjänsteutövningen i de artiklar som sökanden avsiktligen valde att ange i sitt förslag förrän sökanden konfronterades med dessa av Easme under förfarandet för förhandsinformation.

92      Genom detta förhållningssätt gjorde sig sökanden således skyldig till åsidosättande av skyldigheten att iaktta de etiska principer som fastställs i artikel 34 i bidragsavtalet, vilket enligt den europeiska kodexen för forskningens integritet, framtagen av European Federation of Academies of Sciences and Humanities – All European Academies (ALLEA) och European Science Foundation, kan betraktas som ett fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas, i den mening som avses i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet.

93      Tribunalen framhåller inledningsvis att sökanden, såsom framgår av den försäkran på heder och samvete som undertecknades i sökandens namn av dess vd den 18 maj 2017, intygade att sökanden inte befann sig i någon av de situationer som skulle utesluta sökanden från EU-bidrag, i den mening som avses i artikel 131.5 i förordning nr 966/2012, varvid sökanden underströk följande:

”…

–        Sökanden (eller de personer som har befogenhet att företräda sökanden, fatta beslut i dess namn eller kontrollera sökanden) har inte genom lagakraftvunnen dom av behörig myndighet i en medlemsstat dömts för ett brott som rör sökandens yrkesmässiga uppträdande.

–        [Sökanden] har inte gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av [EASME], däribland genom beslut av [Europeiska investeringsbanken (EIB)] och internationella organisationer.

…”

94      EASME får även, i enlighet med artikel 50.3.1 l i bidragsavtalet, säga upp avtalet om bidragsmottagaren eller någon annan fysisk person med befogenhet att företräda sökanden eller fatta beslut i dess namn i samband med tilldelningsförfarandet eller inom ramen för avtalet har begått materiella fel, oegentligheter, bedrägeri eller allvarligt åsidosättande av sina avtalsförpliktelser, däribland oriktigt genomförande av åtgärden, ingivande av falska uppgifter, avsaknad av ingivande av erforderliga uppgifter eller åsidosättande av de etiska principer som avses i artikel 34 i avtalet.

95      I det nu aktuella fallet grundade Easme inte uppsägningen av bidragsavtalet på artikel 50.3.1 l i detta avtal, utan på artikel 50.3.1 f, enligt vilken Easme får säga upp avtalet om ”[s]tödmottagaren (eller någon annan fysisk person med befogenhet att företräda sökanden eller att fatta beslut i sökandens namn) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas”.

96      Easme inledde nämligen två på varandra följande förfaranden för att säga upp bidragsavtalet. Det första förfarandet för uppsägning inleddes genom den första förhandsskrivelsen av den 18 oktober 2018. Av skrivelsen framgick således att Easme, med hänsyn till de kvarstående bristerna i fråga om etiska skyldigheter som framhölls av expertgruppen efter den tredje etikkontrollen, ansåg att ”sökanden hade gjort sig skyldig till allvarligt åsidosättande av sina skyldigheter mot bakgrund av avtalet eller under tilldelningsförfarandet” (punkt 33 ovan).

97      Det andra förfarandet för uppsägning av bidragsavtalet inleddes genom den andra förhandsskrivelsen av den 18 februari 2019. I denna andra skrivelse angavs uttryckligen att Easme, efter att ha granskat sökandens yttrande över den första förhandsskrivelsen, vidhöll sin avsikt att säga upp bidragsavtalet ”men av andra skäl”. I samma skrivelse, efter att ha förtydligat vad som avsågs med ”andra skäl”, angav Easme att bidragsavtalet skulle sägas upp med stöd av artikel 50.3.1 f i nämnda avtal (punkt 36 ovan).

98      Av detta följer, i motsats till vad Eismea har gjort gällande, att argumenten avseende sökandens påstådda åsidosättande av etiska principer, vilka framhölls i den rapport som togs fram efter den tredje etikkontrollen och angavs av Easme i den första förhandsskrivelsen, saknar relevans för bedömningen av huruvida uppsägningen av bidragsavtalet var välgrundad.

99      Tribunalen framhåller även att det skäl som Easme anförde för att motivera uppsägningen av bidragsavtalet med stöd av artikel 50.3.1 f i nämnda avtal otvetydigt var den omständigheten att A hade befunnits skyldig till fel i tjänsteutövningen och inte, som Eismea anfört i sina skriftliga inlagor och vid förhandlingen, att sökanden medvetet i förslaget till P-TEV-projekt inbegrep arbeten som var behäftade med oredlighet i forskning och följaktligen vilseledde Easme om sin förmåga att genomföra projektet på ett korrekt sätt eller att sökanden medvetet i projektgenomförandet grundade sig på A:s arbete, vilket hade befunnits påverkat av brister i forskningen.

100    Det resonemang som Eismea anfört vid tribunalen motsägs således av innehållet i den andra förhandsskrivelsen. I den skrivelsen framhöll Easme nämligen först att A, ”medgrundare till [sökanden]”, av CEPN hade befunnits skyldig till allvarligt fel i tjänsteutövningen, för att sedan förtydliga att två publikationer som presenterats som de mest relevanta vetenskapliga publikationerna om innehållet i P-TEV-projektet innehöll bevis för felet i fråga och erinra om CEPN:s allvarliga kritik i fråga om hur A:s forskningsgrupp fungerade (punkt 36 ovan). Easme angav därefter att ”dessa slutsatser ifrågas[atte] [A:s] yrkesmässiga integritet och således [sökandens] operativa kapacitet att genomföra projektet på ett adekvat sätt och iaktta de krav som ställs i unionens budgetbestämmelser för stödberättigande” (punkt 36 ovan).

101    Det är särskilt anmärkningsvärt att den andra förhandsskrivelsen hänvisade till sökandens eventuella åsidosättande av sina skyldigheter för stödberättigande på grund av sökandens förhållande till en av sina grundare, vilket, för det fall det var styrkt, kunde motivera en uppsägning av bidragsavtalet med stöd av artikel 50.3.1 l i nämnda avtal, men däremot inte innehöll någon uppgift avsedd att visa att sökanden själv hade begått något fel i tjänsteutövningen.

102    Tribunalen konstaterar således att Easme i den andra förhandsskrivelsen ansåg att det var det fel i tjänsteutövningen som begåtts av A som ifrågasatte sökandens förmåga att genomföra P-TEV-projektet och sökandens iakttagande av sina skyldigheter för stödberättigande och inte något slags fel som begåtts av sökanden själv.

103    Detta konstaterande framgår även av slutsatsen i förteckningen över kontradiktoriska argument i uppsägningsskrivelsen, vilken har följande lydelse:

”Den sakliga grunden [i artikel 50.3.1 f] är bekräftad i det nu aktuella fallet. [A] var en av grundarna till bidragsmottagaren och har av CEPN befunnits skyldig till fel i tjänsteutövningen.”

104    Tribunalen erinrar i detta avseende om att Easme, enligt artikel 50.3.1. f i bidragsavtalet, får säga upp avtalet om ”[s]tödmottagaren (eller någon annan fysisk person med befogenhet att företräda bidragsmottagaren eller fatta beslut i dess namn) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas”.

105    Det framgår av den första sidan av bidragsavtalet att det inte var A utan sökanden som var stödmottagaren i nämnda avtal.

106    Det framgår vidare av handlingarna i målet, vilket inte har bestritts av Eismea, för det första att anställningsavtalet för A, som varit deltidsanställd av sökanden som vetenskaplig chef sedan september 2015, tillfälligt hävdes utan lön i mars 2016 och sades upp i december 2016, för det andra att A sedan juli 2015 inte längre var styrelseledamot i sökanden och, för det tredje, att A:s andelsinnehav i sökandens kapital då bidragsansökan för P-TEV-projektet lämnades in och till dess A sålde hela sitt innehav i slutet av 2018, låg under den gräns som i enlighet med svensk bolagsrätt gjorde det möjligt att fatta beslut i sökandens namn.

107    Eismea har visserligen gjort gällande, för första gången vid förhandlingen, att sökanden, i motsats till sin egen utsago, inte hade brutit alla band med A i april 2016, eftersom hon utsågs till vetenskaplig övervakare inom ramen för åtgärden ”Marie Skłodowska-Curie” i ramprogrammet Horisont 2020, vilken sökanden deltog i. Detta påstående visar först och främst att Eismeas resonemang vid tribunalen har varit motstridigt, eftersom Eismea också har anfört att Easme grundade uppsägningen av bidragsavtalet på ett allvarligt fel i tjänsteutövningen som begåtts av sökanden och inte av en fysisk person med befogenhet att företräda sökanden eller handla i sökandens namn. Tribunalen framhåller vidare att Eismea inte har lagt fram någon bevisning till stöd för sitt påstående vid förhandlingen. Tribunalen understryker slutligen att Eismeas påstående i varje fall inte är av den arten att det visar att A företrätt sökanden eller handlat i sökandens namn inom ramen för P-TEV-projektet.

108    Tribunalen konstaterar således att A inte hörde till den personkategori som avses i artikel 50.3.1 f i bidragsavtalet, eftersom hon inte var vare sig bidragsmottagare enligt avtalet eller en person som handlade i bidragsmottagarens namn eller för bidragsmottagarens räkning under eller efter det att hon befanns skyldig till den oredlighet i forskning som fastställdes av rektorn vid Göteborgs universitet med stöd av slutsatserna i CEPN:s utredning.

109    Easme hade därmed inte grund för att säga upp bidragsavtalet enligt artikel 50.3.1 f i nämnda avtal av det skäl som åberopades i uppsägningsskrivelsen av den 19 april 2019.

110    Denna slutsats påverkas inte av de övriga argument som Eismea har anfört i det nu aktuella målet.

111    Eismeas resonemang om att sökanden själv begick ett fel i tjänsteutövningen genom att vid presentationen av sitt förslag för P-TEV-projektet medvetet dölja A:s vetenskapliga oredlighet, i strid med skyldigheten att iaktta de etiska principer som anges i artikel 34 i bidragsavtalet, eller om att sökanden gjorde sig skyldig till ett allvarligt fel i tjänsteutövningen genom att i genomförandet av P-TEV-projektet medvetet grunda sig på A:s arbete, vilket hade befunnits påverkat av bristerna i forskningen, utgör en ny motivering till uppsägningen av bidragsavtalet. Om tribunalen under domstolsförfarandet lät Eismea ändra skälen till beslutet att säga upp bidragsavtalet, skulle det ofrånkomligen inverka menligt på effektiviteten i uppsägningsförfarandet enligt artikel 50.3.2 i avtalet och på de rättigheter som bidragsmottagarna garanteras genom avtalet.

112    Dessutom vilar Eismeas resonemang under alla omständigheter på det oriktiga antagandet att sökanden medvetet dolde oredlighet i forskningen som påverkade de arbeten som citeras i förslaget om P-TEV-projektet.

113    Sökanden fick visserligen, enligt egen utsago, kännedom om anklagelserna mot A redan den 3 mars 2016 och hävde då som en följd av detta tillfälligt A:s anställningsavtal, för att sedan säga upp det i slutet av september samma år, och bröt alla kontakter med hennes forskningsgrupp. Icke desto mindre pågick CEPN:s utredning fortfarande då P-TEV-projektet lämnades in, och rektorn för Göteborgs universitet fastställde inte officiellt den oredlighet i forskningen som A och hennes forskningsgrupp gjort sig skyldiga till förrän i juni 2018, med stöd av CEPN:s slutsatser som offentliggjordes i mars 2018. Eismea kan följaktligen inte klandra sökanden för att ha dolt de aktuella felen. Den omständigheten att sökanden själv uppgav att man på ett tidigt stadium i genomförandet av P-TEV-projektet tog avstånd från A:s forskning genom att ta fram egna prekliniska uppgifter, med hänsyn till kontroverserna runt den sistnämnda, är inte i sig av den arten att det påverkar detta konstaterande.

114    Tribunalen framhåller även att Eismeas påstående, att de artiklar som presenterades som de mest relevanta för innehållet i P-TEV-projektet var påverkade av forskningsfelen då förslaget om P-TEV-projektet lämnades in till Eismea, är felaktigt. Artikeln i EBiomedicine var således, tvärtemot vad som angavs i den andra förhandsskrivelsen och såsom Eismea har medgett, inte föremål för CEPN:s fastställande av oredlighet i forskning, och CEPN har inte påtalat någon inkonsekvens som gav skäl att inbegripa denna artikel i utredningen. Det framgår även av CEPN:s rapport att artikeln i Lancet, tvärtemot vad som också angavs i den andra förhandsskrivelsen, visserligen innehöll en oriktigt förstorad bild som väckte tvivel om resultatens tillförlitlighet, inte heller berördes av fastställandet av oredlighet i forskning. När det slutligen gäller artikeln i Journal of Vascular Surgery, vilken berördes av CEPN:s fastställande av oredlighet i forskning, har Eismea inte bestritt att den bildförteckning som motiverade fastställandet av oredlighet i forskning hade varit föremål för en rättelse som redan hade publicerats då förslaget om P-TEV-projektet lämnades in. Tribunalen framhåller också att Eismea inte har lagt fram någon bevisning till stöd för påståendet att det var på grund av brister i forskningen, vilka fastställdes av CEPN i fråga om A:s arbete, som Journal of Vascular Surgery därefter tog bort artikel i fråga med åberopande av sin utgivningspolicy.

115    Talan ska mot bakgrund av det ovan anförda bifallas på den första grunden, utan att den andra grunden, avseende åsidosättande av proportionalitetsprincipen, behöver prövas.

 Rättegångskostnader

116    Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att Eismea ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom Eismea har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (nionde avdelningen)

följande:

1)      Den uppsägning som Genomförandeorganet för små och medelstora företag meddelat avseende bidragsavtalet för projektet ”Individanpassade vener framställda med bioteknik som primärbehandling för patienter med kronisk venös insufficiens – PTEV” (Personalized Tissue-Engineered Veins as the first Cure for Patients with Chronic Venous Insufficiency - P-TEV), med referensnummer 778620, är ogiltig.

2)      Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag ska ersätta rättegångskostnaderna.

Costeira

Kancheva

Perišin

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 2 mars 2022.

Underskrifter


*      Rättegångsspråk: engelska.