Language of document : ECLI:EU:C:2024:66

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT ANTHONY MICHAEL

COLLINS

föredraget den 18 januari 2024(1)

Mål C104/23

A GmbH & Co. KG

mot

Hauptzollamt B

(begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzhof (Federala skattedomstolen, Tyskland))

”Begäran om förhandsavgörande – Tullunion – Gemensam tulltaxa – Kombinerade nomenklaturen – Klassificering av varor – Tulltaxenummer 9406 – Begreppet monteringsfärdiga byggnader – Kalvhyddor – Klassificering enligt undernummer 9406 00 80”






I.      Inledning

1.        Genom denna begäran om förhandsavgörande vill Bundesfinanzhof (Federala skattedomstolen, Tyskland) få klarhet i huruvida vid tillämpning av den kombinerade nomenklaturen kalvhyddor av plast är ”monteringsfärdiga byggnader” enligt kapitel 94 eller ”plastvaror” enligt kapitel 39.

II.    Tillämpliga bestämmelser

2.        Kombinerade nomenklaturen som anges i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan(2) reglerar tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen. I enlighet med den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering(3), som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, grundar sig Kombinerade nomenklaturen på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (kallat det harmoniserade systemet). Det består av kapitel, avdelningar, nummer och undernummer, och varje nummer och undernummer har ett eget kodnummer. De första sex siffrorna avser nummer och undernummer i det harmoniserade systemets nomenklatur medan den sjunde och åttonde siffran avser specifika undernummer.

3.        Kombinerade nomenklaturen, i lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,(4) trädde i kraft den 1 januari 2015.(5) Den var tillämplig i alla relevanta avseenden i det nationella målet.(6)

4.        Avsnitt I underavsnitt A i del 1 i Kombinerade nomenklaturen har rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen”. Såvitt är relevant i detta mål föreskriver det följande:

”1.      Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

2      a) Anges en viss vara i ett HS-nummer ska varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel ska klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, ska klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan.

3.      När vid tillämpning av regel 2 b, eller i annat fall, två eller flera HS-nummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:

a)      Det HS-nummer som har den mest specificerade varubeskrivningen ska tillämpas framför ett HS-nummer som har en mer allmän varubeskrivning.

b)      Blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, ska såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär.

4.      Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående, ska klassificeras enligt det HS-nummer som är tillämpligt för närmast liknande vara.

6.      Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer ska bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå ska jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel ska anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

5.        Kapitel 39 och kapitel 94 är de bestämmelser i Kombinerade nomenklaturen som har betydelse för tolkningsfrågorna till domstolen. Nummer 3926 i Kombinerade nomenklaturen har rubriken ”Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 3901–3914”. Undernumret 3926 9097 har rubriken ”Andra”. Anmärkning 1 till kapitel 39 i Kombinerade nomenklaturen anger följande:

”Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material enligt nr 3901–3914 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i närvaro av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning, valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör. …”

6.        Anmärkning 2 x till kapitel 39 i Kombinerade nomenklaturen anger att detta kapitel inte omfattar artiklar enligt kapitel 94, inbegripet ”monterade eller monteringsfärdiga byggnader”. Nummer 9406 i Kombinerade nomenklaturen har rubriken ”Monterade eller monteringsfärdiga byggnader”. Anmärkning 4 till kapitel 94 i Kombinerade nomenklaturen anger följande:

”Med monterade eller monteringsfärdiga byggnader i nr 9406 förstås byggnader som färdigställts i fabrik eller som består av byggnadselement som föreligger tillsammans och ska hopmonteras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.”

III. De faktiska omständigheterna i det nationella målet, tolkningsfrågorna och förfarandet vid domstolen

7.        Enligt den hänskjutande domstolen säljer klaganden A Gmbh vad som denne beskriver som kalvhyddor eller kalviglor i olika storlekar och utföranden för att inhysa kalvar för uppfödning. Kalvhyddorna har ett skal av plast med väggar och ett tak och, beroende på modellen, ett golv. De har öppningar för strö och ventilation. Framsidan består av en ingång utan dörr, men för vissa modeller finns dörrar som tillval. Den största modellen (kallad grupphydda) importeras utan golv med möjlighet att senare anlägga ett massivt trägolv. Den minsta kalvhyddemodellen är 147 cm lång, 109 cm bred och 117 cm hög. Grupphyddan är 220 cm lång, 273 cm bred och 183 cm hög. Kalvhyddor placeras vanligtvis utomhus i syfte att skydda kalvarna mot vädret. De består av polyetylen innehållande 8 procent titandioxid. Mellan 12 och 21 procent av varje exemplar består av en metallställning och dörrkarmar.

8.        Den 5 augusti 2015 begärde klaganden att motparten Hauptzollamt B (Huvudtullkontoret B) skulle utfärda ett bindande besked om klassificering av kalvhyddorna enligt undernummer 9406 0080 i Kombinerade nomenklaturen som ”monteringsfärdiga byggnader” bestående av ”annat material”. Den 29 september 2015 utfärdade motparten ett bindande besked om klassificering av dem enligt nummer 3926 9097 som andra plastvaror än de som omfattas av undernummer 3926 1000–3926 9092 i Kombinerade nomenklaturen. Till följd härav tilldelades kalvhyddorna en tullsats om 6,5 procent i stället för den tullsats om 2,7 procent som skulle ha gällt om de klassificerats som monteringsfärdiga byggnader.

9.        Klaganden begärde omprövning vid Finanzgericht (Skattedomstol, Tyskland) av motpartens klassificering och yrkade att kalvhyddorna skulle klassificeras som ”monteringsfärdiga byggnader”. Finanzgericht (Skattedomstol) avslog detta yrkande på den grunden att eftersom kalvhyddorna bestod av polyetylen, som gav dem deras huvudsakliga karaktär, hade kalvhyddorna riktigt klassificerats enligt undernummer 3926 9097. Den förklarade att eftersom kalvhyddornas framsida nästan helt utgjordes av en ingång, utgjorde de inte ett omslutet utrymme och kunde därför inte klassificeras som monteringsfärdiga byggnader.

10.      Klaganden överklagade detta beslut till den hänskjutande domstolen.

11.      Enligt den hänskjutande domstolen har klaganden påstått att det inte är nödvändigt att kalvhyddor är omslutna på alla sidor för att de ska omfattas av nummer 9406 i Kombinerade nomenklaturen. Varken förordningen eller dess anmärkningar innehåller ett sådant krav och exemplen på byggnader i anmärkning 4 till kapitel 94 i Kombinerade nomenklaturen innefattar ”skjul” som kan ha öppningar för in- och utgång som inte kan stängas eller en sida som är helt öppen. Dessa exempel återger de förklarande anmärkningarna till nummer 9406 i det harmoniserade systemet och anmärkning 4 i kapitel 94 i Harmonized Tariff Schedule of the United States (Förenta staternas harmoniserade tulltaxa). Klaganden har anmärkt att väderleksförhållandena i många medlemsstater är sådana att det inte alltid är nödvändigt att en byggnad utgör ett fullständigt omslutet utrymme för att den ska kunna användas som sådan. Inte heller är det uppenbart att människor ska kunna gå in i ”monteringsfärdiga byggnader” eller att alla dessa, inbegripet dem som är långa, ska kunna göra det utan att böja sig.

12.      Den hänskjutande domstolen konstaterar också att enligt motparten är det nödvändigt att inledningsvis – då nummer, anmärkningar och förklaringar saknar definitioner – ta vardagligt språkbruk i beaktande vid klassificeringen av en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406. Motparten har anmärkt att inte alla varor som omfattas av begreppet ”byggnad” enligt vardagligt språkbruk är ”monteringsfärdiga byggnader” vid tillämpning av anmärkning 4 till kapitel 94 och tullskattenummer 9406 i Kombinerade nomenklaturen. Motparten har påstått att de byggnader som anmärkning 4 till kapitel 94 hänvisar till bland annat är omslutna på samtliga sidor, är avsedda för långvarig (immobil) användning, har en stabil konstruktion och är tillräckligt stora för att en person av medellängd ska kunna gå in i dem i upprätt ställning.

13.      Den hänskjutande domstolen konstaterar att i enlighet med de allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skulle kalvhyddorna klassificeras enligt nummer 3926 såvida de inte uteslöts därifrån i enlighet med anmärkning 2 x till kapitel 39, då de är monteringsfärdiga byggnader som omfattas av kapitel 94. Till skillnad från den ståndpunkt som intagits av Finanzgericht (Skattedomstol) och motparten anser den hänskjutande domstolen att nummer 9406 inte kräver att en monteringsfärdig byggnad omsluter ett utrymme på alla sidor. Den hänskjutande domstolen anser också att en monteringsfärdig byggnad för att omfattas av nummer 9406 ska göra det möjligt för personer av medellängd att gå in i den och åtminstone ha ett utrymme i vilket de kan stå upprätta. Mot bakgrund av dess tvivel beträffande varornas klassificering vilandeförklarade Bundesfinanzhof (Federala skattedomstolen) målet och hänsköt följande frågor till EU-domstolen för förhandsavgörande:

”1.      Uppställs det enligt nummer 9406 i Kombinerade nomenklaturen ett tvingande krav på att en monteringsfärdig byggnad fullständigt måste omsluta ett utrymme från alla sidor?

2.      Om fråga 1 besvaras nekande uppställs det enligt nummer 9406 ett krav på att en monteringsfärdig byggnad är tillräckligt stor för att kunna beträdas av en person av medellängd och krävs det i detta hänseende minst ett område med ståhöjd som kan beträdas av en sådan person eller är det tillräckligt att byggnaden kan beträdas hukande?”

14.      Europeiska kommissionen har yttrat sig skriftligt.

IV.    Bedömning

 Europeiska kommissionens yttrande

15.      Vid behandlingen av tolkningsfrågorna tillsammans konstaterar kommissionen i linje med den hänskjutande domstolens inställning att det för klassificeringen av kalvhyddorna i fråga är nödvändigt att bestämma om de är ”monteringsfärdiga byggnader” som till följd av anmärkning 2 x till kapitel 39 i Kombinerade nomenklaturen undantar dem från klassificering enligt kapitel 39. Det framgår av anmärkning 4 till kapitel 94 att en ”monteringsfärdig byggnad” ska vara en ”byggnad” som motsvarar exemplen i anmärkningen som anger bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader. 2022 års förklarande anmärkningar till det harmoniserade systemet anger vissa typer av växthus och gatukiosker som ”monteringsfärdiga byggnader”.(7)

16.      Kommissionen har konstaterat att varken Kombinerade nomenklaturen eller det harmoniserade systemet definierar begreppet ”byggnad”. Fastställandet av betydelsen av och räckvidden för sådana uttryck som inte definierats i unionsrätten ska ske i enlighet med deras normala betydelse i vanligt språkbruk, med beaktande av det sammanhang i vilket de används och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som uttrycken ingår i.(8) Kommissionen har intagit den ståndpunkten – med hänvisning till definitionen av ”building” på engelska och ”Gebäude” på tyska – att för att en konstruktion ska klassificeras som en ”monteringsfärdig byggnad” ska den ha ett tak och väggar, vara avsedd för användning av personer som kan röra sig i den för att utföra sina sysslor, vara placerad utomhus och ha en viss stabilitet och varaktighet.

17.      Beträffande det antal väggar som en byggnad ska ha och/eller huruvida den ska innehålla ett omslutet utrymme har kommissionen och den hänskjutande domstolen hänvisat till protokoll från 227:e mötet med tullkodexkommittén. Dessa ställningstaganden är visserligen inte bindande men de uttalar att medan en byggnad inte nödvändigtvis behöver ha fyra väggar ska den ha ett tak och några väggar.(9) Denna uppfattning bekräftas av det förhållandet att skjul, som anges som exempel i anmärkning 4 till kapitel 94, inte alltid har fyra väggar. Ett krav att en byggnad ska ha fyra väggar eller på annat sätt vara omsluten kan leda till att varor klassificeras enligt olika undernummer beroende på huruvida den har dörrar, vilket skulle motverka målet med enhetlig klassificering.

18.      Kravet att en byggnad ska användas av personer som kan röra sig i den för att utföra sina uppgifter får stöd i förhållandet att samtliga artiklar som förtecknas enligt kapitel 94 är avsedda för användning av människor och att Kombinerade nomenklaturen klassificerar artiklar för användning av djur på annat ställe. Kommissionens slutsats är således att ”monteringsfärdiga byggnader” i den mening som avses i nummer 9406 ska vara för användning av människor, att det ska vara möjligt för personer att röra sig i dem och att de är av sådan storlek att personer kan gå in i dem och utföra sina sysslor i dem utan svårighet. Det är i detta sammanhang som kommissionen hänvisat till Kombinerade nomenklaturens behandling av växthus och polytunnlar. För att klassificera ett växthus som en ”monteringsfärdig byggnad” måste det vara tillräckligt stort för att en person av medellängd ska kunna gå in i det. Kommissionen har hänvisat till förordning (EG) nr 1655/2005,(10) som föreskriver att ett ”miniväxthus” som är 50 cm långt, 24 cm brett och 25 cm högt inte anses som en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406. Enligt 2019 års förklarande anmärkningar avseende Kombinerade nomenklaturen(11) ska på samma sätt en polytunnel för att vara en ”monteringsfärdig byggnad” vara tillräckligt stor för att en person ska kunna gå in i den. Det skulle också vara oförenligt med de exempel som ges i anmärkning 4 om det vore tillräckligt att en person av medellängd kan röra sig i sådana konstruktioner utan att kunna stå upprätt. Kommissionens slutsats är att kalvhyddor inte är ”monteringsfärdiga byggnader” enligt nummer 9406 såvida de inte har en sådan storlek att en person kan röra sig i dem stående.

19.      Kommissionen hyser inte något tvivel att kalvhyddorna i fråga i det nationella målet är avsedda att användas utomhus.

20.      Genom hänvisning till exemplen i anmärkning 4 hyser kommissionen tvivel beträffande huruvida varorna som är i fråga i det nationella målet uppfyller kravet på varaktighet och stabilitet. Den åberopar som exempel de polytunnlar som enligt 2019 års förklarande anmärkningar beträffande Kombinerade nomenklaturen inte omfattas av nummer 9406 om de lätt kan nedmonteras och flyttas från en plats till en annan. Mot bakgrund av deras synbara storlek och vikt har kommissionen uppfattningen att det kan vara möjligt att lätt flytta kalvhyddorna i fråga från plats till plats, i vilket fall kravet på varaktighet och stabilitet inte skulle vara uppfyllt.

 Bedömning

21.      Såsom kommissionen med rätta konstaterat är EU-domstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i Kombinerade nomenklaturen av de aktuella varorna, snarare än att själv utföra klassificeringen.(12) Fastän denna klassificering följer av en bedömning som enbart avser de faktiska omständigheterna, vilken det inte ankommer på EU-domstolen att göra inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande,(13) kan EU-domstolen emellertid med ledning av de faktiska omständigheterna i målet ge den nationella domstolen vägledning och riktlinjer.(14)

22.      I enlighet med domstolens fasta praxis ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i Kombinerade nomenklaturen och i dess avdelningar och kapitel.(15) Även om de förklarande anmärkningarna dels till det harmoniserade systemet, dels till Kombinerade nomenklaturen inte är bindande utgör de viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma.(16)

23.      Den hänskjutande domstolen har anfört att i enlighet med punkt 3 b i allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen och på grund av förhållandet att kalvhyddorna i fråga främst består av polyetylen, omfattas de i princip av nummer 3926. Anmärkning 2 x undantar ”monteringsfärdiga byggnader” enligt kapitel 94 från kapitel 39. Frågan vid den hänskjutande domstolen kan således lösas genom fastställande av huruvida artiklarna i fråga är ”monteringsfärdiga byggnader” i den mening som avses enligt nummer 9406, eftersom om de är det kan de inte omfattas av kapitel 39. Följden är att klassificeringen av artiklarna i fråga kan genomföras genom ett uteslutningsförfarande. Om en ”monteringsfärdig byggnad” ska ha ett utrymme som fullständigt omsluts av alla dess sidor eller ska vara tillräckligt stor för att personer av medellängd ska kunna gå in i den eller stå upprätt i den omfattas kalvhyddorna i fråga inte av nummer 9406 och omfattas därför av nummer 3926.

24.      Den hänskjutande domstolen konstaterar att byggnader enligt normalt språkbruk vanligen antas vara täckta konstruktioner men inte nödvändigtvis ha väggar på alla sidor som fullständigt omsluter utrymmet däri. Medan de flesta exemplen på byggnader i anmärkning 4 till kapitel 94 är omslutna på alla sidor, såsom klaganden riktigt har påpekat, kan skjul konstrueras med en eller fler öppna sidor. Eftersom det är möjligt att som tillval förse vissa av modellerna med dörrar kan kalvhyddorna innehålla ett slutet utrymme.

25.      Enligt de allmänna bestämmelserna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen ska klassificeringen först bestämmas med ledning av lydelsen av numren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen. Nummer 9406 i Kombinerade nomenklaturen använder termen ”vorgefertigte Gebäude” på tyska, ”prefabricated buildings” på engelska och ”constructions préfabriqueés” på franska, som ska tolkas mot bakgrund av exemplen i anmärkning 4 till kapitel 94.

26.      Protokollet från det 227:e mötet med tullkodexkommittén visar problemen med klassificeringen av gränsfall. På detta möte var representanter för sexton medlemsstater för klassificering av ett trädgårdsrum med tak och tre väggar bestående av en aluminiumram och glas som en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406, medan representanter för nio medlemsstater var för dess klassificering som en aluminiumkonstruktion enligt nummer 7610. Tullkodexkommitténs slutsatser stämmer överens med klagandens yttrande vid den hänskjutande domstolen att skjul kan ha en eller fler öppna sidor. Kommissionen och den hänskjutande domstolen delar denna uppfattning.

27.      Mot bakgrund av dessa uttalanden är det min uppfattning att det inte krävs att en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406 ska ha ett utrymme som är omslutet på alla dess sidor. Härav följer att jag delar den slutsats som majoriteten i tullkodexkommittén dragit att en byggnad inte behöver ha fyra väggar. Även om det är riktigt att de byggnader som anges i anmärkning 4 till kapitel 94 vanligen har utrymmen som omsluts på alla sidor undantar inte detta en ”monteringsfärdig byggnad” som inte har detta omslutna utrymme från att omfattas av detta begrepp. Enligt normalt språkbruk kan en konstruktion utgöra en byggnad oaktat att den inte har ett omslutet utrymme. Inom ramen för denna begäran om förhandsavgörande är höskjul och skjul för torkning av timmer exempel som omedelbart kommer i åtanke.

28.      Såvitt gäller frågan huruvida en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406 ska ha en minsta höjd ska detta begrepp bedömas mot bakgrund av exemplen i anmärkning 4 till kapitel 94. Betraktar man termen ”skjul” för sig kan det påstås att vissa skjul kanske inte har en sådan storlek som gör det möjligt för en person av medellängd att gå in i dem i upprätt ställning men de skulle ändå utgöra en byggnad. Exemplen i anmärkning 4 till kapitel 94 på bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader tyder på att ”monteringsfärdiga byggnader” är sådana konstruktioner som en person av medellängd kan gå in och röra sig i. Det förefaller som om slutsatsen är att för att ”skjul” ska utgöra ”monteringsfärdiga byggnader” vid tillämpning av anmärkning 4 till kapitel 94, så ska de ha en sådan storlek som tillåter att en person av medellängd går in och rör sig i dem stående.

29.      Jag har kommit till denna slutsats utan att stödja mig på de tre argument som kommissionen framfört. För det första delar jag inte argumentet att undantaget i förordning nr 1655/2005 för miniväxthus från nummer 9406 innebär en generell inställning med avseende på höjdkraven på en ”monteringsfärdig byggnad”, som annars skulle omfattas av detta nummer. Måtten för det föremål som anges däri var ungefär 50 cm på längden, 24 cm på bredden och 25 cm på höjden. Såsom framgår av fotografiet i bilaga till denna förordning, vilket är av vägledande karaktär, liknar detta föremål en glaslåda eller en behållare som inte kan misstas för en byggnad.

30.      För det andra förefaller påståendet att en ”monteringsfärdig byggnad” enligt nummer 9406 ska ha en storlek som möjliggör för en person av medellängd att gå in i den, då de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen anger detta, inte vara riktigt, när detta uttalande förekommer i samband med omnämnandet av polytunnlar och således inte har avsetts ha generell tillämplighet.

31.      För det tredje delar jag inte heller kommissionens argument att som en följd av förhållandet att alla artiklar i kapitel 94 är avsedda för mänskligt bruk, ska skjul för djur och andra artiklar avsedda för användning av djur omfattas av ett annat nummer i Kombinerade nomenklaturen. Medan benämningarna på avdelningar och kapitel enligt den första regeln i allmänna bestämmelser för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen endast är vägledande, ingår kapitel 94, som bland annat avser möbler, sängkläder, kuddar, ljusskyltar och namnplåtar med belysning, i avdelning XX i Kombinerade nomenklaturen med rubriken ”Diverse varor”. En avdelning som består av diverse föremål är till sin natur en blandning av alla slag av föremål. Det förefaller mig vara svårt, om inte omöjligt, att dra någon slutsats av denna blandning. När jag kommer till denna slutsats konstaterar jag att Världstullorganisationen år 1977 som monteringsfärdiga byggnader av trä enligt nummer 9406 klassificerade 10 spannmålssilor avsedda att användas på bondgårdar och bestående av runda sektioner med avtagande diameter. Sektionerna var tillverkade av träfiberskivor samt avsedda att placeras på varandra och hållas ihop av järnrör. Silorna var inte försedda med maskinell utrustning eller med utrustning för uppvärmning eller avkylning.(17)

32.      Med förbehåll för den hänskjutande domstolens kontroll föranleder beskrivningen av kalvhyddorna i beslutet om hänskjutande frågan om deras varaktighet och stabilitet, vilket, som kommissionen har framhållit, är egenskaper som bör beaktas vid bestämmandet av om konstruktionerna ska klassificeras som ”monteringsfärdiga byggnader”.

33.      Klaganden har också hänvisat till Harmonized Tariff Schedule of the United States (Förenta staternas harmoniserade tulltaxa). Nummer 9406, som behandlar monteringsfärdiga byggnader, innehåller ett specifikt undernummer för ”Animal sheds of plastic” (Skjul av plast för djur). Mot bakgrund av att dess anmärkning 4 nästan är identisk(18) med anmärkningen i det harmoniserade systemet och i Kombinerade nomenklaturen finner jag att den stöder påståendet att skjul av plast för djur inte omfattas av nummer 9406 i enlighet med den anmärkningen och att en specifik införing skulle krävas för att de ska omfattas av kapitel 94. Den uttryckliga införingen i amerikanska nomenklaturen av skjul av plast för djur som ett undernummer till nummer 9406 visar endast att det föreligger en skillnad mellan inställningen i EU och Förenta staterna till denna fråga.(19)

V.      Förslag till avgörande

34.      Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ska besvara tolkningsfrågorna från Bundesfinanzhof (Federala skattedomstolen, Tyskland) på följande sätt:

Kombinerade nomenklaturen, som anges i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014,

ska tolkas så, att en monteringsfärdig byggnad enligt nummer 9406 däri

–        inte behöver fullständigt omsluta ett utrymme på alla sidor,

–        ska vara tillräckligt stor för att en person av medellängd ska kunna gå in i den och åtminstone ha ett område som en sådan person kan gå in på i upprätt ställning, och

–        ska vara varaktig och stabil.


1      Originalspråk: engelska.


2      EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22.


3      United Nations Treaty Series, vol. 1503, s. 4, nr 25910 (1988); EGT L 198, 1987, s. 3.


4      EUT L 312, 2014, s. 1.


5      I enlighet med artikel 12 i förordning nr 2658/87 antar kommissionen varje år genom en förordning en fullständig version av Kombinerade nomenklaturen tillsammans med motsvarande autonoma och konventionella tullsatser i Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av rådet eller kommissionen.


6      I enlighet med domstolens praxis, se, till exempel, dom av den 2 maj 2019, Onlineshop (C‑268/18, EU:C:2019:353, punkt 22).


7      Kommissionen hänvisar till 2022 års förklarande anmärkningar, då koderna i det harmoniserade systemet inte har varit föremål för någon materiell förändring i tiden efter de faktiska omständigheterna i det nationella målet.


8      Se, till exempel, dom av den 6 september 2018, Kreyenhop & Kluge (C‑471/17, EU:C:2018:681, punkt 39).


9      Protokoll från det 227:e mötet med tullkodexkommittén, s. 10.


10      Kommissionens förordning (EG) nr 1655/2005 av den 10 oktober 2005 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 266, 2005, s. 50).


11      EUT C 119, 2019, s. 1.


12      Se, till exempel, dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls (C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 21 och där angiven rättspraxis).


13      Ibidem.


14      Se, till exempel, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Uroplasty (C‑514/04, EU:C:2006:56, punkt 45).


15      Se, till exempel, dom av den 28 april 2022, PRODEX, (C‑72/21, EU:C:2022:312, punkt 28).


16      Ibidem, punkt 29.


17      Denna information om ett uttalande om klassificering finns i Världstull-organisationens databas för varor i det harmoniserade systemet. Se https://www.wcotradetools.org/en/harmonized-system. Klassificeringsuttalanden åtnjuter samma ställning som förklarande anmärkningar med den skillnaden att de förstnämnda avser specifika varor. I sin dom av den 19 november 1974, Douaneagent der Nederlandse Spoorwegen (38/75, EU:C:1975:154, punkt 24) förklarade domstolen följande: ”Klassificeringsuttalanden från [Världstullorganisationen] är inte bindande för de fördragsslutande parterna, men de har betydelse för tolkningen som är desto mer bestämmande då de emanerar från en källa som av de fördragsslutande parterna har anförtrotts att säkerställa enhetlig tolkning och tillämpning av nomenklaturen.”


18      De amerikanska versionerna från år 2015 och år 2023 föreskriver följande: ”Med monterade eller monteringsfärdiga byggnader i nr 9406 förstås byggnader som färdigställts i fabrik eller som består av byggnadselement som levereras tillsammans och ska hopmonteras på byggplatsen, såsom bostadshus, arbetsbodar, kontor, skolor, butiker, skjul, garage och liknande byggnader.” I den amerikanska texten ersätter orden ”som levereras tillsammans” orden ”som föreligger tillsammans” i det harmoniserade systemet och Kombinerade nomenklaturen.


19      I detta sammanhang erinrar jag om uttalandet av generaladvokaten Jacobs i förslag till avgörande av den 28 oktober 1999 i målet Peacock, (C‑339/98, EU:C:1999:540, punkt 37): ”Det bör vidare tas i beaktande att denna domstol särskilt har till uppgift att tolka och tillämpa gemenskapsrätten. Bland dess uppgifter ingår utan tvivel den att tolka innebörden i [Kombinerade nomenklaturen]. Den är inte ett tekniskt organ med kompetens att avgöra tekniska frågor. Inte heller bör den på något sätt inkräkta i en process av tekniska förhandlingar rörande innehållet i de olika avdelningarna i [harmoniserade systemet], där tekniska experter söker uppnå internationella överenskommelser i vad som tveklöst är en omstridd och höggradigt teknisk fråga. Den processen kan leda till ändringar för att klargöra ordalydelsen i [harmoniserade systemet] och är det mest lämpliga sättet för att uppnå en långsiktig lösning av meningsskiljaktigheterna i frågan. Domstolen kan emellertid bidra genom att uttala sig om hur relevanta bestämmelser i [Kombinerade nomenklaturen] enligt gällande gemenskapsrätt skall tolkas vid en given tidpunkt.”