Talan väckt den 9 september 2011 - Banco Privado Português, S.A. - em liquidação ("BPP") e massa insolvente do Banco Privado Português mot Europeiska kommissionen

(Mål T-487/11)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Banco Privado Português, S.A. - em liquidação ("BPP") e massa insolvente do Banco Privado Português, S.A. - em liquidação ("massa insolvente") (Lissabon, Portugal) (ombud: C. Fernandez, F. Pereira Coutinho, M. Esperança Pina, T. Mafalda Santos, R. Leandro Vasconcelos och A. Kéri, advokater)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens beslut nr 2011/346/EU av den 20 juli 2010 om det statliga stöd C 33/09 (f.d. NN 57/09, CP 191/09) som Portugal har genomfört i form av en statlig garanti till BPP,¹

i andra hand, ogiltigförklara det angripna beslutet i den del som det statliga stöd som ingår i garantin i beslutet förklaras vara rättsstridigt och oförenligt med den gemensamma marknaden vad gäller perioden den 5 december 2008 - 5 juni 2009,

i tredje hand, ogiltigförklara det angripna beslutet i den del som det ålägger Republiken Portugal att återkräva (det påstådda) stödet i enlighet med artiklarna 2 och 4,

i fjärde hand, ogiltigförklara det angripna beslutet i den del som det ålägger Republiken Portugal att återkräva det stöd som getts den 5 december 2008 - 5 juni 2009, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena följande grunder.

Första grunden: Bristande motivering

Kommissionen har inte motiverat i vilken omfattning som garantin kunde påverka handeln mellan medlemsstaterna och således snedvrida konkurrensen. Kommissionen har inte motiverat det sätt på vilket den beräknat det belopp som den anser att det påstådda stödet uppgått till. Den har inte motiverat, eller i vart fall endast lämnat en dunkel motivering och/eller på ett ohjälpligt sätt motsagt sig själv, vad gäller den period som det påstådda stödet anses ha pågått och följaktligen vad gäller beräkningen av beloppet.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 107.3 b FEUF

Kommissionen har underlåtit att beakta att den statliga garanti som BPP beviljats är tillåten enligt artikel 107.3 b FEUF som rör stöd "för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi".

Tredje grunden: Uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och till följd härav åsidosättande av artikel 107.1 FEUF

Kommissionens rättsliga kvalificering av omständigheterna var felaktig. Den tog särskilt inte hänsyn till att BPP inte längre bedrev någon verksamhet och att syftet med garantin uteslutande var att täcka vissa skulder enligt balansräkningen som förelåg innan garantin lämnades. BPP erhöll inte någon fördel genom garantin, vilken inte heller innebar eller kunde innebära att handeln mellan medlemsstaterna påverkades eller att konkurrensen snedvreds. Garantin kunde därför inte anses oförenlig med den gemensamma marknaden.

Fjärde grunden: Äsidosättande av artikel 108 FEUF

Genom det angripna beslutet ålades Republiken Portugal att återkräva det påstådda stödet. Enbart skäl hänförliga till förfarandet innebär dock inte att detta stöd var oförenligt med den gemensamma marknaden. Det sätt som kommissionen använt för att beräkna det belopp som ska återkrävas är oförenligt med de principer som kommissionen slagit fast i sina riktlinjer.

Femte grunden: Åsidosättande av rätten till en god förvaltning

Kommissionen införde ett orimligt krav för vilket det saknas rättslig grund, när den ålade Republiken Portugal att anmäla förlängningen av garantin i enlighet med vad som gäller i fråga om sådana formella anmälningar som krävs för nytt stöd.

Sjätte grunden: Åsidosättande av principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar

Det angripna beslutet strider mot principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar i den del det innebär en skyldighet att återkräva det påstådda stödet.

Sjunde grunden: Åsidosättande av rätten till likabehandling

Det angripna beslutet innebär en kränkning av rätten till likabehandling i den del det innebär att det fall som är aktuellt i förevarande mål behandlats annorlunda jämfört med liknande fall.

____________

¹ - EUT L 159, 17.6.2011, s. 95.