Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 20 november 2001 av Bioelettrica S.p.a.
(mål T-287/01)
Rättegångsspråk: Italienska
Bioelettrica S.p.a. har den 20 november 2001 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska kommissionen. Sökanden företräds av advokaten Ombretta Fabe Dal Negro, i egenskap av ombud.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
(fastställa att den uppsägning av Thermieavtalet av den 12 december 1994 som kommissionen har gjort i förhållande till Bioelettrica genom en skrivelse av den 6 september 2001 är rättsstridig, och följaktligen
(fastställa att avtalet är giltigt och tillämpligt,
(förplikta Europeiska kommissionen att till sökanden utbetala en summa som kommer att preciseras under handläggningen av målet såsom ersättning för de skador som sökanden har åsamkats,
(förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Förevarande talan avser en påstådd rättsstridighet hos kommissionens beslut att säga upp det avtal enligt Thermieprogrammet som ingåtts den 22 december 1994, med referensnummer BM 1007/1994/IT/DE/UL/90, avseende byggandet av en värmecentral för elproduktion i Italien, som skulle drivas med användning av vegatibilisk biomassa genom insättning av en atmosfärisk gasgenerator i en fluidiserad bädd till ett kombikraftverk. Nämnda avtal skulle ursprungligen finansieras genom gemenskapsstöd uppgående till 40 procent av de totala kostnaderna. Det sökande bolaget, som var samordnare för projektet, har bildats av fem av de sju avtalsparter som ursprungligen ingick avtalet i fråga.
Beslutet om uppsägning fattades till följd av vissa problem avseende genomförandet av avtalet, vilka särskilt bestod i brister i den teknologi som Lurgi Energie, en av avtalsparterna, skulle tillföra projektet, vilket ledde kommissionen till slutsatsen att det var omöjligt att genomföra projektets arbetsprogram innan den avtalsmässiga fristen för detta löpte ut.
Till stöd för sina påståenden åberopar sökanden följande:
(Underlåtenhet att iaktta formkravet avseende skriftlig uppsägning i rekommenderat brev en månad i förväg,
(Bristande delgivning till samtliga avtalsparter av uppsägningen,
(Åsidosättande av artikel 8 § 8.2 f i bilaga 2 till de allmänna avtalsvillkoren, i den mån som det i dessa bestämmelser föreskrivs en möjlighet för kommissionen att säga upp avtalet när avtalsparterna inte har inlett arbetena på den dag som anges i avtalet, med hänsyn tagen till den omständigheten att fråga är om ett avtal som ingicks i december 1994 och att arbetena enligt artikel 2.1 i avtalet skulle inledas den 1 januari 1995. Enligt sökanden är det inte rimligt att kommissionen först efter sex år kritiserar att arbetena inte inletts.
(Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen i förhållande till en avtalspart som inte på något sätt bör få bära bördan av sådana oförutsebara följdverkningar som varken kunde utläsas ur de stadganden som de berörda parterna själva upprättat eller ur existerande rättsregler. Det kan understrykas att det anförda gör sig gällande i ännu högre grad när de icke förutsebara verkningarna är resultatet av ett utövande av skönsmässiga befogenheter som inte har stöd i lag eller avtal och som använts för att säga upp ett existerande avtalsförhållande, en uppsägning som förutom att den inte är godtagbar saknar grund.
(Den omständigheten att kommissionen inte har tagit hänsyn till den omständigheten att sökanden har uppfyllt sina skyldigheter enligt avtalet, fastän det i artikel 2 c i de allmänna avtalsvillkoren uttryckligen föreskrivs att en avtalspart inte kan hållas ansvarig för de avtalsbrott som en annan avtalspart begår, om den kan visa att den inte har bidragit till avtalsbrottet. Mot denna bakgrund har kommissionen missbedömt de skyldigheter som åvilar sökanden i egenskap av samordnare av projektet.
(Den omständigheten att kommissionen i förevarande fall har underlåtit att beakta reglerna i artikel 1375 i den italienska Codice civile vad gäller principen om god tro och skyddet för berättigade förväntningar.
Allmänt understryker sökanden att det avtal som det är fråga om i målet inte har till syfte att en maskin eller ett enkelt elektriskt hushållsredskap skall tillhandahållas, utan att det är fråga om en värmecentral som med hänsyn till sin teknologiska nivå skulle innebära något nytt och verkligt innovativt. Mot bakgrund härav borde gemenskapen vid genomförandet av avtalet ha handlat helt annorlunda än vad som skett, eftersom avtalsparterna i förhållande till kommissionen inte är motparter enligt ett ömsesidigt förpliktande avtal, utan fullvärdiga partner som står på kommissionens sida vad gäller huvudintresset, att utveckla teknologin bland medlemsstaterna.
____________