Mål C‑66/08

Mål beträffande verkställigheten av en europeisk arresteringsorder som utfärdats avseende Szymon Kozłowski

(begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Stuttgart)

”Polissamarbete och straffrättsligt samarbete – Rambeslut 2002/584/RIF – Europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna – Artikel 4.6 – Skäl till att verkställighet av den europeiska arresteringsordern får vägras – Tolkning av uttrycken ’är bosatt’ och ’uppehåller sig’ i den verkställande medlemsstaten”

Sammanfattning av domen

1.        Europeiska unionen – Polissamarbete och straffrättsligt samarbete – Rambeslut om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna

(Rådets rambeslut 2002/584, artikel 4.6)

2.        Europeiska unionen – Polissamarbete och straffrättsligt samarbete – Rambeslut om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna

(Rådets rambeslut 2002/584, artikel 4.6)

1.        Artikel 4.6 i rambeslut 2002/584 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, enligt vilken den verkställande rättsliga myndigheten får vägra att verkställa en sådan arresteringsorder om den har utfärdats för verkställighet av ett fängelsestraff och den eftersökte ”uppehåller sig i, är medborgare eller bosatt i den verkställande medlemsstaten” och denna stat åtar sig att själv verkställa detta straff enligt sin nationella lagstiftning, ska tolkas på så sätt att en eftersökt person är ”bosatt” i den verkställande medlemsstaten när denne verkligen är bosatt i denna medlemsstat och personen ”uppehåller sig” där när den efter en stabil vistelse under viss tid i samma medlemsstat har ansetts få en sådan anknytning till denna medlemsstat som kan jämställas med sådan anknytning som följer av att personen är bosatt i denna medlemsstat.

Rambeslutet har som mål att inrätta ett system för överlämnande av dömda eller misstänkta personer mellan rättsliga myndigheter för verkställighet av domar eller lagföring, ett system som grundar sig på principen om ömsesidigt erkännande och enligt vilket den verkställande rättsliga myndigheten endast får vägra att överlämna den berörda personen med stöd av något av de skäl till att verkställighet får vägras som föreskrivs i rambeslutet. Mot bakgrund härav ska uttrycken ”uppehåller sig” och ”bosatt”, som är avgörande vid bedömningen av tillämpningsområdet för artikel 4.6 i rambeslutet, ges en enhetlig tolkning, då de hänför sig till autonoma unionsrättsliga begrepp. Medlemsstaterna har således inte rätt att i nationell rätt, genom vilken nämnda artikel 4.6 införlivas med den nationella rättsordningen, ge dessa uttryck en större räckvidd än den som följer av en sådan enhetlig tolkning.

(se punkterna 43, 46 och 54 samt domslutet)

2.        I syfte att bedöma huruvida den eftersökta personen har sådan anknytning till den verkställande medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa att den berörda personen ”uppehåller sig” i den mening som avses i artikel 4.6 i rambeslut 2002/584 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, enligt vilken den verkställande rättsliga myndigheten får vägra att verkställa en sådan arresteringsorder om den har utfärdats för verkställighet av ett fängelsestraff och den eftersökte uppehåller sig i den verkställande medlemsstaten, ska det göras en helhetsbedömning som grundar sig på flera objektiva omständigheter som kännetecknar personens situation. Bland annat ska varaktigheten och arten av den eftersökta personens vistelse samt villkoren för denna bedömas samt vilka familjeband och ekonomiska band personen har till den verkställande medlemsstaten.

(se punkterna 48 och 54 samt domslutet)