Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Napoli (Italien) den 29 mars 2022 – brottmålet mot ND
(Mål C-223/22)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Tribunale di Napoli
Tilltalad
ND
Tolkningsfrågor
1) Utgör unionsrätten, och i synnerhet artikel 18 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 45 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 7.2 i förordning (EU) nr 492/20111 , artikel 11.1 d i direktiv 2003/109/EG2 , artikel 29 i direktiv 2011/95/EU3 , artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artiklarna 30 och 31 i den europeiska sociala stadgan, hinder för en nationell lagstiftning som den som följer av artikel 7.1 jämförd med artikel 2.1 a i lagdekret nr 4 av den 28 januari 2019, som, med ändringar, har omvandlats till lag nr 26 av den 28 mars 2019, vad gäller den del där det fastställs att rätt till medborgarlön enbart tillkommer personer som vid tidpunkten för ansökan har varit bosatta i Italien i minst tio år, varav sammanhängande de senaste två åren, och sedan är bosatta i landet under hela den period då stödet betalas ut, med den följden att italienska medborgare, unionsmedborgare som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt eller varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare som har varit bosatta i landet i mindre än tio år eller i tio år, men inte sammanhängande de senaste två åren, behandlas sämre än personer tillhörande samma kategorier som har varit bosatta i landet i tio år, varav sammanhängande de senaste två åren?
Om den föregående frågan besvaras jakande:
2) Utgör unionsrätten, och i synnerhet artikel 18 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 45 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 7.2 i förordning (EU) nr 492/2011, artikel 11.1 d i direktiv 2003/109/EG, artikel 29 i direktiv 2011/95/EU, artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artiklarna 30 och 31 i den europeiska sociala stadgan, hinder för en nationell lagstiftning som den som följer av artikel 7.1 jämförd med artikel 2.1 a i lagdekret nr 4 av den 28 januari 2019, som, med ändringar, har omvandlats till lag nr 26 av den 28 mars 2019, vad gäller den del som innebär att varaktigt bosatta personer, som kan få permanent uppehållsrätt i en EU-medlemsstat efter att ha varit bosatta i den mottagande medlemsstaten i fem år, behandlas annorlunda jämfört med varaktigt bosatta personer som har varit bosatta i landet i tio år, varav sammanhängande de senaste två åren?
3) Utgör unionsrätten, och i synnerhet artikel 18 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 45 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 7.2 i förordning (EU) nr 492/2011, artikel 11.1 d i direktiv 2003/109/EG samt artikel 29 i direktiv 2011/95/EU, hinder för en nationell lagstiftning som den som följer av artikel 7.1 jämförd med artikel 2.1 a i lagdekret nr 4 av den 28 januari 2019, [som, med ändringar, har omvandlats till lag nr 26 av den 28 mars 2019,] enligt vilken italienska medborgare, unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare ska ha varit bosatta i landet i tio år, varav sammanhängande de senaste två åren, för att ha rätt till medborgarlön?
4) Utgör unionsrätten, och i synnerhet artikel 18 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 45 i fördraget om Europeiska unionen[s funktionssätt], artikel 7.2 i förordning (EU) nr 492/2011, artikel 11.1 d i direktiv 2003/109/EG, artikel 29 i direktiv 2011/95/EU, artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artiklarna 30 och 31 i den europeiska sociala stadgan, hinder för en nationell lagstiftning som den som följer av artikel 7.1 jämförd med artikel 2.1 a i lagdekret nr 4 av den 28 januari 2019, [som, med ändringar, har omvandlats till lag nr 26 av den 28 mars 2019,] vad gäller den del där det dels föreskrivs att italienska medborgare, unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare för att ha rätt till medborgarlön ska intyga att de har varit bosatta i Italien i tio år, varav sammanhängande de senaste två åren, dels fastställs allvarliga straffrättsliga påföljder i händelse av osann försäkran?
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 2011, s. 1).
1 Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 2004, s. 44).
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (EUT L 337, 2011, s. 9).