Language of document : ECLI:EU:T:2010:94

Mål T‑63/07

Mäurer + Wirtz GmbH & Co. KG

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket tosca de FEDEOLIVA – Äldre gemenskapsvarumärke och äldre nationella ordmärken TOSCA – Relativa registreringshinder – Underlåtelse att beakta ett argument – Artikel 74.1 i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 76.1 i förordning (EG) nr 207/2009)”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Prövningsförfarande – Talan vid gemenskapsdomstolen – Lagenligheten av beslut som fattats av en överklagandenämnd i ett invändningsförfarande – Ifrågasättande genom åberopande av nya rättsliga eller faktiska omständigheter – Otillåtet

(Rådets förordning nr 40/94, artiklarna 63 och 74.1)

2.      Gemenskapsvarumärke – Förfarandebestämmelser – Invändningsförfarande – Prövning begränsad till de grunder som åberopas – Förfång för det äldre varumärkets renommé eller särskiljningsförmåga

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 74)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Relativa registreringshinder – Invändning från innehavaren av ett identiskt eller liknande äldre varumärke som är känt – Skyddet för det äldre kända varumärket omfattar även varor eller tjänster av annat slag

(Rådets förordning nr 40/94, artikel 8.5)

1.      Enligt artikel 74.1 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken ska i ärenden om relativa registreringshinder prövningen vara begränsad till vad parterna åberopat och yrkat. Härav följer att då det är fråga om ett relativt registreringshinder, kan rättsliga och faktiska omständigheter som har åberopats vid tribunalen men som inte tidigare har anförts vid överklagandenämnden inte påverka lagenligheten av ett beslut som överklagandenämnden har fattat.

Härav följer att rättsliga och faktiska omständigheter som har åberopats vid tribunalen, men som inte tidigare har anförts vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), inte kan beaktas i samband med den prövning av lagenligheten av beslut som fattats av harmoniseringsbyråns överklagandenämnder som förstainstansrätten anförtrotts enligt artikel 63 i förordning nr 40/94. Dessa omständigheter kan därför inte godtas.

(se punkterna 22 och 23)

2.      Genom att kryssa i ruta 95 i ansökan om invändning angav invändaren nämligen att invändningen grundades på uppfattningen att det sökta varumärket skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till förfång för de äldre varumärkenas särskiljningsförmåga eller renommé.

Ett argument som anförs under förfarandet vid överklagandenämnden och som avser att användningen av det sökta varumärket skulle medföra urvattning av de äldre varumärkenas renommé, eftersom omsättningskretsen inte längre skulle förknippa invändarens varor med dennes varumärke, uttrycker endast en omständighet som anfördes redan då ansökan om invändning gavs in. I ett sådant argument anges därför på sin höjd vilken skada som åsamkades de äldre varumärkena, vilket enligt invändarens uppgift var urvattning av de äldre varumärkenas renommé, och en kortfattad motivering, nämligen påståendet att omsättningskretsen inte längre skulle förknippa invändarens varor med dennes varumärke.

Kriterierna för att tillämpa ett relativt registreringshinder eller någon annan bestämmelse som åberopats till stöd för de yrkanden som framställts av parterna ingår naturligtvis bland de rättsliga förhållanden som ska prövas av Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån). I invändarens argument angavs emellertid endast att villkoren i artikel 8.5 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken är uppfyllda och motiveringen angavs kortfattat, nämligen att omsättningskretsen inte längre skulle förknippa de äldre varumärkena med de varor som dessa avser.

Med beaktande av den motivering för invändningen som invändaren anförde vid invändningsenheten, utgör detta argument endast en precisering beträffande den påstådda risken för skada och en motivering för denna. Någon uppgift om nya omständigheter har emellertid inte lagts till i den mening som avses i artikel 74.2 i den ovannämnda förordningen.

Det ovannämnda argumentet avsåg att precisera av vilket slag och vilket ursprung den skada var som invändningen mot registrering av det sökta varumärket syftade till att förhindra i enlighet med artikel 8.5 i förordning nr 40/94. Det utgör därför felaktig rättstillämpning att ange att detta argument utgjorde en ny faktisk omständighet som åberopats i den mening som avses i artikel 74.2 i förordning nr 40/94 och att inte pröva detta i sak. Detta argument borde ha beaktats i enlighet med artikel 74.1 i den ovannämnda förordningen.

(se punkterna 31–36)

3.      Den omfattning i vilken en invändare som stöder sig på det relativa registreringshindret i artikel 8.5 i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken ska åberopa och styrka en framtida icke hypotetisk risk för att användningen av det sökta varumärket skulle vara till förfång för eller dra otillbörlig fördel av de äldre varumärkena varierar i förhållande till om det omedelbart kan fastslås att det sökta varumärket kan medföra någon av de risker som avses i den ovannämnda bestämmelsen.

Det är, särskilt i fråga om en invändning grundad på ett exceptionellt känt varumärke, möjligt att sannolikheten för en framtida icke hypotetisk risk för att användningen av det sökta varumärket skulle vara till förfång för eller dra otillbörlig fördel av det äldre varumärket är så uppenbar att invändaren inte behöver åberopa eller styrka någon annan faktisk omständighet i detta avseende. Det är emellertid även möjligt att det inte omedelbart kan fastslås att det sökta varumärket, även om detta är identiskt med eller liknar det kända äldre varumärket, kan medföra att det äldre kända varumärket utsätts för någon av de risker som avses i artikel 8.5 i förordning nr 40/94. I ett sådant fall ska en sådan framtida icke hypotetisk risk för förfång eller otillbörlig fördel styrkas med hjälp av andra omständigheter, som det ankommer på invändaren att åberopa och styrka.

(se punkterna 39 och 40)