CURIA - Documents

Home > Search form > List of results > Documents

Start printing

Language of document : ECLI:EU:T:2015:675

Mål T‑245/11

ClientEarth

och

The International Chemical Secretariat

mot

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar som finns hos Echa – Handlingar som härrör från tredje part – Frist för att besvara en ansökan om tillgång till handlingar – Nekad tillgång – Undantag avseende skydd för en tredje parts kommersiella intressen – Undantag avseende skydd för beslutsförfarandet – Övervägande allmänintresse – Miljöinformation – Utsläpp i miljön”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 23 september 2015

1. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Advokatens egenhändiga underskrift – Ingivande av en ansökan i två sökandes namn – Underskrift som endast föregås av en av sökandenas namn – Upptagande till sakprövning – Villkor

(Tribunalens rättegångsregler (1991), artiklarna 43.1 första stycket och 44.1)

2. Talan om ogiltigförklaring – Sakprövningsförutsättningar – Fysiska eller juridiska personer – Talan väckt av flera sökande mot ett och samma beslut – En av dem har talerätt – Talan kan tas upp till sakprövning i sin helhet

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

3. Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Bedömning av dessa verkningar mot bakgrund av aktens innehåll

(Artikel 263 FEUF)

4. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Avslag på ansökan om tillgång till en handling på grund av att den inte existerar eller att den berörda institutionen inte innehar den – Omständighet som inte kan medföra att förordningen inte är tillämplig

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artiklarna 4, 8.1 och 8.3)

5. Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Avslag på ansökan om tillgång till en handling efter en bekräftande ansökan – Omfattas – Villkor

(Artikel 263 FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 8.1)

6. Talan om ogiltigförklaring – Berättigat intresse av att få saken prövad – Begrepp – Talan som kan medföra en fördel för sökanden – Intresset måste bestå vid domstolsavgörandet

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

7. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan mot en unionsbyrås avslag på ansökan om tillgång till handlingarna – Under pågående förfarande har den aktuella informationen offentliggjorts på byråns webbplats – Berättigat intresse av att få saken prövad föreligger inte längre

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 8.1)

8. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Föreskriven frist för att besvara en ansökan om tillgång till handlingar – Passerad – Underförstått avslagsbeslut – Den berörda institutionen behåller sin befogenhet att besvara en ansökan om tillgång efter det att fristen löpt ut – Förlängningsbeslut – Följder av ett överskridande av fristen

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 8.1 och 8.2)

9. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Restriktiv tolkning och tillämpning

(Artikel 15.3 FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, skäl 4 och 11 samt artiklarna 1 och 4)

10. Tillnärmning av lagstiftning – Registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier – Reach-förordningen – Spridning via internet av vissa upplysningar om registrerade ämnen – Registranternas namn och kontaktuppgifter – Möjlighet för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att låta bli att meddela upplysningar när berörda personer inte har begärt konfidentiell behandling – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.2 första strecksatsen, och nr 1907/2006, artiklarna 10 a xi, 118.2 d och 119.2 d)

11. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för beslutsförfarandet – Villkor – Konkret och allvarlig påverkan på nämnda förfarande – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.3 första stycket, och nr 1907/2006, artikel 119.2)

12. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för beslutsförfarandet – Räckvidd – Omfattningen av det arbete som ansökan om tillgång gav upphov till – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.3)

13. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Avslag på ansökan om tillgång – Skyldighet för institutionen att göra en konkret och individuell prövning av handlingarna – Möjlighet att grunda sig på allmänna presumtioner som är tillämpliga på vissa kategorier av handlingar – Gränser

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.2)

14. Tillnärmning av lagstiftning – Registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier – Reach-förordningen – Tillgång till handlingar som innehas av Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) – Presumtion för att inte utlämna information om den exakta mängden av ämnet som tillverkats eller släppts ut på marknaden – Skyldighet för Echa att visa att tillgång till handlingarna påverkar de berörda personernas kommersiella intressen negativt – Föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4, och nr 1907/2006, artikel 118.2 c)

15. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Ansökan om tillgång till miljöinformation – Tillämpning av förordning nr 1367/2006 såsom lex specialis i förhållande till förordning nr 1049/2001 – Av betydelse – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Räckvidd – Skydd för affärsintressen – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.1, 4.2 första, andra och tredje strecksatserna, 4.3 och 4.5, och nr 1367/2006, artikel 6.1)

16. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Ansökan om tillgång till miljöinformation – Förordning nr 1367/2006– Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Allmänintresse som motiverar att handlingarna lämnas ut – Begrepp

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.2, och nr 1367/2006, artikel 6.1)

17. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Ansökan om tillgång till miljöinformation – Förordning nr 1367/2006 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Allmänintresse som motiverar att handlingarna lämnas ut – Åberopande av principen om öppenhet – Särskilda överväganden som är relevanta för det aktuella fallet måste göras gällande

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.2, och nr 1367/2006, artikel 6.1)

18. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Ansökan om tillgång till miljöinformation – Förordning nr 1367/2006 – Information som gäller utsläpp i miljön – Begrepp – Information om mängden av kemiska ämnen som tillverkats eller släppts ut på marknaden – Omfattas inte

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1367/2006, artikel 2.1 d ii, och nr 1907/2006, artikel 3.15)

19. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Handlingar som härrör från tredje part – Skyldighet att först samråda med berörd tredje part – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1, 4.2 och 4.4)

20. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för en viss persons affärsintressen – Skyldighet för institutionen att göra en konkret och individuell prövning av handlingarna – Räckvidd – Omfattas inte av skyldigheten – Information om den exakta mängden av ett kemiskt ämne som tillverkats eller släppts ut på marknaden enligt förordning nr 1907/2006 – Villkor

(Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artikel 4.2 första strecksatsen och 4.6, och nr 1907/2006, artikel 118.2 c)

21. Domstolsförfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Villkor – Utvidgning av en tidigare åberopad grund – Upptagande till sakprövning – Motsvarande lösning för invändningar som framställs till stöd för en grund – Invändning om åsidosättande av proportionalitetsprincipen anförs till stöd för en grund som rör åsidosättande av artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 – Upptagande till sakprövning

(Tribunalens rättegångsregler (1991), artiklarna 44.1 c och 48.2; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.6)

22. Tillnärmning av lagstiftning – Registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier – Reach-förordningen – Spridning på internet av viss information om registrerade ämnen – Totala mängdintervallet för ämnena – Möjlighet för tredje part att ålägga Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att meddela mängdintervallet som ännu inte upprättats genom att inge en ansökan om tillgång enligt förordning nr 1049/2001– Föreligger inte

(Århuskonventionen, artikel 4.3 a; Europaparlamentets och rådets förordningar nr 1049/2001, artiklarna 2.1 och 4.4, nr 1367/2006, artikel 3 första stycket, och nr 1907/2006, artiklarna 118.1 och 119.2 b)

23. Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Formkrav – Kortfattad framställning av grunderna för talan – Abstrakt omnämnande – Avvisning

(Tribunalens rättegångsregler (1991), artikel 44.1 c)

1. Originalexemplaret av varje inlaga ska enligt artikel 43.1 första stycket i tribunalens rättegångsregler vara undertecknat av partens ombud eller advokat. Vad rör en ansökan som författats och ingivits av en advokat i två sökandes namn påverkar den omständigheten att det på ansökans sista sida är angivet ”ingivet av” respektive ”för … räkning”, varvid den endast hänvisas till en av sökandena, inte slutsatsen att denna ansökan uppfyller kraven i både förstnämnda bestämmelse och artikel 44.1 i samma förordning. Det följer nämligen inte av någon unionsrättslig bestämmelse att det är obligatoriskt att ange något sådant eller att advokaten på sista sidan i ansökan, efter sin underskrift, ska specificera de berörda sökandena. Vidare kan det, med hänsyn till att båda sökandena slutligen i vederbörlig ordning har ingett en fullmakt i den advokats namn som undertecknade ansökan, inte rimligen hävdas att angivandet av enbart den ena sökanden före och efter advokatens underskrift innebär att advokaten endast företräder denna sökande vid unionsdomstolen.

(se punkterna 84 och 88−92)

2. När det rör sig om en och samma talan finns det, för det fall en av sökandena har talerätt, inte anledning att undersöka övriga sökandes talerätt, förutom när det finns anledning att göra processekonomiska överväganden.

(se punkt 97)

3. Se domen.

(se punkterna 101−104)

4. Se domen.

(se punkterna 105 och 106)

5. Enligt artikel 8.1 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar kan avslag på en bekräftande ansökan i princip bli föremål för en talan om ogiltigförklaring. Visserligen utgör inte alla svar på en allmän informationsansökan nödvändigtvis något beslut som ger rätt att väcka talan om ogiltigförklaring, men denna invändning kan inte anföras mot en ansökan om specifik information, och som en unionsbyrå inte nöjt sig att besvara med allmän information, utan genom att anta ett beslut om att avslå informationsansökan. Oavsett huruvida byrån enligt bland annat förordning nr 1049/2001 var tvungen att ge tillgång till informationen eller inte, är det fråga om ett negativt beslut som är avsett att ha rättsverkningar och som således kan överklagas.

(se punkterna 107, 109 och 110)

6. Se domen.

(se punkterna 114 och 115)

7. Vad avser en talan mot en unionsbyrås beslut att avslå en ansökan om tillgång till information som ingetts med stöd av förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar konstateras att om den begärda informationen därefter utlämnats på byråns webbplats, så har föremålet för talan förfallit och sökanden har inte längre något berättigat intresse av att få saken prövad, varför det inte längre finns anledning att döma i saken. Utifrån detta perspektiv, vad gäller förevarande information, ska sökandens ansökan anses vara beviljad. Ogiltigförklaring av det angripna beslutet, i den del tillgång till förevarande information nekas, medför därmed inte någon fördel för sökanden.

(se punkterna 119 och 120)

8. Utgången av de frister som föreskrivs i artikel 8 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar medför inte att institutionen förlorar sin behörighet att fatta ett uttryckligt beslut. Lagstiftaren har härvid förutsett vilka följder ett överskridande av den frist som föreskrivs i artikel 8.1 och 8.2 i nämnda förordning kan få, genom att i artikel 8.3 i förordningen ange att sökanden har rätt att väcka talan om institutionen inte iakttar nämnda frist. Om den bekräftande ansökans svarsfrist överskrids innebär detta emellertid inte att beslutet avseende den bekräftade ansökan är rättsstridigt och att det ska ogiltigförklaras. Samma sak gäller om lagenligheten eller giltigheten av ett förlängningsbeslut ifrågasätts. Även om ett förlängningsbeslut var ogiltigt skulle det nämligen på sin höjd endast kunna anses att fristen för att besvara den bekräftande ansökan inte hade förlängts och att det angripna beslutet följaktligen hade fattats efter det att fristen löpt ut, vilket dock inte hade påverkat beslutets lagenlighet.

(se punkterna 130−132 och 136)

9. Se domen.

(se punkterna 145, 146 och 202)

10. Vad rör en ansökan om tillgång till information om namn och kontaktuppgifter för tillverkare och importörer av kemiska ämnen som är registrerade vid Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) konstateras att Echa inte kan besluta om avslag på ansökan om tillgång med stöd av artikel 4.2 första strecksatsen i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, jämförd med artikel 118.2 d i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, eftersom nämnda namn och kontaktuppgifter utgör information som omfattas av artikel 119.2 d i förordning nr 1907/2006. I nämnda artikel 119.2 föreskrivs emellertid att all information som anges i säkerhetsdatabladet ska spridas på internet, förutom om en begäran om konfidentialitet har gjorts i enlighet med artikel 10 a xi i förordning nr 1907/2006.

Även om det antogs att bestämmelserna om att sprida information på internet i artikel 119 i förordning nr 1907/2006 var uttömmande, kan nämligen inte artikel 4.2 första strecksatsen i förordning nr 1049/2001, jämförd med artikel 118.2 d i förordning nr 1907/2006, vara tillämplig på den information som avses i artikel 119 i förordning nr 1907/2006, och den kan således inte motivera ett avslag på en ansökan om information om registranternas namn och kontaktuppgifter. Även om det vidare antogs att det regelverk som följer av nämnda artikel 119 i princip inte helt utesluter de bestämmelser om tillgång till handlingar som föreskrivs i artikel 118 i förordning nr 1907/2006 och i förordning nr 1049/2001, föreskrivs det dock i artikel 119.2 d i förordning nr 1907/2006 att sådan information som information om registranternas namn och kontaktuppgifter ska utlämnas på internet, såvida Echa inte har beviljat en begäran om konfidentialitet. Om det inte finns en sådan begäran kan Echa följaktligen inte motivera ett beslut att inte lämna ut någon som helst information med hänvisning till presumtionsregeln i artikel 118.2 d i förordning nr 1907/2006, genom att anse att utlämnandet påverkar skyddet för den berörda personens kommersiella intressen negativt. Presumtionen i artikel 118 i förordning nr 1907/2006 kan nämligen inte motivera att information i princip inte utlämnas när det i en mer specifik bestämmelse, nämligen artikel 119.2 d i förordning nr 1907/2006, föreskrivs att informationen i princip ska utlämnas.

(se punkterna 151−153)

11. För att undantaget från rätten till tillgång till handlingar i artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar ska tillämpas krävs att det visas att det aktuella utlämnandet konkret och faktiskt skulle kunna skada det intresse som skyddas av undantaget och att risken att skada intresset rimligen kunde förutses och inte vara rent hypotetisk För att omfattas av undantaget i artikel 4.3 första stycket i nämnda förordning krävs dessutom att den skada som ett utlämnande medför för beslutsförfarandet är allvarlig. Detta är bland annat fallet när utlämnandet av de avsedda handlingarna har en väsentlig inverkan på beslutsförfarandet. Bedömningen av skadans allvar beror på samtliga ifrågavarande omständigheter, särskilt de negativa effekter av utlämnandet för beslutsförfarandet som institutionen har åberopat.

Vad rör en ansökan om tillgång till information om namn och kontaktuppgifter för tillverkare och importörer av kemiska ämnen som är registrerade vid Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) utgör registranternas namn inte information om Echas beslutsförfarande, utan det utgör snarare information som berörs av det beslut som följer av förfarandet. Även om Echa hade lämnat ut den begärda informationen, hade inte myndigheten hindrats från att besluta om de åtgärder som skulle vidtas för att fullgöra den skyldighet att sprida information på internet som följer av artikel 119.2 i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Den påstådda risken för att kringgå i förordning nr 1907/2006 föreskrivna förfaranden avser på samma sätt inte beslutsförfarandet, utan snarare konsekvenserna av ett eventuellt utlämnande av den begärda informationen. I avslagsgrunderna i artikel 4.3 första stycket i förordning nr 1049/2001 är det emellertid endast beslutsförfarandet som avses.

(se punkterna 156, 157, 160 och 162)

12. Syftet med undantaget från tillgång till handlingar enligt artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar är endast att skydda beslutsförfarandet och inte att undvika en orimligt stor arbetsbörda för de berörda institutionerna.

(se punkt 161)

13. Se domen.

(se punkterna 168−172 och 231)

14. Artikel 118.2 c i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier innehåller en allmän presumtionsregel enligt vilken information om den exakta mängden normalt skulle anses påverka skyddet för den berörda personens kommersiella intressen negativt. När denna presumtionsregel är tillämplig, får den berörda myndigheten anse att utlämnandet påverkar skyddet för den berörda personens kommersiella intressen negativt, utan att behöva göra en konkret bedömning av innehållet varje handling som har begärts ut. Med anledning av denna presumtion och av att det inte föreligger några konkreta omständigheter som skulle kunna påverka presumtionen, är Europeiska kemikaliemyndigheten inte skyldig att visa hur utlämnandet av den exakta mängden skulle påverka de berörda personernas kommersiella intressen negativt.

Denna slutsats påverkas inte av att den prövning som ska göras vid handläggningen av en ansökan om tillgång till handlingar i princip ska vara konkret och individuell. Det finns nämligen undantag från denna princip, bland annat när det finns en allmän presumtionsregel enligt vilken utlämnandet av en handling undergräver ett av de intressen som skyddas i undantagen i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Detta gäller i än högre grad när en sådan presumtionsregel uttryckligen föreskrivs i en lagbestämmelse, nämligen artikel 118.2 c i förordning nr 1907/2006.

(se punkterna 174, 176 och 177)

15. I artikel 6.1 första meningen i förordning nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ anges en regel rörande de undantag som återfinns i artikel 4.2 första och tredje strecksatserna i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. I artikel 6.1 andra meningen nämns inte bara andra undantag, utan de andra undantag som avses i artikel 4 i förordning nr 1049/2001. De undantag som avses i denna bestämmelse är alltså de undantag som återfinns i artikel 4.1, 4.2 andra strecksatsen, 4.3 och 4.5. Eftersom skyddet för kommersiella intressen omfattas av artikel 4.2 första strecksatsen i förordning nr 1049/2001, vilken avses i den första meningen i artikel 6.1 i förordning nr 1367/2006, omfattas inte skyddet för kommersiella intressen av begreppet andra undantag i artikel 6.1 andra meningen.

(se punkt 187)

16. Artikel 6.1 andra meningen i förordning nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ hänvisar endast till allmänhetens intresse och inte till ett övervägande allmänintresse, i den mening som avses i artikel 4.2 in fine i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Det följer således inte av artikel 6.1 andra meningen i förordning nr 1367/2006 att det alltid föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnande av miljöinformation.

(se punkt 189)

17. Det är visserligen riktigt att ett övervägande allmänintresse som kan motivera utlämnandet av en handling inte nödvändigtvis måste skilja sig från de principer som ligger till grund för förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, men det framgår att enbart allmänna överväganden inte kan anses styrka att principen om öppenhet är av sådan särskild betydelse att den bör anses väga tyngre än skälen för att vägra lämna ut handlingarna i fråga och att det ankommer på sökanden att på ett konkret sätt åberopa de omständigheter som innebär att det finns ett övervägande allmänintresse för att handlingarna i fråga ska lämnas ut.

Det framgår av det anförda att det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av att lämna ut den aktuella informationen enbart för att den utgör miljöinformation. Vad avser en ansökan om miljöinformation angående den exakta mängden av vissa farliga ämnen som tillverkats eller släppts ut på marknaden kan sökanden således inte rent allmänt hänvisa till de principer som ligger bakom förordning nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, jämförd med förordning nr 1049/2001, utan att göra gällande något argument som avseende den exakta mängden av ämnena kan visa att öppenhetsprincipen, som är tänkt att förbättra medborgardeltagandet, mot bakgrund de särskilda omständigheterna i förevarande fall, är av särskild betydelse.

(se punkterna 193, 194 och 196)

18. Även om det i förordning nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ inte finns någon uttrycklig definition av begreppet utsläpp i miljön, talar ordalydelsen av artikel 2.1 d ii i denna förordning för slutsatsen att detta begrepp endast kan omfatta utsläpp i miljön som påverkar eller sannolikt kommer att påverka delar av miljön. Enbart tillverkning eller utsläppande på marknaden av ett ämne kan inte anses som utsläpp av ämnet i miljön, vilket innebär att information om den mängd som tillverkats eller har släppts ut på marknaden inte kan anses utgöra information om utsläpp i miljön.

Denna slutsats påverkas inte av argumentet att ett ämne som släpps ut på marknaden nödvändigtvis samspelar med miljön och människor, vilket innebär att utsläppandet på marknaden redan i sig utgör ett utsläpp i miljön. Till att börja med är samspelet med människors hälsa och säkerhet inte tillräckligt för att slå fast att det sker utsläpp i miljön och att sådant utsläpp i miljön kan antas påverka eller sannolikt komma att påverka delar av miljön. Den hypotetiska risken för utsläpp av ett ämne föreligger visserligen från och med att det tillverkas och det kan inte uteslutas att risken ökar av att ämnet släpps ut på marknaden. Enbart risken att ett ämne kan släppas ut i miljön motiverar emellertid inte att den mängd av ämnet som tillverkats eller släppts ut på marknaden ska anses som information gällande utsläpp i miljön.

Vidare finns det ämnen, nämligen intermediärer i den mening som avses i artikel 3.15 i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, som inte släpps ut i miljön om de används till det de är avsedda för. Även om alla ämnen förutom intermediärerna vid en tidpunkt under deras livscykel kan släppas ut i miljön, innebär detta dock inte att den mängd av dessa ämnen som tillverkats eller släppts ut på marknaden kan anses som information som gäller utsläpp i miljön som påverkar eller sannolikt kommer att påverka delar av miljön.

(se punkterna 205, 206 och 208−213)

19. Se domen.

(se punkterna 222 och 223)

20. Det följer av ordalydelsen i artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar att om enbart delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, ska övriga delar av handlingen lämnas ut. Proportionalitetsprincipen innebär dessutom att institutionerna i sitt handlande inte får gå utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå det mål som eftersträvas. Artikel 4.6 i nämnda förordning innebär härvid ett krav att det ska göras en konkret och individuell prövning av varje handling. Endast en sådan prövning gör det nämligen möjligt för institutionen att avgöra huruvida sökanden kan ges tillgång till delar av handlingarna. En bedömning som har gjorts i förhållande till en kategori handlingar och inte till de konkreta uppgifter som de ifrågavarande handlingarna innehåller har visat sig inte vara tillräcklig, eftersom institutionen måste kunna göra en konkret bedömning av huruvida det undantag som åberopas verkligen är tillämpligt på samtliga uppgifter som ingår i sagda handlingar.

Vad avser en ansökan om information angående den exakta mängden av vissa ämnen som tillverkats eller släppts ut på marknaden är Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) inte skyldig att göra en prövning i varje enskilt fall, eftersom presumtionen i artikel 118.2 c i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, enligt vilken utlämnandet av den exakta mängden påverkar de berörda personernas kommersiella intressen negativt, omfattar alla aktuella ämnen. Dessutom har sökanden varken för samtliga ämnen eller för specifika ämnen anfört omständigheter som kan bryta denna presumtion och inte heller visat att det för åtminstone en del av dessa ämnen föreligger ett övervägande allmänintresse för utlämnandet av den begärda informationen. Echa kan således anse att information om den exakta mängden av samtliga aktuella ämnen omfattas av undantaget i artikel 4.2 första strecksatsen i förordning nr 1049/2001. Nämnda artikel 118.2 c går dessutom inte utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de mål som eftersträvas, nämligen att skydda kommersiella intressen.

(se punkterna 229, 230, 232 och 239)

21. Det framgår av bestämmelserna i artikel 44.1 c jämförd med artikel 48.2 i tribunalens rättegångsregler att ansökan genom vilken talan väcks ska innehålla uppgifter om föremålet för talan samt en kortfattad framställning av grunderna för denna. Nya grunder får inte åberopas under rättegången, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit under förfarandet. En grund som utgör en utvidgning av en grund som tidigare åberopats, direkt eller indirekt, i ansökan och som företer ett nära samband med denna kan däremot prövas. Ett argument som har åberopats till stöd för en grund bör behandlas på ett liknande sätt.

En invändning om åsidosättande av proportionalitetsprincipen som anförts i en talan mot ett beslut om avslag på en ansökan om tillgång till handlingar som har åberopats till stöd för en grund om åsidosättande av artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar kan således upptas till sakprövning. Syftet med nämnda bestämmelse är nämligen att bidra till att denna princip iakttas genom att den tillåter att enbart delar av den begärda handlingen lämnas ut, om enbart delar av den begärda handlingen omfattas av ett undantag från rätten till tillgång till handlingar, i syfte att inte gå utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå det mål som eftersträvas. I det här sammanhanget utgör inte sökandens hänvisning till proportionalitetsprincipen en ny grund, utan en invändning i vilken sökanden preciserar den grund som avser åsidosättandet av artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001.

(se punkterna 235−237)

22. Vad avser skyldigheten för Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att i enlighet med artikel 119.2 b i förordning nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier offentliggöra det totala mängdintervall inom vilket ett visst ämne har registrerats, framgår att nämnda förordning inte sätter denna skyldighet i relation till den rätt till tillgång till handlingar som avses i artikel 118.1i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, jämförd med artikel 2.1 i samma förordning. Det är därför inte möjligt att genom en ansökan om tillgång till handlingar genomdriva att skyldigheten att sprida uppgifter på internet uppfylls. I detta perspektiv kan man inte genom en informationsansökan ålägga Echa att ta fram vissa uppgifter som inte finns, även om det föreskrivs i artikel 119 i förordning nr 1907/2006 att dessa uppgifter ska spridas. Echa har därmed rätt att avslå en ansökan om tillgång till information om det totala mängdintervallet för vissa ämnen, med motiveringen att Echa inte förfogar över den begärda informationen. Eftersom myndigheten inte är skyldig att samråda med tredje part gällande information som den inte förfogar över, kan inte Echa kritiseras för att ha åsidosatt artikel 4.4 i förordning nr 1049/2001.

I artikel 4.3 a i Århuskonventionen föreskrivs det dessutom uttryckligen att en begäran om miljöinformation får avslås om informationen inte finns hos den myndighet som begäran har ställts till. Enligt artikel 3 första stycket i förordning nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ ska förordning nr 1049/2001 tillämpas när en sökande begär tillgång till miljöinformation som förvaras hos gemenskapens institutioner och organ, vilket även gör att det går att slå fast att denna hänvisning endast avser befintliga handlingar och handlingar som den berörda institutionen förfogar över. Även om det antogs att det totala mängdintervallet utgjorde miljöinformation, kan således inte den omständigheten ifrågasätta lagenligheten av avslaget av en ansökan om denna information.

(se punkterna 252, 253 och 259)

23. Se domen.