PERSONALDOMSTOLENS DOM
(andra avdelningen)
den 30 september 2010
Mål F-20/06
Patrizia De Luca
mot
Europeiska kommissionen
”Personalmål – Tjänstemän – Tillsättning – Tjänstemän som flyttas upp till en högre tjänstegrupp genom allmänt uttagningsprov – Sökande som har upptagits i en förteckning över godkända sökande före ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna – Övergångsbestämmelser om placering i lönegrad vid rekryteringen – Placering i lönegrad enligt de nya, mindre förmånliga, bestämmelserna – Artikel 5.2 i tjänsteföreskrifterna och artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna”
Saken: Talan, väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EG, genom vilken Patrizia De Luca, som godkänts i ett uttagningsprov före den 1 maj 2004, yrkar ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 23 februari 2005 om att tillsätta henne som tjänsteman, såvitt detta beslut placerade henne i lönegrad A*9, löneklass 2.
Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Den tidpunkt då fristen börjar löpa
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 25, 26, 90 och 91)
2. Talan om ogiltigförklaring – Gemenskapsdomstolarnas behörighet – Talan om ogiltigförklaring av en individuell rättsakt som går någon emot – Gemenskapsdomstolen saknar behörighet att i domslut fastställa att en bestämmelse med allmän giltighet är rättstridig
(Artikel 230 EG)
3. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid rekrytering – Införandet av en ny karriärstruktur genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser till bestämmelserna om placering i lönegrad vid rekrytering
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga XIII, artiklarna 1.2 och 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
4. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid rekrytering – Införandet av en ny karriärstruktur genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser till bestämmelserna om placering i lönegrad vid rekrytering
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 3; bilaga XIII, artikel 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
5. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid rekrytering – Placering i den lönegrad och tjänstegrupp som angavs i meddelandet om uttagningsprov – Införandet av en ny karriärstruktur genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser för placering i lönegrad vid rekrytering
(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 29. 1 och 31.1; bilaga XIII, artiklarna 2.1 och 12.3; förordning nr 723/2004)
6. Tjänsteman – Rekrytering – Placering i lönegrad vid rekrytering – Införandet av en ny karriärstruktur genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser till bestämmelserna om placering i lönegrad vid rekrytering
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga XIII, artikel 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
7. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid rekrytering – Placering i den lönegrad och tjänstegrupp som angavs i meddelandet om uttagningsprov – Införandet av en ny karriärstruktur genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser för placering i lönegrad vid rekrytering
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga XIII, artikel 12.3; förordning nr 723/2004)
1. Fristen för att framställa klagomål som fastställs i artikel 90 i tjänsteföreskrifterna kan börja löpa från och med den dag då den berörde får kännedom om en åtgärd som går denne emot. Den bestämmelsen, som reglerar förfarandet och är avsedd att täcka ett stort antal situationer, ska tolkas mot bakgrund av de grundläggande bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna om hur en tjänsteman ska upplysas om de viktigaste delarna rörande sitt anställningsförhållande och särskilt om i vilken form en tjänsteman ska upplysas om dessa. Det framgår av systematiken i tjänsteföreskrifternas bestämmelser, och särskilt artiklarna 25 och 26, att beslut om placering i lönegrad, liksom för övrigt beslut om tillsättning, ska meddelas den berörde i behörig ordning och att administrationen inte enbart får upplysa den berörde om sådana beslut genom en handling som bara är ett resultat av dessa beslut, och inte heller underlåta att se till att beslut av detta slag verkligen når fram till sin adressat. Artiklarna 25.2 andra stycket och 26 andra och tredje stycket i tjänsteföreskrifterna skulle nämligen sakna all praktisk betydelse om den berörda tjänstemannen ålades skyldigheten att anföra klagomål senast tre månader efter det att denne tagit emot ett erbjudande om anställning och inte räknat från dagen för delgivningen av tillsättningsbeslutet. Dessa bestämmelser har nämligen just till syfte att göra det möjligt för tjänstemännen att faktiskt få kännedom om beslut rörande bland annat deras ställning i administrativt hänseende och att göra gällande sina rättigheter enligt tjänsteföreskrifterna.
(se punkterna 38–40)
Hänvisning till
Personaldomstolen: 28 juni 2006, Bordini mot kommissionen, F-134/05, REGP 2008, s. I‑A‑1‑55 och II‑A‑1‑199, punkterna 49, 52 och 56
2. Även om gemenskapsdomstolen, i samband med en talan om ogiltigförklaring av en individuell rättsakt som går någon emot, är behörig att i förbigående konstatera att en bestämmelse med allmän giltighet på vilken rättsakten grundar sig är rättsstridig, är denna domstol däremot inte behörig att göra sådana konstateranden i domsluten.
(se punkt 44)
Hänvisning till
Personaldomstolen: 4 juni 2009, Adjemian m.fl. mot kommissionen, REGP, F‑134/07 och F‑8/08, s. I‑A‑1‑149 och II‑A‑1‑841, punkt 38, är föremål för överklagande till Europeiska unionens tribunal, mål T‑325/09 P; 29 september 2009, Aparicio m.fl. mot kommissionen, F‑20/08, F‑34/08 och F‑75/08, REGP s. I‑A‑1‑375 och II‑A‑1‑2013, punkt 28
3. Det framgår av artikel 1.2 i förening med artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna att begreppet ”rekryterats” i sistnämnda bestämmelse har en specifik betydelse och ska förstås så att det avser tjänstemän som har tillträtt en tjänst mellan den 1 maj 2004, det vill säga det datum då förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda trädde i kraft, och den 30 april 2006, såvitt avser en anställning som blivit tillgänglig efter det att tjänstemännen, före den 1 maj 2006, uppförts i en förteckning över godkända sökande från uttagningsprov som offentliggjorts enligt de äldre tjänsteföreskrifterna, oberoende av om tjänstemännen redan är tjänsteman eller inte då tjänsten tillträds.
(se punkt 56)
4. Principen om likabehandling åsidosätts när två personkategorier, vilka befinner sig i faktiska och rättsliga situationer som inte uppvisar några väsentliga skillnader, behandlas olika vid deras rekrytering och det inte finns sakliga skäl för en sådan skillnad i behandling.
För att inte hindra all utveckling av lagstiftningen, får likabehandlingsprincipen inte utgöra hinder för lagstiftarens frihet att när som helst vidta de ändringar av tjänsteföreskrifterna som lagstiftaren anser ligger i tjänstens intresse även om ändringarna visar sig vara mindre förmånliga för tjänstemännen än de tidigare bestämmelserna.
Vidare framgår det av artikel 3 i tjänsteföreskrifterna att tillsättningen av en tjänsteman nödvändigtvis sker på grundval av en ensidig rättsakt som antas av administrationen och att det är först sedan ett sådant beslut har fattats som en sökande som godkänts vid ett uttagningsprov kan göra gällande en ställning som tjänsteman och därmed åberopa rättigheter enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.
Det framgår av det föregående att placeringen i lönegrad vid rekrytering av tjänstemän som tillsatts efter den 1 maj 2004, det vill säga det datum då förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda trädde i kraft, på ett rättsenligt sätt endast kunde ske med tillämpning av de nya kriterierna som trädde i kraft detta datum. Under övergångsperioden, som löpte från och med den 1 maj 2004 till och med den 30 april 2006, fastställdes dessa kriterier i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
Denna slutsats påverkas inte av anmärkningar som rör det datum då reformen av tjänsteföreskrifterna trädde i kraft. Även om det inte kan uteslutas att det datum då en ny lagstiftning träder i kraft kan visa sig vara diskriminerande, fanns det i förevarande fall sakliga skäl för datumet den 1 maj 2004. Reformen av tjänsteföreskrifterna motiverades av samhällsförändringarna i allmänhet och av behovet av att återspegla dessa förändringar i det regelverk som är tillämpligt på europeiska offentliga tjänstemän ”för att uppfylla institutionernas och personalens föränderliga behov”, såsom framgår av skäl 1 i förordning nr 723/2004. Det var således begripligt att reformens ikraftträdande kunde sammanfalla med anslutningen av tio nya medlemsstater. Datumet för rekryteringen som sedan beslutades av administrationen utgör en omständighet som är objektiv och självständig i förhållande till gemenskapslagstiftarens vilja.
(se punkterna 68–71 och 73)
Hänvisning till
Domstolen: 22 december 2008, Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, C‑443/07 P, REG 2008, s. I‑10945, punkterna 76 och 81
Förstainstansrätten: 30 september 1998, Ryan mot revisionsrätten, T‑121/97, REG 1998, s. II‑3885, punkt 100, 29 november 2006, Campoli mot kommissionen, T‑135/05, REGP 2006, s. I‑A‑2‑297 och II‑A‑2‑1527, punkt 105; 11 juli 2007, Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, T‑58/05, REG 2007, s. II‑2523, punkterna 54, 55, 77, 86 och 113
Personaldomstolen: 19 juni 2007, Davis m.fl. mot rådet, F-54/06, REGP 2007, s. I‑A‑1‑165 och II‑A‑1‑911, punkt 81
5. När det gäller placering i lönegrad vid rekrytering av tjänstemän efter införandet av den nya karriärstrukturen genom förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, har ett fastställande av kvalifikationsnivån på de tjänster som ska tillsättas, som administrationen fastställt med stöd av bestämmelserna i de äldre tjänsteföreskrifterna genom författandet av ett meddelande om uttagningsprov, inte någon verkan efter den 1 maj 2004, vilket var det datum då förordning nr 723/2004 trädde i kraft.
Den rätt som sökande som godkänts vid ett uttagningsprov har enligt artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna att tillsättas i den lönegrad som angetts i meddelandet om uttagningsprovet kan endast tillämpas med bibehållande av gällande rätt, eftersom ett besluts rättsenlighet ska bedömas mot bakgrund av de rättsliga omständigheter som gällde vid tidpunkten då det antogs och denna bestämmelse således inte kan medföra en skyldighet för administrationen att anta ett beslut som strider mot tjänsteföreskrifterna i den av lagstiftaren ändrade lydelsen och som därmed är rättsstridigt.
I detta sammanhang, som kännetecknas av ett upphävande i enlighet med det nya karriärsystemet – från och med den 1 maj 2004 – av de lönegrader som anges i meddelandet om uttagningsprov som offentliggjorts före detta datum, kunde lagstiftaren anta artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna för att lösa de svårigheter som denna situation för med sig och fastställa placeringen i lönegrad vid rekrytering av sökande som godkänts vid uttagningsprov och som uppförts i förteckningar över godkända sökande som offentliggjorts före den 1 maj 2004, och där dessa sökande tillsatts i egenskap av provanställd tjänsteman på grundval av dessa uttagningsprov efter detta datum.
Den placering i lönegrad vid rekrytering som fastställs i artikel 12.3 i bilaga XIII i tjänsteföreskrifterna motsvarar visserligen inte de lönegrader som angetts i meddelanden om uttagningsprov före den 1 maj 2004 och denna bestämmelse motsäger regeln i artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, vilken överförts från artikel 31 i de tidigare tjänsteföreskrifterna. Artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna utgör emellertid, med hänsyn till dess syfte, en övergångsbestämmelse av speciell karaktär, vilken som sådan, för en viss angiven kategori tjänstemän, kan avvika från den allmänna regeln i artikel 31 i tjänsteföreskrifterna.
De inneboende begränsningar som finns i övergången från ett system till ett annat kan nämligen när det gäller tjänstemännens karriär ålägga administrationen att inom vissa gränser tillfälligt avstå från en strikt tillämpning av bestämmelser och gällande principer som normalt sett är tillämpliga på situationer som den förevarande.
När det gäller iakttagandet av artikel 29 i tjänsteföreskrifterna, av vilken det följer att meddelandet om ledig tjänst utgör den rättsliga ram som administrationen är bunden av, är denna artikel bindande i samma utsträckning som artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och kan således inte ges företräde framför sistnämnda bestämmelse som är en specifik övergångsbestämmelse.
Artikel 2.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, enligt vilken det fastställs ett förhållande mellan tidigare lönegrader och de som gällde under övergångsperioden, från den 1 maj 2004 till och med den 30 april 2006, som är förmånligare än de som fastställs i artikel 12.3 i samma bilaga, har endast till syfte att per den 1 maj 2004 överföra de lönegrader som innehades av tjänstemän den 30 april 2004 för att göra dem tillämpliga i den nya karriärstrukturen som skulle träda i kraft fullt ut den 1 maj 2006. Artikel 2.1 i bilaga XIII ska, såsom alla övergångsbestämmelser, tolkas strikt och kan inte ges en tillämpning som går utöver fastställandet av detta tillfälliga förhållande.
(se punkterna 84–86, 91 och 92)
Hänvisning till
Domstolen: ovannämnda målet Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, punkterna 100 och 101
Förstainstansrätten: 11 februari 2003, Leonhardt mot parlamentet, T‑30/02, REGP 1992, s. I‑A-41 och II‑265, punkt 51; 19 oktober 2006, Buendía Sierra mot kommissionen, T‑311/04, REG 2006, s. II‑4137, punkt 213; ovannämnda målet Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, punkterna 110 och 112–115
6. En tjänsteman kan inte åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar för att ifrågasätta huruvida en ny bestämmelse är rättsenlig. Det gäller i synnerhet på ett område där lagstiftaren har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Rätten att åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar förutsätter dessutom bland annat att de försäkringar som lämnats är förenliga med gällande bestämmelser. Det skulle ha inneburit att tillsättningsmyndigheten antog ett rättsstridigt beslut, som inte är förenligt med tjänsteföreskrifterna, om myndigheten hade placerat en tjänsteman som tillsatts efter den 1 maj 2004, det vill säga det datum då förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda trädde i kraft, enligt de bestämmelser som reglerar lönegrader och karriärsystem i de tidigare tjänsteföreskrifterna, vilka inte längre var i kraft.
(se punkterna 99–101)
Hänvisning till
Domstolen: ovannämnda målet Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, punkterna 91 och 100
Förstainstansrätten: 11 juli 2002, Wasmeier mot kommissionen, T‑381/00, REGP 2002, s. I‑A‑125 och II‑677, punkt 106; 4 maj 2005, Castets mot kommissionen, T‑398/03, REGP 2005, s. I‑A‑109 och II‑507, punkt 34; 23 februari 2006, Cementbouw Handel & Industrie mot kommissionen, T‑282/02, REG 2006, s. II‑319, punkt 77; ovannämnda målet Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, punkt 95; 4 februari 2009, Omya mot kommissionen, T‑145/06, REG 2009, s. II‑145, punkt 117
7. I samband med reformen av tjänsteföreskrifterna, som genomfördes genom förordning nr 723/2004 och som innebar en ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda genom att förändra lönegradsstrukturen för tjänstemännen, kan principen om varje tjänstemans möjlighet att göra karriär inom sin institution inte, som sådan, motivera att tidigare bestämmelser tillämpas på en tjänsteman och således att det syfte som eftersträvas av lagstiftaren undanröjs. Principen är nämligen den att vid ändringar av allmänna genomförandebestämmelser och i synnerhet bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna är en ny bestämmelse omedelbart tillämplig på de framtida verkningarna av rättsliga situationer som, även om de inte är definitiva, har uppkommit under den gamla bestämmelsens giltighetstid. Tjänsteföreskrifterna innebär inte någon rätt att tillsättas i en högre lönegrad med hjälp av ett allmänt uttagningsprov, vilket även gäller de tjänstemän som uppfyller samtliga villkor för tillsättning, eftersom upptagandet av godkända sökande i förteckningen över lämpliga sökande som upprättats efter ett urvalsförfarande, för de berörda enbart innebär en möjlighet att kunna anställas på en de tjänster som uttagningsprovet syftade till att tillsätta och eftersom denna möjlighet med nödvändighet helt saknar koppling till en förvärvad rättighet.
(se punkterna 125 och 126)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: ovannämnda målet Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen, punkterna 51–53