Language of document : ECLI:EU:C:2011:685

Förenade målen C‑509/09 och C‑161/10

eDate Advertising GmbH

mot

X

och

Olivier Martinez och Robert Martinez

mot

MGN Limited

(begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof och från Tribunal de grande instance de Paris)

”Förordning (EG) nr 44/2001 – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Behörighet i frågor om skadestånd utanför avtalsförhållanden – Direktiv 2000/31/EG – Publicering av information på internet – Kränkning av personlighetsskyddet – Den ort där skadan inträffade eller kan inträffa – Tillämplig rätt på informationssamhällets tjänster”

Sammanfattning av domen

1.        Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Särskilda behörighetsregler – Behörighet i frågor om skadestånd utanför avtalsförhållanden – Kränkning av personlighetsskyddet genom publicering av information på internet – Den ort där skadan inträffade – Begrepp

(Rådets förordning nr 44/2001, artikel 5.3)

2.        Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Särskilda behörighetsregler – Behörighet i frågor om skadestånd utanför avtalsförhållanden – Kränkning av personlighetsskyddet genom publicering av information på internet

(Rådets förordning nr 44/2001, artikel 5.3)

3.        Tillnärmning av lagstiftning – Elektronisk handel – Direktiv 2000/31– Bestämmelser rörande den inre marknaden – Skyldighet för medlemsstaterna att inte underkasta en leverantör av tjänster krav som är strängare än de som föreskrivs i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad – Räckvidd

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31, artikel 3)

1.        Bestämmelsen om särskild behörighet i artikel 5.3 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, med avsteg från principen att talan ska väckas där svaranden har hemvist, grundas på att det finns ett särskilt nära samband mellan tvisten och domstolen i den ort där skadan inträffade, vilket med hänsyn till intresset av en god rättskipning och ett ändamålsenligt förfarande gör det befogat att denna domstol ges behörighet. Uttrycket ”den ort där skadan inträffade” avser både den ort där den skadevållande händelsen inträffade och den där skadan uppkom.

När en skadelidande åberopar en kränkning av personlighetsskyddet genom innehållet på en webbplats, nödvändiggör – eftersom räckvidden av en spridning av innehåll på internet i princip är obegränsad – svårigheterna med att tillämpa nämnda kriterium avseende skadans uppkomst, som har att göra med informationens spridning, emellertid en anpassning av anknytningskriterierna på så sätt att den som via internet utsatts för en sådan kränkning kan väcka talan vid en domstol avseende hela denna skada, beroende på var denna skada, som orsakats inom Europeiska unionen av den nämnda kränkningen, har inträffat.

Eftersom inverkan på någons personlighetsskydd av en publicering på internet bäst kan bedömas av domstolen där den skadelidande har sitt centrum för sina intressen, är det i överensstämmelse med syftet god rättskipning att tilldela denna domstol behörighet. Denna plats motsvarar i allmänhet den plats där han eller hon är stadigvarande bosatt, men det kan också vara en medlemsstat där han eller hon inte är stadigvarande bosatt, eftersom andra faktorer, såsom utövandet av en yrkesverksamhet, kan göra att det föreligger ett särskilt nära samband med denna medlemsstat.

Behörigheten för domstolen på den ort där den skadelidande har sitt centrum för sina intressen är förenlig med behörighetsreglernas syfte att uppnå förutsebarhet. Detta gäller även i förhållande till svaranden, eftersom avsändaren av det kränkande innehållet, vid tidpunkten för publiceringen på internet, kan ha kännedom om var de personer som berörs av innehållet har sitt centrum för sina intressen. Kriteriet om centrum för intressen kan därför anses göra det möjligt för käranden att utan svårighet avgöra vid vilken domstol talan ska väckas och för svaranden att rimligen förutse var talan kan väckas mot honom eller henne.

(se punkterna 40, 41 och 46–50)

2.        Artikel 5.3 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas på så sätt att vid en påstådd kränkning av personlighetsskyddet genom innehållet på en webbplats, så kan den person som anser sig ha blivit kränkt väcka talan om ersättning för hela skadan antingen vid domstolarna i den medlemsstat där avsändaren av innehållet är etablerad, eller vid domstolarna i den medlemsstat i vilken käranden har sitt centrum för sina intressen. I stället för en talan om ersättning för hela skadan, kan denne även väcka talan vid domstolarna i varje medlemsstat på vars territorium det på internet publicerade innehållet är eller har varit tillgängligt. Dessa domstolar är endast behöriga avseende de skador som orsakats i den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väckts är belägen.

(se punkt 52 samt domslutet punkt 1)

3.        Artikel 3 i direktiv 2000/31 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ska tolkas på så sätt att den inte kräver att bestämmelsen införlivas i form av en specifik lagvalsregel. När det emellertid gäller det samordnade området ska medlemsstaterna, med förbehåll för de undantag som är tillåtna enligt villkoren i artikel 3.4 i direktiv 2000/31, säkerställa att en leverantör av en tjänst inom elektronisk handel inte underkastas krav som är strängare än de som föreskrivs i tillämplig materiell rätt i den medlemsstat där tjänsteleverantören är etablerad.

(se punkt 68 samt domslutet punkt 2)