Language of document : ECLI:EU:F:2016:97

Preliminär utgåva

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 3 maj 2016

Mål F‑31/12

Marc Noël

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål - Tjänstemän - Pensioner - Artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna - Pensionsrättigheter som förvärvats inom det nationella pensionssystemet innan tjänstetillträdet inom unionen - Överföring till unionens pensionssystem - Tillsättningsmyndighetens första förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår vilket sökanden godtagit - Återkallande av detta förslag - Nytt förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår på grundval av de nya allmänna genomförandebestämmelserna - Invändning om rättegångshinder - Uttrycket rättsakt som går någon emot - Artikel 83 i rättegångsreglerna”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Marc Noël huvudsakligen har yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara det beslut som meddelades av Europeiska kommissionens tillsättningsmyndighet den 25 maj 2011, genom vilket nämnda myndighet, med avseende på Europeiska unionens pensionssystem, slutgiltigt fastställde de pensionsrättigheter som sökanden hade förvärvat innan tjänstetillträdet inom unionen.

Avgörande:      Talan avvisas. Marc Noël ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår för att till unionssystemet överföra pensionsrättigheter som förvärvats innan tjänstetillträdet inom unionen – Omfattas inte – Beslut om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår vilket fattats efter det att det skett en överföring av det kapital som motsvarar förvärvade pensionsrättigheter – Omfattas

(Artikel 270 FEUF; Tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1, och bilaga VIII, artikel 11.2)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot beslutet att avslå klagomålet – Upptagande till sakprövning – Skyldighet att pröva yrkandena avseende beslutet att avslå klagomålet – Yrkanden som saknar självständigt innehåll eller beslut som enbart utgör en bekräftelse – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      I det förfarande om överföring av pensionsrättigheter som föreskrivs i artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är det det beslut som antagits av tillsättningsmyndigheten eller av myndigheten som är behörig att sluta anställningsavtal som, när det kapital som motsvarar de pensionsrättigheter som den berörda har förvärvat innan tjänstetillträdet inom unionen faktiskt har överförts, utgör en rättsakt som går någon emot mot vilken talan kan väckas med stöd av artikel 270 FEUF och artikel 91.1 Ett förslag till tillgodoräknande av pensionsrättigheter, för det fall det godtas av den berörda, utgör däremot inte en rättsakt som går någon emot mot vilken talan kan väckas med stöd av artikel 270 FEUF och artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna.

Tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår är nämligen endast möjligt när den berörda tjänstemannen har samtyckt till förfarandet för överföring till Europeiska unionens pensionssystem av det kapital som motsvarar de pensionsrättigheter som personen i fråga tidigare har förvärvat vid den berörda externa pensionskassan. Till grund för detta samtycke ligger tillsättningsmyndighetens förslag om tillgodoräknande av tjänsteår på grundval av det provisoriska kapitalbelopp som angetts av den berörda nationella pensionskassan.

När ett förslag till tillgodoräknande av pensionsrättigheter framställs ankommer det endast på den berörda institutionen att, på ett korrekt sätt, tillämpa artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och de allmänna genomförandebestämmelserna på sökandens situation. Denna skyldighet för institutionen följer direkt av de aktuella bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, även om det inte föreligger någon uttrycklig förpliktelse från institutionens sida.

En sådan skyldighet vilken uttryckts i ett förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår ger således varken upphov till en ny skyldighet för institutionen i fråga och ändrar, i enlighet härmed, inte heller den berördas rättsliga situation, med beaktande av att den institution som har framställt förslaget, även om den berörda samtycker till överföringen till Europeiska unionens pensionssystem av pensionsrättigheter som vederbörande har förvärvat i ett annat system, inte har en motsvarande skyldighet att, när överföringen av det belopp som angetts av den nationella pensionskassan väl har ägt rum, per automatik tilldela den berörda det antal pensionsgrundande tjänsteår som har angetts i det ursprungliga förslaget, mot bakgrund av vilket tjänstemannen bekräftade att han eller hon önskade överföra nämnda kapital till Europeiska unionens pensionssystem.

(se punkterna 27-31)

Hänvisning till

Tribunalen: dom av den 13 oktober 2015, kommissionen/Verile och Gjergji, T‑104/14 P, EU:T:2015:776, punkterna 50, 52, 53 och 74; dom kommissionen/Cocchi och Falcione, T‑103/13 P, EU:T:2015:777, punkt 66, och dom Teughels/kommissionen, T‑131/14 P, EU:T:2015:778, punkterna 37, 46, 48, 49, 58 och 70

2.      I enlighet med principen om processekonomi kan unionsdomstolen fastställa att det saknas anledning att särskilt besluta om de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet när den konstaterar att nämnda yrkanden saknar självständigt innehåll och i själva verket flyter ihop med yrkandena avseende det beslut mot vilket klagomålet riktas. Så kan till exempel vara fallet när unionsdomstolen konstaterar att beslutet om avslag på klagomålet uteslutande bekräftar det beslut som utgjorde föremål för klagomålet och att detta beslut inte heller utgör en rättsakt som går någon emot i den mening som avses i artikel 90 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 34)

Hänvisning till

Tribunalen: 21 september 2011, Adjemian m.fl./kommissionen, T‑325/09 P, EU:T:2011:506, punkt 33

Personaldomstolen: 19 november 2014, EH/kommissionen, F‑42/14, EU:F:2014:250, punkt 85