Language of document : ECLI:EU:C:2014:2225

Mål C‑7/13

Skandia America Corp. (USA), filial Sverige

mot

Skatteverket

(begäran om förhandsavgörande från Förvaltningsrätten i Stockholm)

”Begäran om förhandsavgörande – Gemensamt system för mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Mervärdesskattegrupp – Internfakturering av tjänster som ett huvudbolag med säte i tredjeland tillhandahåller en filial som ingår i en mervärdesskattegrupp i en medlemsstat – Fråga huruvida tillhandahållna tjänster är beskattningsbara”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 17 september 2014

1.        Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Skattepliktiga transaktioner – Tillhandahållande av tjänster mot ersättning – Begrepp – Tjänster som ett huvudbolag med säte i tredjeland tillhandahåller en filial som är etablerad i en medlemsstat – Filial som ingår i en mervärdesskattegrupp – Omfattas

(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 2.1, 9 och 11)

2.        Harmonisering av skattelagstiftning – Gemensamt system för mervärdesskatt – Personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt – Beskattningsbara personer som köper tjänster och är etablerade i ett tredjeland – Begrepp – Köpare av tjänster som ett huvudbolag med säte i tredjeland tillhandahåller en filial som är etablerad i en medlemsstat – Filial som ingår i en mervärdesskattegrupp – Omfattas

(Rådets direktiv 2006/112, artiklarna 56, 193 och 196)

1.        Artiklarna 2.1, 9 och 11 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att tjänster som en huvudetablering i tredjeland tillhandahåller sin filial belägen i en medlemsstat utgör beskattningsbara transaktioner när filialen ingår i en mervärdesskattegrupp.

Klassificeringen som en enda beskattningsbar person innebär att medlemmarna i gruppen inte längre separat kan underteckna skattedeklarationer och inte heller, vare sig inom eller utom gruppen, kan identifieras som beskattningsbara personer, då enbart gruppen, i egenskap av enda beskattningsbara person, är behörig att underteckna sådana deklarationer. Under sådana omständigheter ska de tjänster som en utomstående tillhandahåller en medlem i en sådan grupp, i mervärdesskattehänseende, därför anses ha tillhandahållits själva gruppen och inte dess medlem.

(se punkterna 29 och 32 samt punkt 1 i domslutet)

2.        Artiklarna 56, 193 och 196 i direktiv 2006/112 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att i en situation där ett bolags huvudetablering i tredjeland tillhandahåller tjänster mot ersättning till en filial belägen i en medlemsstat och där nämnda filial ingår i en mervärdesskattegrupp i den medlemsstaten, är det denna mervärdesskattegrupp som i egenskap av köpare av tjänsterna är betalningsskyldig för den utkrävbara mervärdesskatten.

I artikel 196 i direktiv 2006/112 föreskrivs nämligen ett undantag från huvudregeln i artikel 193 i detta direktiv, enligt vilken mervärdesskatten i en medlemsstat ska betalas av den beskattningsbara person som utför ett beskattningsbart tillhandahållande av tjänster. Enligt detta undantag ska mervärdesskatten betalas av den beskattningsbara person som köper dessa tjänster, när tjänster som avses i artikel 56 i direktivet tillhandahålls av en beskattningsbar person som inte är etablerad i medlemsstaten.

Tillhandahållandet av dessa tjänster i en sådan situation utgör en beskattningsbar transaktion enligt artikel 2.1 c i direktiv 2006/112, och den grupp i vilken den filial som erhållit tjänsterna ingår ska i mervärdesskattehänseende anses vara den som har köpt dessa tjänster.

(se punkterna 34, 35, 37 och 38 samt punkt 2 i domslutet)