Language of document : ECLI:EU:C:2004:697

Arrêt de la Cour

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen)
den 9 november 2004 (1)

”Direktiv 96/9/EG – Rättsligt skydd för databaser – Begreppet databas – Sui generis-rättens tillämpningsområde – Spelordningar för fotbollsligor – Vadhållning”

I mål C-444/02,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG,

som framställts av Monomeles Protodikeio Athinon (Grekland), genom beslut av den 11 juli 2002, som inkom till domstolen den 9 december 2002, i målet

Fixtures Marketing Ltd

mot

Organismos prognostikon agonon podosfairou AE (OPAP),

meddelar

DOMSTOLEN (stora avdelningen)



sammansatt av ordföranden V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, C.W.A. Timmermans, A. Rosas och K. Lenaerts (referent) samt domarna J.‑P Puissochet, R. Schintgen, N. Colneric och J.N. Cunha Rodrigues,

generaladvokat: C. Stix-Hackl,
justitiesekreterare: avdelningsdirektörerna M. Múgica Arzamendi och M.‑F. Contet,

med hänsyn till det skriftliga förfarandet och efter att förhandling hållits den 30 mars 2004,

med beaktande av de yttranden som avgivits av:

Fixtures Marketing Ltd, genom K. Giannakopoulos, dikigoros,

Organismos prognostikon agonon podosfairou AE, genom F. Christodoulou, K. Christodoulou, A. Douzas, L. Maravelis och C. Pampoukis, dikigoroi,

Greklands regering, genom E. Mamouna och I. Bakopoulos och V. Kyriazopoulos, samtliga i egenskap av ombud,

Belgiens regering, genom A. Snoecx, i egenskap av ombud, biträdd av P. Vlaemminck, advocaat,

Österrikes regering, genom E. Riedl, i egenskap av ombud,

Portugals regering, genom A.P. Matos Barros och L. Fernandes, båda i egenskap av ombud,

Finlands regering, genom T. Pynnä, i egenskap av ombud,

Europeiska gemenskapernas kommission, genom K. Banks och M. Patakia, båda i egenskap av ombud,

och efter att den 8 juni 2004 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande



Dom



1
Begäran om förhandsavgörande rör tolkningen av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, p. 20) (nedan kallat direktivet).

2
Begäran har framställts i en tvist mellan bolaget Fixtures Marketing Ltd (nedan kallat Fixtures) och bolaget Organismos prognostikon agonon podosfairou AE (nedan kallat OPAP). Bakgrunden till tvisten är att OPAP har använt uppgifter om fotbollsmatcher i de engelska och skotska ligorna för att anordna vadhållning.


Tillämpliga bestämmelser

3
Enligt artikel 1.1 i direktivet gäller detta rättsligt skydd för alla slags databaser. I artikel 1.2 i direktivet definieras en databas som ”en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt [eller] metodiskt sätt och som var för sig är tillgänglig genom elektroniska medier eller på något annat sätt”.

4
I artikel 3 i direktivet införs ett upphovsrättsligt skydd för ”databaser som på grund av innehållets urval eller sammanställning utgör [upphovsmannens egen] intellektuella [skapelse]”.

5
I artikel 7 i direktivet införs en sui generis-rätt. Denna bestämmelse har följande lydelse:

”Rättighetens föremål

1.      Medlemsstaterna skall tillerkänna en databasproducent som vid anskaffning, granskning eller presentation [har gjort] en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering, rätten att förbjuda utdrag och/eller återanvändning av hela eller en kvalitativt eller kvantitativt sett väsentlig del av databasens innehåll.

2.
I detta kapitel avses med:

a)
utdrag: en varaktig eller tillfällig överflyttning av hela eller en väsentlig del av innehållet i en databas [till ett annat medium], oberoende av på vilket sätt och i vilken form detta sker,

b)
återanvändning: när hela eller en väsentlig del av innehållet i en databas görs tillgänglig för allmänheten genom spridning av exemplar, uthyrning, on-line överföring eller överföring i någon annan form. När en kopia av databasen en gång sålts inom gemenskapen av rättsinnehavaren eller med dennes medgivande, konsumeras hans rätt att kontrollera återförsäljningen inom gemenskapen av detta exemplar.

Utlåning från en inrättning som är tillgänglig för allmänheten utgör inte utdrag eller återanvändning.

3.      Den rätt som avses i punkt 1 kan överföras, överlåtas eller ges som gåva genom licensavtal.

4.      Den rätt som avses i punkt 1 skall tillämpas oberoende av möjligheten att ge databasen upphovsrättsligt eller annat rättsligt skydd. Dessutom skall den tillämpas oberoende av möjligheten att skydda databasens innehåll genom upphovsrätt eller andra rättigheter. Det i punkt 1 stadgade skyddet av databaser påverkar inte tillämpningen av befintliga rättigheter [till] deras innehåll.

5.      Återkommande eller systematiskt utdrag och/eller återanvändning av [icke] väsentliga delar av innehållet i den databas, som förutsätter förfoganden som strider mot normalt bruk av basen eller som [oskäligt inkräktar på databasproducentens legitima intressen] är ej tillåtna.”

6
Direktivet har införlivats med grekisk rätt genom lag nr 2819/2000 (FEK A’ 84/15-3-2000).


Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

7
Det framgår av beslutet om begäran om förhandsavgörande att organisatörerna av de engelska och skotska fotbollsligorna har valt att låta bolaget Football Fixtures Ltd handha utnyttjandet av spelordningarna för dessa ligor genom licensgivning. Fixtures har i sin tur getts rätt att företräda innehavarna av de immateriella rättigheter som är knutna till spelordningarna.

8
OPAP har i Grekland monopol på att anordna hasardspel. Bolaget använder i sin verksamhet uppgifter som härrör från spelordningarna för de högsta fotbollsdivisionerna i England och Skottland.

9
Fixtures väckte talan mot OPAP vid Monomeles Protodikeio Athinon och gjorde gällande att OPAP:s agerande utgjorde ett intrång i Fixtures sui generis-rätt enligt artikel 7 i direktivet.

10
Monomeles Protodikeio Athinon ansåg att det var oklart hur direktivet skulle tolkas och beslutade därför att vilandeförklara målet och att begära förhandsavgörande av domstolen beträffande följande frågor:

”1.
Hur skall begreppet databas tolkas, och vilket tillämpningsområde har [direktivet], i synnerhet artikel 7, som rör sui generis-rätten?

2.
Skall spelordningar för fotbollsligor, mot bakgrund av direktivets tillämpningsområde, erhålla skydd som databaser till vilka producenten har en sui generis-rätt, och på vilka villkor?

3.
Exakt hur kan rätten till en databas åsidosättas, och är denna rätt skyddad om databasens innehåll ändras?”


Prövning av tolkningsfrågorna

Upptagande till sakprövning

11
Den finska regeringen har ifrågasatt huruvida begäran om förhandsavgörande kan upptas till sakprövning. Beslutet om begäran av förhandsavgörande innehåller inte tillräckliga upplysningar om den rättsliga och faktiska bakgrunden till målet vid den nationella domstolen. Detta innebär att domstolen inte kan ge ett användbart svar på de frågor som ställts och att medlemsstaterna inte kan avge relevanta yttranden angående dessa frågor.

12
Domstolen erinrar härvid om att det enligt fast rättspraxis krävs att den nationella domstolen klargör den faktiska och rättsliga bakgrunden till de frågor som ställs, eller att den åtminstone förklarar de faktiska omständigheter som ligger till grund för dessa frågor, eftersom det är nödvändigt att komma fram till en tolkning av gemenskapsrätten som är användbar för den nationella domstolen (dom av den 21 september 1999 i mål C‑67/96, Albany, REG 1999, s. I‑5751, punkt 39).

13
De uppgifter som lämnas i beslutet om begäran om förhandsavgörande skall inte bara göra det möjligt för domstolen att lämna användbara svar, utan också ge såväl medlemsstaternas regeringar som andra berörda parter möjlighet att avge yttranden i enlighet med artikel 20 i EG-stadgan för domstolen. Det åligger domstolen att se till att denna möjlighet finns, eftersom det enligt nyssnämnda bestämmelse endast är beslutet om begäran om förhandsavgörande som delges de berörda parterna (domen i det ovannämnda målet Albany, punkt 40).

14
I förevarande fall framgår det, av de yttranden som i enlighet med artikel 20 i nämnda stadga har avgetts av parterna i målet vid den nationella domstolen och av medlemsstaternas regeringar, att dessa parter och regeringar med stöd av uppgifterna i beslutet om begäran om förhandsavgörande har kunnat förstå att tvisten vid den nationella domstolen har uppstått med anledning av att OPAP, i syfte att anordna sportvadhållning, har använt uppgifter som härrör från de spelordningar som upprättats av de professionella fotbollsligorna och att den nationella domstolen i detta sammanhang vill få klarhet i hur begreppet databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet skall tolkas och vilket tillämpningsområde och vilken räckvidd sui generis-rätten enligt artikel 7 i direktivet har.

15
Domstolen konstaterar dessutom att nämnda beslut innehåller uppgifter om förhållandena mellan de berörda fotbollsligorna, Football Fixtures Ltd och Fixtures. Dessa uppgifter gör det möjligt att förstå på vilken grund Fixtures har gjort gällande skydd med stöd av sui generis-rätten i målet vid den nationella domstolen.

16
De uppgifter som den nationella domstolen har lämnat ger för övrigt domstolen tillräcklig kännedom om bakgrunden till tvisten vid den nationella domstolen för att kunna tolka de berörda gemenskapsrättsliga bestämmelserna mot bakgrund av omständigheterna i denna tvist.

17
Härav följer att begäran om förhandsavgörande kan upptas till sakprövning.

Prövning i sak

Begreppet databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet

18
Den nationella domstolen har ställt de två första frågorna för att få klarhet i vad som omfattas av begreppet databas i artikel 1.2 i direktivet och huruvida spelordningar för fotbollsligor omfattas av detta begrepp.

19
I artikel 1.2 i direktivet definieras en databas som ”en samling av verk, data eller andra självständiga element som sammanställts på ett systematiskt [eller] metodiskt sätt och som var för sig är tillgänglig genom elektroniska medier eller på något annat sätt”.

20
Som Fixtures och kommissionen har gjort gällande, finns det ett flertal omständigheter som ger uttryck för att gemenskapslagstiftaren har velat ge begreppet databas, i den mening som avses i direktivet, en vidsträckt innebörd, som är frikopplad från formella, tekniska eller innehållsmässiga överväganden.

21
I artikel 1.1 i direktivet föreskrivs således att direktivet gäller rättsligt skydd ”för alla slags” databaser.

22
Förslaget till rådets direktiv om rättsligt skydd för databaser (EGT C 156, 1992, s. 4), som lades fram av kommissionen den 15 april 1992, avsåg enbart elektroniska databaser, enligt definitionen av databaser i artikel 1 första stycket första punkten i det direktivförslaget. Under lagstiftningsprocessens gång kom man emellertid överens om att ”[d]et skydd som detta direktiv inför bör utsträckas till att gälla icke-elektroniska databaser”, vilket framgår av skäl 14 i direktivet.

23
Enligt skäl 17 i direktivet skall begreppet databas förstås så, att det är tillämpligt på ”alla samlingar av litterära, konstnärliga, musikaliska och andra verk eller sådant material som texter, ljud, bilder, siffror, fakta och data”. Det förhållandet att de nu aktuella uppgifterna eller elementen hänför sig till en idrottsgren utgör således inte något hinder för att anse att det är fråga om en databas.

24
Europaparlamentet föreslog i sitt yttrande av den 23 juni 1993 över förslaget till rådets direktiv om rättsligt skydd för databaser (EGT C 194, s. 144) att samlingen måste innehålla ”en stor mängd” uppgifter, verk eller annat material för att kunna klassificeras som databas. Detta villkor finns emellertid inte längre kvar i definitionen i artikel 1.2 i direktivet.

25
För att bedöma huruvida det föreligger en databas i den mening som avses i direktivet saknar det betydelse att samlingen består av element som kommer från en annan källa eller från andra källor än denna samling, eller att den består av element som skapats av denna samling eller av element som tillhör den ena eller den andra av dessa två kategorier.

26
I motsats till vad den grekiska och den portugisiska regeringen har gjort gällande, finns det ingenting i direktivet som ger grund för slutsatsen att en databas i direktivets mening föreligger endast om den utgör upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Som kommissionen har påpekat, är originalitetskriteriet endast av betydelse vid bedömningen av huruvida databasen skall anses åtnjuta sådant upphovsrättligt skydd som införs genom kapitel II i direktivet. Detta framgår av artikel 3.1 och av skälen 15 och 16 i direktivet.

27
Vid denna vida tolkning av direktivet framgår det av olika delar av detsamma att den speciella karaktär som begreppet databas ges i direktivet har sin grund i ett funktionellt kriterium.

28
Det framgår nämligen av skälen i direktivet att syftet med det rättsliga skydd som införs genom direktivet är att främja utvecklingen av system för ”datalagring” och ”databehandling” (skälen 10 och 12 i direktivet), detta med hänsyn till ”[d]en mycket starka ökningen inom gemenskapen och i världen av den informationsvolym som varje år genereras och behandlas inom alla handels- och industrisektorer” (skäl 10 i direktivet).

29
För att något skall kunna klassificeras som en databas krävs således för det första att det föreligger en samling av ”självständiga element”, det vill säga element som kan särskiljas från varandra utan att deras informativa, litterära, konstnärliga eller musikaliska innehållsvärde, eller något annat innehållsvärde, påverkas. En upptagning av ett audiovisuellt, filmiskt, litterärt eller musikaliskt verk omfattas således inte av direktivets tillämpningsområde, vilket följer av skäl 17 i direktivet.

30
För att en samling skall kunna klassificeras som en databas krävs för det andra att de självständiga elementen i samlingen har sammanställts på ett systematiskt eller metodiskt sätt och att de är individuellt tillgängliga på något sätt. Enligt skäl 21 i direktivet krävs det visserligen inte att denna systematiska eller metodiska sammanställning är fysiskt synlig. Däremot innebär detta villkor att samlingen skall finnas på ett fast medium av något slag och att det på teknisk väg, till exempel genom elektroniska, elektromagnetiska, elektrooptiska eller andra metoder, som till exempel ett index, en innehållsförteckning, en översikt eller en särskild klassificeringsmetod, skall var möjligt att finna varje självständigt element i samlingen (skäl 13 i direktivet).

31
Detta andra villkor gör det möjligt att särskilja en databas i den mening som avses i direktivet – det vill säga en databas som kännetecknas av en metod för att i densamma återfinna var och en av dess beståndsdelar – från en samling element som innehåller upplysningar, men som saknar en funktion för att behandla de enskilda elementen i samlingen.

32
Härav följer att begreppet databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet avser varje samling som innehåller verk, uppgifter eller andra element som kan särskiljas från varandra utan att deras innehållsvärde påverkas och som innefattar någon form av metod eller system som gör det möjligt att återfinna var och en av dess beståndsdelar.

33
I målet vid den nationella domstolen omfattas uppgifterna om matchdagar, matchtider, vilka lag som skall spela mot varandra och vilket lag som är hemma- respektive bortalag av begreppet självständiga element i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet, eftersom de har ett självständigt informationsvärde.

34
Det intressanta i en fotbollsliga ligger visserligen i det sammantagna resultatet av de olika matcherna i denna liga. Uppgifterna om vilken dag, vid vilken tidpunkt och mellan vilka lag en viss match skall spelas har emellertid ett självständigt värde, eftersom de ger berörda utomstående parter relevanta upplysningar.

35
En sammanställning av uppgifter om vilka dagar, vid vilken tidpunkt och mellan vilka lag som matcherna i de olika omgångarna i en fotbollsliga skall spelas är under dessa förhållanden en samling av självständiga element. Sammanställningen, i form av en spelordning, av uppgifter om vilka dagar, vid vilken tidpunkt och mellan vilka lag som dessa olika fotbollsmatcher skall spelas, uppfyller villkoren om att elementen i denna samling skall vara sammanställda på ett systematiskt eller metodiskt sätt och vara individuellt tillgängliga. Den grekiska och den österrikiska regeringen har påpekat att lagen i de olika ligorna lottas mot varandra. Denna omständighet föranleder emellertid ingen annan bedömning.

36
Härav följer att en sådan spelordning för en fotbollsliga som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör en databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet.

Tillämpningsområdet för sui generis-rätten

37
Den nationella domstolen har med sina två första frågor även bett domstolen att klargöra vilket tillämpningsområde sui generis-rätten har i ett sammanhang som det som är aktuellt i målet vid den nationella domstolen.

38
Enligt artikel 7.1 i direktivet åtnjuter endast sådana databaser som uppfyller ett exakt kriterium sui generis-skydd. Detta kriterium är att anskaffningen, granskningen eller presentationen av innehållet i databaserna utgör en kvalitets- eller kvantitetsmässigt sett väsentlig investering.

39
Enligt skälen 9, 10 och 12 i direktivet är syftet med detsamma, som OPAP och den grekiska regeringen har påpekat, att främja och skydda investeringar i system för ”datalagring” och ”databehandling” som bidrar till utvecklingen av informationsmarknaden i ett sammanhang som präglas av att volymen data som skapas och behandlas ökar exponentiellt varje år inom alla verksamhetsområden. Härav följer att begreppet investering som avser anskaffning, granskning eller presentation av innehållet i en databas allmänt måste förstås så, att det som avses är den investering som läggs ned på att upprätta själva databasen.

40
Som OPAP samt den belgiska, den österrikiska och den portugisiska regeringen har framhållit, måste begreppet investering som avser anskaffning av innehållet i en databas i detta sammanhang tolkas på så sätt att det avser resurser som lagts ned på att söka befintliga uppgifter och att samla dessa i databasen, med undantag för resurser som lagts ned på själva skapandet av uppgifterna. Syftet med det sui generis-skydd som införts genom direktivet är nämligen att främja upprättande av system för lagring och behandling av befintliga uppgifter, och inte att främja skapande av uppgifter som senare kan samlas i en databas.

41
Denna tolkning vinner stöd i skäl 39 i direktivet, där det anges att syftet med sui generis-rätten är att säkerställa ett skydd mot att någon annan tillägnar sig resultaten av de investeringar i pengar och sakkunskap som den som har ”sökt och samlat innehållet” i en databas har lagt ned. Som generaladvokaten har påpekat i punkterna 67–72 i sitt förslag till avgörande ger samtliga språkversioner av skäl 39 – trots att det finns smärre terminologiska variationer – stöd för en tolkning som innebär att begreppet anskaffning inte innefattar skapandet av de uppgifter som finns i databasen.

42
I skäl 19 i direktivet anges att en samling av flera upptagningar av musikstycken på en CD inte utgör en tillräckligt väsentlig investering för att åtnjuta sui generis-skydd. Detta skäl ger ytterligare stöd för nämnda tolkning. Härav framgår nämligen att de resurser som läggs ned på själva skapandet av de verk eller element som finns i databasen, i detta fall på en CD, inte kan likställas med en investering som avser anskaffning av innehållet i databasen, och de skall således inte beaktas vid bedömningen av huruvida investeringen för att upprätta basen är väsentlig.

43
Begreppet investering som avser granskning av innehållet i databasen skall förstås så, att det avser de resurser som, i syfte att säkerställa att uppgifterna i databasen är tillförlitliga, läggs ned på att kontrollera att sökelementen är korrekta, både när databasen upprättas och under hela den tid som den är i drift. Begreppet investering som avser presentation av innehållet i databasen rör de resurser som läggs ned på att förse databasen med en informationsbehandlingsfunktion, det vill säga de resurser som läggs ned på att systematiskt eller metodiskt ordna databaselementen och på att arrangera dem så att de är individuellt tillgängliga.

44
En investering för att upprätta en databas kan bestå i att ta i anspråk mänskliga, ekonomiska eller tekniska tillgångar eller resurser, men investeringen måste vara kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig. Den kvantitativa bedömningen avser kvantifierbara resurser och den kvalitativa bedömningen avser insatser som inte går att kvantifiera, som till exempel en intellektuell insats eller en energiinsats. Detta framgår av skälen 7, 39 och 40 i direktivet.

45
Det förhållandet att upprättandet av en databas är knutet till utövandet av en huvudverksamhet, i vilken den person som upprättar databasen även skapar elementen som ingår i denna bas, innebär i detta sammanhang inte i sig att det är uteslutet att denna person kan åberopa sui generis-skydd, under förutsättning att personen styrker att anskaffningen, granskningen eller framställningen av dessa element, i den mening som har preciserats i punkterna 40–43 i denna dom, har föranlett en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering, som är självständig i förhållande till de resurser som lagts ned på att skapa dessa element.

46
Det arbete med att söka efter uppgifter och att kontrollera att dessa är korrekta som utförs i samband med att databasen upprättas medför visserligen i princip inte att den som upprättar basen måste lägga ned särskilda resurser, eftersom det är fråga om uppgifter som han har skapat och som han har tillgång till. Det kan emellertid krävas en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering i den mening som avses i artikel 7.1 i direktivet för att samla dessa uppgifter, för att ordna dem systematiskt eller metodiskt i databasen, för att tillse att uppgifterna är individuellt tillgängliga och för att kontrollera att de är korrekta under hela den tid som databasen är i drift.

47
I målet vid den nationella domstolen motsvarar de resurser som inom ramen för anordnande av ligaspel i fotboll läggs ned på att för varje omgång i de olika ligorna fastställa speldagar, matchtider och vilka lag som skall spela hemma respektive borta en investering för att upprätta spelordningarna för dessa ligor. Detta har även OPAP samt den belgiska, den österrikiska och den portugisiska regeringen gjort gällande. En sådan investering hänför sig till själva anordnandet av de olika ligorna och har samband med skapandet av de uppgifter som finns i den aktuella databasen, det vill säga uppgifter om varje match i dessa ligor. Denna investering omfattas således inte av artikel 7.1 i direktivet.

48
Under dessa förhållanden måste det prövas – om man bortser från den investering som avses i föregående punkt – huruvida anskaffningen, granskningen eller presentationen av innehållet i en spelordning för en fotbollsliga utgör en kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering.

49
Arbetet med att söka och samla uppgifterna i spelordningarna för ligorna kräver inte någon särskild ansträngning från de professionella fotbollsligornas sida. Detta arbete är nämligen oskiljaktigt förbundet med arbetet att skapa dessa uppgifter. I detta arbete deltar fotbollsligorna direkt i egenskap av organisatörer. Anskaffningen av innehållet i en spelordning för en fotbollsliga kräver således inte någon investering som är självständig i förhållande till den investering som krävs för att skapa uppgifterna i spelordningen.

50
De professionella fotbollsligorna behöver inte göra någon särskild ansträngning för att kontrollera att uppgifterna om de matcher som skall spelas är korrekta när spelordningen framställs, eftersom ligorna är direkt inblandade i arbetet med att skapa dessa uppgifter. Det framgår av Fixtures yttrande att kontrollen av att uppgifterna i spelordningarna är korrekta består i att uppdatera vissa uppgifter i dem till följd av att en match eller en ligaomgång eventuellt måste flyttas fram efter beslut av eller i samråd med de professionella fotbollsligorna. En sådan granskning kan inte anses utgöra en väsentlig investering.

51
Även presentationen av en spelordning för en fotbollsliga är nära knuten till själva skapandet av uppgifterna i spelordningen. Denna presentation kan således inte anses kräva en investering som är självständig i förhållande till investeringen för att skapa uppgifterna i spelordningen.

52
Härav följer att varken anskaffning, granskning eller presentation av innehållet i en spelordning för en fotbollsliga utgör en väsentlig investering som kan motivera att spelordningen skall ges sui generis-skydd enligt artikel 7 i direktivet.

53
Av det ovan anförda följer att de två första tolkningsfrågorna skall besvaras enligt följande:

Begreppet databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet avser varje samling som innehåller verk, uppgifter eller andra element som kan särskiljas från varandra utan att deras innehållsvärde påverkas och som innefattar någon form av metod eller system som gör det möjligt att återfinna var och en av dess beståndsdelar.

En sådan spelordning för en fotbollsliga som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör en databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktivet.

Begreppet investering som avser anskaffning av innehållet i en databas, i den mening som avses i artikel 7.1 i direktivet, skall tolkas på så sätt att det avser de resurser som läggs ned på att söka befintliga uppgifter och att samla dessa i databasen. Det omfattar inte resurser som läggs ned på att skapa de element som utgör innehållet i en databas. Detta begrepp avser således inte resurser som inom ramen för upprättandet av en spelordning för att kunna anordna ligaspel i fotboll läggs ned på att fastställa speldagar, matchtider och vilka lag som skall spela mot varandra i de olika ligorna.

54
Det saknas mot denna bakgrund anledning att besvara den tredje tolkningsfrågan.


Rättegångskostnader

55
Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.




På dessa grunder beslutar domstolen (stora avdelningen) följande dom:

Begreppet databas i den mening som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser avser varje samling som innehåller verk, uppgifter eller andra element som kan särskiljas från varandra utan att deras innehållsvärde påverkas och som innefattar någon form av metod eller system som gör det möjligt att återfinna var och en av dess beståndsdelar.

En sådan spelordning för en fotbollsliga som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör en databas i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 96/9.

Begreppet investering som avser anskaffning av innehållet i en databas, i den mening som avses i artikel 7.1 i direktiv 96/9, skall tolkas på så sätt att det avser de resurser som läggs ned på att söka befintliga uppgifter och att samla dessa i databasen. Det omfattar inte resurser som läggs ned på att skapa de element som utgör innehållet i en databas. Detta begrepp avser således inte resurser som inom ramen för upprättandet av en spelordning för att kunna anordna ligaspel i fotboll läggs ned på att fastställa speldagar, matchtider och vilka lag som skall spela mot varandra i de olika ligorna.


Underskrifter


1
Rättegångsspråk: grekiska.