Talan väckt den 2 augusti 2011 - Makhlouf mot rådet

(Mål T-432/11)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Rami Makhlouf (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaten E. Ruchat)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

fastställa att talan kan tas upp till sakprövning och bifalla den,

ogiltigförklara beslut rådets beslut 2011/273/Gusp och av den 9 maj 2011 efterföljande rättsakter om genomförande av beslutet som innebär att sökanden står kvar i förteckningen över personer som är föremål för restriktiva åtgärder, och rådets förordning (EU) nr 442/2011 av den 9 maj 2011 och efterföljande rättsakter om genomförande, i den mån de rör sökanden, och

förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: åsidosättande av rätten till försvar och rätten till ett effektivt domstolsskydd enligt artiklarna 6 och 13 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen) och artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Andra grunden: åsidosättande av motiveringsskyldigheten

Sökanden anför att den motivering som har lämnats av rådet inte uppfyller kraven som ställs på Europeiska unionens institutioner enligt artikel 6 i Europakonventionen, artikel 296 FEUF och artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Tredje grunden: åtgärderna begränsar på ett omotiverat och oproportionerligt sätt sökandens grundläggande rättigheter

Det gäller framför allt hans rätt till egendom enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen och artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, hans rätt till skydd för heder och rykte enligt artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen, och, slutligen, principen om en oskuldspresumtion enligt artikel 6 i Europakonventionen och artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

____________