Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administratīvā rajona tiesa (Lettland) den 12 mars 2021 – SIA BALTIJAS STARPTAUTISKĀ AKADĒMIJA mot Latvijas Zinātnes padome

(Mål C-164/21)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Administratīvā rajona tiesa

Parter i det nationella målet

Klagande: SIA BALTIJAS STARPTAUTISKĀ AKADĒMIJA

Motpart: Latvijas Zinātnes padome

Tolkningsfrågor

Får en organisation (som omfattas av privaträttslig lagstiftning) vilken bedriver olika huvudverksamheter, bland annat forskningsverksamhet, men vars intäkter i huvudsak härrör från tillhandahållandet av utbildningstjänster mot ersättning klassificeras som en enhet i den mening som avses i artikel 2.83 i förordning nr 651/20141 ?

Är det berättigat att tillämpa ett rekvisit avseende vilken andel av finansieringen (intäkter och kostnader) som utgörs av ekonomisk respektive icke-ekonomisk verksamhet för att fastställa huruvida enheten uppfyller det rekvisit som föreskrivs i artikel 2.83 i förordning nr 651/2014 avseende att det främsta syftet med enhetens verksamhet ska vara att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring? Om svaret är jakande, vilken fördelning är lämplig avseende finansieringen av den ekonomiska respektive den icke-ekonomiska verksamheten för att fastställa det främsta syftet med enhetens verksamhet?

Är det berättigat, enligt bestämmelsen i artikel 2.83 i förordning nr 651/2014, att tillämpa kriteriet att de intäkter som uppburits genom huvudverksamheten ska återinvesteras i den aktuella enhetens huvudverksamhet och att det är nödvändigt att bedöma andra aspekter för att på ett motiverat sätt kunna fastställa det främsta syftet med verksamheten för den enhet som föreslagit projektet? Skulle en sådan bedömning ändras av användningen av de uppburna intäkterna (det vill säga huruvida dessa återinvesteras i huvudverksamheten eller, exempelvis, när det gäller en privat grundare, betalas ut som utdelning till aktieägarna), även för det fall merparten av intäkterna utgörs av avgifter som uppburits för utbildningstjänster?

Är det avgörande vilken rättslig ställning medlemmarna i den enhet som föreslår det aktuella projektet har för att bedöma huruvida denna enhet motsvarar definitionen i artikel 2.83 i förordning nr 651/2014, det vill säga huruvida det rör sig om ett bolag som bildats enligt handelsrättsliga bestämmelser för att bedriva en ekonomisk verksamhet (verksamhet mot ersättning) som är vinstdrivande [artikel 1 i Komerclikums (handelslagen)] eller att dess medlemmar eller aktieägare är fysiska eller juridiska personer med vinstsyfte (inbegripet tillhandahållande av utbildningstjänster mot ersättning) eller har skapats utan vinstsyfte (exempelvis en association eller en stiftelse)?

Är det för bedömningen av huruvida verksamheten i den enhet som föreslagit projektet är av ekonomisk karaktär avgörande vilken andel av studenterna som är inhemska eller från medlemsstater i Europeiska unionen jämfört med utländska studenter (från tredjeländer) och att syftet med den huvudverksamhet som denna enhet bedriver är att erbjuda studenterna en konkurrenskraftig högre utbildning och kvalifikationer på den internationella arbetsmarknaden i linje med samtidens internationella krav (punkt 5 i klagandebolagets stadgar)?

____________

1 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 2014, s. 1).