Mål T‑295/05

Document Security Systems, Inc.

mot

Europeiska centralbanken (ECB)

”Monetära unionen − Utgivande av eurosedlar − Påstått utnyttjande av en patenterad uppfinning avsedd att undvika förfalskning − Talan om intrång i ett europeiskt patent – Förstainstansrätten saknar behörighet – Avvisning – Skadeståndstalan”

Sammanfattning av beslutet

1.      Förfarande – Talan om intrång i ett europeiskt patent – Gemenskapsdomstolen saknar behörighet

(Artikel 7 EG och artiklarna 220–241 EG)

2.      Medlemsstater – Skyldigheter – Skyldighet att samarbeta lojalt med gemenskapsinstitutionerna

(Artikel 10 EG)

3.      Skadeståndstalan – Preskriptionsfrist – Den tidpunkt då fristen börjar löpa

(Artikel 288 andra stycket EG)

4.      Utomobligatoriskt skadestånd – Villkor – Otillåtet – Skada – Orsakssamband

(Artikel 235 EG och 288 andra och tredje styckena EG)

1.      Enligt artiklarna 7 EG och 220 EG kan förstainstansrätten endast använda sig av de befogenheter som den har tilldelats genom gemenskapsrätten. Om förstainstansrätten inte har tilldelats en sådan befogenhet kan den inte utvidga sin behörighet till att avse andra tvister i vilka gemenskapen är part, som enligt artikel 240 EG skall avgöras av de nationella domstolarna.

När det gäller en talan om intrång i patent som syftar till att få fastställt att Europeiska centralbanken har gjort intrång i rättigheter som följer av ett europeiskt patent avseende bland annat skydd mot förfalskning av sedlar, tillkommer behörigheten att slå fast att det föreligger patentintrång de nationella domstolarna och inte förstainstansrätten.

Det finns nämligen inte någon gemenskapsrättslig behörighet för förstainstansrätten att avgöra mål om patentintrång. Talan om patentintrång ingår inte bland de rättsmedel som i enlighet med artiklarna 220–241 EG omfattas av gemenskapsdomstolarnas behörighet. Den nationella patenträtten har för övrigt, till skillnad från vad som gäller andra immaterialrätter såsom den nationella varumärkesrätten, inte blivit föremål för någon gemenskapsrättslig harmonisering. Då ett område avses inom vilket gemenskapen ännu inte lagstiftat, och som följaktligen faller under medlemsstaternas behörighet, omfattas skyddet för vissa immaterialrätter, såsom patent, och de åtgärder som rättsliga myndigheter vidtar härför inte av gemenskapsrätten.

(se punkterna 50, 51, 56, 57 och 71)

2.      Förstainstansrätten kan inte ifrågasätta ett nationellt patents legitimitet utan att skada principen om lojalt samarbete, som i enlighet med artikel 10 EG skall råda i relationerna mellan medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna och som enligt fast rättspraxis innebär inte bara att medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive vid behov straffrättsliga åtgärder, för att säkerställa gemenskapsrättens räckvidd och verkan, utan även att gemenskapsinstitutionerna skall ha motsvarande skyldighet att lojalt samarbeta med medlemsstaterna.

(se punkt 70)

3.      Preskriptionstiden för en talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar för gemenskapen börjar inte löpa förrän samtliga förutsättningar för ersättningsskyldigheten är uppfyllda. Inom ramen för det intrång i ett europeiskt patent som Europeiska centralbanken anklagas för kan preskriptionstiden för patentinnehavarens väckande av skadeståndstalan mot gemenskapen inte börja löpa förrän vid den tidpunkt då de behöriga nationella domstolarna har slagit fast att det patentintrång som patentinnehavaren anklagar ECB för verkligen föreligger.

(se punkt 75)

4.      För att göra gällande gemenskapens utomobligatoriska ansvar enligt artikel 288 andra stycket EG på grund av att gemenskapens organ har handlat rättsstridigt, förutsätts att flera villkor är uppfyllda, nämligen att det agerande som läggs institutionen till last är rättsstridigt, att det verkligen föreligger en skada och att det finns ett orsakssamband mellan agerandet och den åberopade skadan.

När det gäller villkoret som avser det rättsstridiga agerande som Europeiska centralbanken klandras för och som utgörs av ett intrång i patent, är det endast på grundval av ett beslut från en behörig nationell myndighet, i vilket det konstateras att Europeiska centralbanken gjort sig skyldig till patentintrång, som förstainstansrätten skulle vara i stånd att avgöra om patentintrånget kan leda till skadeståndsskyldighet för gemenskapen.

(se punkterna 80 och 81)