Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 10 januari 2002 av Schlüsselverlag J.S. Moser Gesellschaft m.b.H. och sex andra företag
(mål T-3/02)
Rättegångsspråk: franska
Schlüsselverlag J.S. Moser Gesellschaft m.b.H., Insbruck (Österrike), J. Wimmer GmbH, Linz (Österrike), Styria Medien AG, Graz (Österrike), Zeitungs- und Verlags-Gesellschaft m.b.H., Bregenz (Österrike), Eugen Russ Vorarlberger Zeitungsverlag und Druckerei Gesellschaft mbH, Schwarzach (Österrike), "Die Presse" Verlags-Gesellschaft m.b.H., Wien (Österrike) och "Salzburger Nachrichten" Verlags-Gesellschaft m.b.H. & Co. KG, Salzburg (Österrike) har den 10 januari 2002 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökandena företräds av M. Krüger, Rechtsanwalt.
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
(fastställa att kommissionen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget, genom att inte fatta något beslut till följd av sökandenas klagomål angående genomförandet av en koncentration som har en gemenskapsdimension, vilken hade anmälts och godkänts på nationell nivå genom dom meddelad den 26 januari 2001 av Oberlandesgericht Wien, som är den domstol som har behörighet att döma i mål om konkurrensbegränsande samverkan, och, i andra hand, fastställa att kommissionen har underlåtit att anmoda de företag som deltar i koncentrationen att anmäla densamma,
(förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökandeföretagen inkom, i egenskap av ägare till österrikiska tidningar, den 25 januari 2001 med ett klagomål till kommissionen mot en tillåten koncentration inom mediasektorn i Österrike. I denna koncentration, som enligt sökandena hade en gemenskapsdimension, deltog företagen Bertelsmann, Gruner+Jahr, Raffeisen, KURIER-Magazine och NEWS. Klagomålet åtföljdes av en begäran om att de företag som deltog i koncentrationen skull anmodas att anmäla densamma i enlighet med med rådets förordning (EEG) nr 4064/89.
Generaldirektoratet för konkurrens ansåg i flera skrivelser att denna förordning inte var tillämplig på den aktuella koncentrationen, eftersom det endast hade skett en delavyttring av ett företag, i vilken det inte hade deltagit minst två företag med en omsättning på mer än 250 miljoner euro. Generaldirektoratet för konkurrens påpekade emellertid att denna ståndpunkt inte var bindande för kommissionen.
Eftersom kommissionen underlät att inom två månader vidta åtgärder till följd av sökandenas begäran om att denna institution skulle fatta ett formellt beslut, väckte sökandena passivitetstalan enligt artikel 232 EG. Sökandeföretagen har härvid gjort gällande att det utan ett beslut från kommissionen är omöjligt att väcka talan om ogiltigförklaring vid förstainstansrätten och att de är direkt och personligen berörda av kommissionens underlåtelse att anta ett sådant beslut.
Sökandena har gjort gällande att det nationella beslutet är ogiltigt enligt artikel 81 EG jämförd med bestämmelserna i förordning nr 4064/89, eftersom Republiken Österrike, i strid med vad som föreskrivs i artikel 21.2 i nämnda förordning, tillämpade den österrikiska konkurrenslagstiftningen på en koncentration som hade en gemenskapsdimension. Sökandena har dessutom hävdat att två företag med en omsättning som överstiger 250 miljoner euro deltog i koncentrationen, varav det ena inte hade mer än två tredjedelar av sin årsomsättning i en och samma medlemsstat. Slutligen var det inte fråga om en delavyttring av ett företag, utan om en fusion.
____________