Talan väckt den 9 januari 2012 - Interbev mot kommissionen

(Mål T-18/12)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Association Nationale Interprofessionnelle du Bétail et des Viandes (Interbev) (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Morrier och A. Bouviala)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut K (2011) 4923 slutlig av den 13 juli 2011angående avgifter till förmån för INTERBEV (statligt stöd SA 14974 (C 46/2003) - Frankrike), ännu ej publicerat i Europeiska unionens officiella tidning, i den mån kommissionen fann att den verksamhet som bedrevs av INTERBEV mellan åren 1996 och 2004, dels såvitt avser området för reklam, säljfrämjande åtgärder, tekniskt stöd samt forskning och utveckling, dels såvitt avser de utvidgade frivilliga avgifterna för att finansiera denna verksamhet, vilka statliga medel utgjorde en del av ovannämnda stödåtgärder, skulle anses utgöra statligt stöd,

alternativt, ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut K (2011) 4923 slutlig av den 13 juli 2011angående avgifter till förmån för INTERBEV (statligt stöd SA 14974 (C 46/2003) - Frankrike), ännu ej publicerat i Europeiska unionens officiella tidning, i den mån det anmodar nationella domstolar att bevilja återbetalning av utvidgade frivilliga avgifter (det angripna beslutet, punkterna 201 och 202),

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: I denna grund görs gällande en otillräcklig motivering av det angripna beslutet med hänsyn till kraven i artikel 296 FEUF och i synnerhet villkoren angående i) en selektiv ekonomisk fördel till förmån för aktörer inom branscherna för nötkreatur och oxdjur, ii) att den verksamhet som bedrivits av sökanden hade statligt ursprung, iii) en snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna och iv) ett fastställt samband mellan den verksamhet som bedrevs av sökanden och de utvidgade frivilliga avgifterna, även kallade obligatoriska frivilliga avgifter, som påfördes mellan åren 1996 och 2004.

Andra grunden: I denna grund görs gällande ett åsidosättande av artikel 107.1 FEUF med åberopande av följande skäl:

Staten var inte ansvarig för den verksamhet som bedrevs av sökanden mellan åren 1996 och 2004 och de utvidgade frivilliga avgifterna som finansierade verksamheten utgjorde inte statliga medel som den franska staten vara ansvarig för.

Den verksamhet som bedrevs av sökanden mellan åren 1996 och 2004 utgjorde inte en ekonomisk fördel riktade till en eller flera mottagare.

Den verksamhet som bedrevs av sökanden mellan åren 1996 och 2004 påverkade inte, och inte heller potentiellt, konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

Tredje grunden: I denna grund, som åberopas alternativt, görs gällande att kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning när det gäller förekomsten av ett fastställt samband mellan de utvidgade frivilliga avgifterna och den verksamhet som bedrevs av sökanden.

Fjärde grunden: I denna grund, som åberopas i sista hand, görs gällande att kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning när det gäller de konsekvenser som nationella domstolar bör dra av en utebliven anmälan om utvidgade frivilliga avgifter. Kommissionen har i punkt 202 i det angripna beslutet uppmanat nationella domstolar att bevilja återbetalning av utvidgade frivilliga avgifter och att ogiltigförklara stöd, samt uppmanat berörda parter att väcka talan vid nationell domstol, trots att en nationell domstol inte är skyldig att bevilja återbetalning av stöd och utvidgade frivilliga avgifter, eftersom en sådan återbetalning är olämplig och praktiskt ogenomförbar.

____________