DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 23 oktober 2013

Mål F‑80/11

Joaquim Paulo Gomes Moreira

mot

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Uppsägning i förtid av ett tidsbegränsat anställningsavtal – Förtroendebandet brutet – Fel som kan föranleda en disciplinåtgärd”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF genom vilken Joaquim Paulo Gomes Moreira yrkat ogiltigförklaring av det beslut som meddelats av den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal (nedan kallad ECDC) vid Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) den 11 oktober 2010, genom vilket sökandens avtal sades upp i förtid med två månaders uppsägningstid under vilken sökanden var avstängd från sin tjänst, och ersättning med 300 000 euro för den ekonomiska och ideella skada som lidits.

Domslut:      Beslutet av den 11 oktober 2010 ogiltigförklaras i den del sökanden avstängs från sin tjänst. Talan ogillas i övrigt. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Uppsägning i förtid av ett tidsbegränsat anställningsavtal – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Uppsägning och uppsägningstid samtidigt med avstängning från tjänst – Skyldighet att inleda ett disciplinförfarande

(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 47 och 49.1)

2.      Tjänstemän – Rättigheter och skyldigheter – Lojalitetsplikt – Omfattning – Konstaterande av ett åsidosättande – Bedömningskriterier

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 11, 12, 12b och 17a)

3.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Uppsägning i förtid av ett tidsbegränsat anställningsavtal – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Administrationens omsorgsplikt – Beaktande av den anställdes intressen – Domstolsprövning – Gränser

1.      Det är inte tillåtet för den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal att ensidigt säga upp avtalet för en tillfälligt anställd, genom beviljande av en uppsägningstid enligt artikel 47 i anställningsvillkoren för övriga anställda, och samtidigt avstänga den anställde från sin tjänst enligt artikel 49.1 andra stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda, utan att också ha inlett ett disciplinförfarande mot den anställde med anledning av ett allvarligt fel.

(se punkt 50)

2.      Artiklarna 11, 12, 12b och 17a i tjänsteföreskrifterna ger särskilt uttryck för tjänstemannens grundläggande lojalitetsplikt och samarbetsskyldighet i förhållande till unionen och tjänstemannens överordnade. De motiveras av unionens uppgifter av allmänintresse och medlemsstaternas medborgare ska kunna lita på att dessa uppgifter fullgörs korrekt. Sådana skyldigheter har huvudsakligen till syfte att upprätthålla det förhållande grundat på förtroende som måste föreligga mellan institutionen och dess tjänstemän och övriga anställda.

En tjänsteman får inte genom muntliga eller skriftliga uttalanden eller genom åtgärder av helt annat slag åsidosätta sina skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna i förhållande till unionen, som tjänstemannen förväntas tjäna. Det skulle rubba det förhållande grundat på förtroende som förenar tjänstemannen med unionen och därefter göra det svårare, eller rent av omöjligt, för unionen att fullgöra sina uppgifter i samarbete med tjänstemannen. Unionen hindras i ett sådant fall från att tillvarata sina intressen, eftersom även tjänstens intresse drabbas.

Dessa bestämmelser behandlar, utöver de konkreta skyldigheter som följer av utförandet av de särskilda uppgifter som tjänstemannen anförtrotts, en allmän lojalitetsplikt för honom eller henne. Den respekt som tjänstemannen ska visa för sin tjänsts anseende begränsar sig inte till just de tillfällen då han eller hon utför vissa uppgifter, utan åligger ständigt honom eller henne.

Det rör sig om allmänna och objektiva skyldigheter. Det förutsätts inte, för att konstatera att dessa skyldigheter har åsidosatts, att den berörda tjänstemannen har orsakat unionen skada eller att det föreligger ett klagomål från en person eller en medlemsstat som anser sig ha lidit skada till följd av tjänstemannens beteende.

(se punkterna 61–66)

Hänvisning till

Domstolen: 6 mars 2001, Connolly mot kommissionen, C‑274/99 P, punkterna 44, 46 och 47

Förstainstansrätten: 3 juli 2001, E mot kommissionen, T‑24/98 och T‑241/99, punkt 76; 9 juli 2002, Zavvos mot kommissionen, T‑21/01, punkterna 37–40

Personaldomstolen: 8 november 2007, Andreasen mot kommissionen, F‑40/05, punkt 233 och där angiven rättspraxis; 17 juli 2012, BG mot Médiateur, F‑54/11, punkt 128

3.      Den behöriga myndigheten har, vid uppsägning i förtid av ett tidsbegränsat anställningsavtal för en tillfälligt anställd med motiveringen att den berörda tjänstemannen, genom att i ett eller flera avseende åsidosätta sina skyldigheter i tjänsten, har brutit förtroendebandet mellan myndigheten och den anställde, ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i samband med uppskattningen av tjänstens intresse. Unionsdomstolens prövning är därför begränsad till en kontroll av huruvida den aktuella myndigheten har hållit sig inom rimliga gränser och inte har använt sitt utrymme för skönsmässig bedömning på ett uppenbart oriktigt sätt.

Den behöriga myndigheten är skyldig att, när den fattar ett beslut som rör en anställds situation, beakta samtliga omständigheter som är avgörande för beslutet och särskilt den anställdes intresse. Detta följer nämligen av administrationens omsorgsplikt, som ger uttryck för den balans mellan ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som enligt tjänsteföreskrifterna och, analogt, anställningsvillkoren för övriga anställda ska råda mellan myndigheten och dess anställda.

(se punkterna 67–69)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 12 december 2000, Dejaiffe mot harmoniseringsbyrån, T‑223/99, punkt 53