Talan väckt den 6 februari 2008 - ThyssenKrupp Acciai Speciali Terni mot kommissionen

(Mål T-62/08)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: ThyssenKrupp Acciai Speciali Terni SpA (Terni, Italien) (ombud: advokaterna T. Salonico, G. Pellegrino, G. Pellegrino och G. Barone)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

förklara att det angripna beslutet är rättsstridigt och ogiltigförklara beslutet i sin helhet på grund av att det i beslutet anses att den omtvistade åtgärden utgör statligt stöd, vilken åtgärd i själva verket utgör en tillåten fortsättning på den åtgärd för ersättning som den italienska staten vidtog till förmån för Terni (och de som övertagit bolagets rättigheter och skyldigheter) som kompensation för att dess elanläggningar exproprierades åren 1962-1963,

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna,

i andra hand, ogiltigförklara beslutet i de delar där

det fastställs att Italien rättsstridigt har utbetalat statligt stöd till Thyssenkrupp, Cementir och Nuova Terni Industrie Chimiche i strid med artikel 88.3 EG,

det fastställs att det finns belopp som skall återkrävas från ThyssenKrupp, Cementir och Nuova Terni Industrie Chimiche, och

Italien följaktligen förpliktas att utan dröjsmål återkräva dessa belopp jämte ränta,

i tredje hand, ogiltigförklara det angripna beslutet i de delar där Italien förpliktas att utan dröjsmål återkräva stödet jämte ränta, på grund av att ett sådant återkrav strider mot den allmänna principen om skydd för berättigade förväntningar.

Grunder och huvudargument

Det angripna beslutet i förevarande mål är detsamma som i mål T-53/08, Italien mot kommissionen.

De grunder och huvudargument som åberopats i det målet motsvarar de som åberopas i förevarande mål. Förutom åsidosättande av artiklarna 87 EG och 88 EG på grund av en felaktig tolkning av förlängningen av giltighetstiden för kompensationstariffen till förmån för de f.d. Terni-bolagen gör sökanden gällande följande:

Åsidosättande av artikel 88 EG genom att det inte beaktades att den omtvistade åtgärden i själva verket ännu inte hade genomförts och att skyldigheten att inge en förhandsanmälan följaktligen inte hade åsidosatts och det inte fanns några belopp att återbetala.

Åsidosättande av artikel 14.1 i förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget, och föreläggandet om återkrav i det angripna beslutet är rättsstridigt på grund av att det står i strid med principen om skydd för berättigade förväntningar.

____________