Language of document :

Talan väckt den 21 februari 2014 – Nederländerna mot kommissionen

(Mål T-126/14)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Konungariket Nederländerna (ombud: M. Bulterman och J. Langer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

i första hand ska ogiltigförklara artikel 1 och bilagan till det angripna beslutet, såtillvida som denna bestämmelse och bilagan avser räntor på 4 703 231,78 euro, som Nederländerna påstås inte ha erlagt för fordringar härrörande från för sent betalda tilläggsavgifter och rättstridigt utbetalt exportstöd,

i andra hand, ogiltigförklara artikel 1 och bilagan till det angripna beslutet, såvillvida som denna bestämmelse och bilagan avser räntor på 3 208 935,04 euro, som Nederländerna påstås inte ha erlagt för fordringar härrörande från för sent betalda tilläggsavgifter, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna..

Grunder och huvudargument

Talan avser delvis ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut 2017/763/EU av den 12 december 2013 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 338, s. 81).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Motiveringsskyldigheten har åsidosatts, eftersom det angripna beslutets motivering är ofullständig och obegriplig.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 13.2 FEU som följd av en finansiell korrektion avseende ränta utan att hänvisa till något stöd för detta i unionsrätten, och/eller felaktig tillämpning av likvärdighetsprincipen som följd av antagandet att Nederländerna vid den relevanta tidpunkten tog ut ränta på jämförbara nationella fordringar.

Tredje grunden: Åsidosättande av försiktighetsprincipen, jämförd med artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 729/701 och artikel 5.2 i förordning (EEG) nr 595/912 , eftersom det först den 16 oktober 2006 fatades ett beslut om obetalda fordringar.

____________

1 Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 1, s. 196; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23)

2 Rådets förordning (EEG) nr 595/1991 av den 4 mars 1991 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område och om upphävande av förordning (EEG) nr 283/72 (EGT L 67, s. 11; svensk specialutgåva, s. 10).)