Överklagande ingett den 28 januari 2010 av Carlo De Nicola av den dom som personaldomstolen meddelade den 30 november 2009 i mål F-55/08, De Nicola mot EIB

(Mål T-37/10 P)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Carlo De Nicola (Strassen, Luxemburg) (ombud: advokaten L. Isola)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara den överklagade domen, och

ersätta rättegångskostnaderna jämte ränta och med hänsyn till en eventuell revalvering som påverkar det aktuella beloppets storlek.

Grunder och huvudargument

Överklagandet avser personaldomstolens dom av den 30 november 2009. Genom denna dom ogillades en talan om ogiltigförklaring av EIB:s beslut att avslå begäran om att dels ompröva klagandens utvärdering för år 2006, dels bankens beslut angående befordran för år 2006, såtillvida som klaganden inte befordrades, om ogiltigförklaring av klaganden utvärderingsrapport för år 2006, om fastställande av att klaganden blivit föremål för psykiska trakasserier, om att banken skulle förpliktas att betala ersättning för de skador som han ansåg sig ha lidit till följd av dessa trakasserier och slutligen om ogiltigförklaring av beslutet att inte betala för vissa sjukvårdskostnader avseende laserbehandling.

Till stöd för sin talan gör klaganden gällande följande:

-    Personaldomstolen har rättsstridigt underlåtit att döma i målet och har - i den mån den inte fullständigt glömt bort föremålet för talan (exempelvis det andra och det tredje argumentet i begäran om ogiltigförklaring, överklagandenämndens underlåtenhet att pröva ärendet i sak, et cetera) - medvetet beslutat att endast pröva vissa av anmärkningarna.

-    Personaldomstolen har inte uttalat sig om klagandens begäran om granskning av lagenligheten av dennes överordnades uppträdande, mot bakgrund av de utvärderingskriterier som EIB antagit. Den har dessutom oriktigt funnit att trakasserierna av klaganden ligger på enskilda anställda snarare än direkt och uteslutande på EIB.

-    Till stöd för överklagandet anförs vidare att de instanser som prövat ärendet och målet i sak har tillbakavisat kravet efter att ha vänt på bevisbördan och med bristande motivering. Personaldomstolen har inte motiverat sina talrika, avgörande argument, alternativt har lämnat en motsägelsefull eller ologisk, och därmed klart bristfällig, motivering. I synnerhet ska nämnas att underlåtenheten att tillämpa artikel 41 i tjänsteföreskrifterna och ogillandet av begäran om ogiltigförklaring av utvärderingsrapporten för år 2006.

-    Slutligen anser klaganden att eftersom det är fråga om ett civilrättsligt anställningsavtal, är det inte möjligt att i detta fall analogt tillämpa de bestämmelser och processuella presumtioner som gäller för EU-tjänstemän med offentligrättsligt reglerade tjänster.

____________