Language of document : ECLI:EU:T:2024:41

Mål T280/23

Oil company ”Lukoil” PAO

mot

Europaparlamentet m.fl.

 Tribunalens beslut (tredje avdelningen) av den 25 januari 2024

”Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrist för väckande av talan – Talan har väckts för sent – Uppenbart att talan ska avvisas”

1.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Tidpunkt då fristen börjar löpa – Delgivning – Begrepp – Bevisbörda för delgivningen

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

(se punkt 7)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Tidpunkt då fristen börjar löpa – Delgivning – Begrepp – Villkor för att delgivningen av beslutet ska vara giltig – Mottagarens möjlighet att få kännedom om beslutets innehåll på ett ändamålsenligt sätt – Omfattas

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

(se punkt 8)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Tidpunkt då fristen börjar löpa – Beslut som delgetts med epost – Bevis för att mottagaren delgetts en viss dag – Villkor – Bevis för att försändelsen faktiskt översänts till mottagaren och att mottagaren hade möjlighet att få kännedom om beslutets innehåll på ett ändamålsenligt sätt – Omfattas

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

(se punkt 9)

4.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Tidpunkt då fristen börjar löpa – Beslut som delgetts med epost – Presumtion om delgivning – Föreligger inte

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

(se punkt 10)

Resumé

Tribunalen avvisar en talan om ogiltigförklaring på grund av att det är uppenbart att den väckts för sent. Tribunalen tillämpar härvid för första gången, på ett annat område än offentlig förvaltning, rättspraxis enligt dom av den 1 augusti 2022, Kerstens/kommissionen,(1) om bestämning av fristen för att väcka talan mot ett beslut som delgetts med e‑post. Tribunalen gör också förtydliganden i fråga om tillämpningen av principen om en enda registrering enligt det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister.(2)

Sökanden, Oil company ”Lukoil” PAO, Moskva, har genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 17 maj 2023 väckt talan om ogiltigförklaring av beslutet av sekretariatet vid öppenhetsregistret genom vilket bolaget avfördes från Europeiska unionens öppenhetsregister.(3) Nämnda sekretariat delgav sökanden det angripna beslutet genom e‑post den 6 mars 2023. Sökanden har uttryckligen medgett att e‑postmeddelandet inkom samma dag till de elektroniska brevlådorna hos de två företrädare som sökanden hade angett när sökanden fördes in i öppenhetsregistret (nedan kallade företrädarna).

Tribunalens bedömning

Tribunalen erinrar först och främst om att det inte krävs, för att ett beslut ska anses vederbörligen delgett, att mottagaren av beslutet faktiskt har fått kännedom om dess innehåll, utan att denne har haft möjlighet att få kännedom om innehållet på ett ändamålsenligt sätt. Bevis på att mottagaren av ett beslut inte endast har mottagit det utan även har kunnat få kännedom om det på ett ändamålsenligt sätt kan framgå av olika omständigheter.

För att styrka att ett beslut som delgetts med e‑post vederbörligen har delgetts mottagaren en viss dag och att fristen för att väcka talan därmed börjar löpa den dagen, måste den part som gjort gällande att talan väckts för sent visa, inte endast att beslutet har delgetts mottagaren, det vill säga att det har översänts till mottagarens e‑postadress och att mottagaren mottagit beslutet på denna adress, utan även att mottagaren hade möjlighet att få kännedom om beslutets innehåll den dagen, det vill säga att mottagaren kunde öppna e‑postmeddelandet med det aktuella beslutet och således vederbörligen få kännedom om innehållet den dagen.

En presumtion om att mottagaren av ett beslut som delgetts med e‑post i vart fall inte kunde få kännedom om beslutets innehåll förrän den dag då mottagaren konsulterade sin elektroniska brevlåda, och likaså en presumtion om att mottagaren av ett sådant beslut i vart fall kan få kännedom om beslutets innehåll så snart det inkommer till hans eller hennes elektroniska brevlåda, kan inte anses förenlig med bestämmelserna om fastställande av frister för väckande av talan.

I det nu aktuella fallet invänder tribunalen att fristen för att väcka talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet i princip löpte ut den 16 maj 2023, med hänsyn till att beslutet översändes den 6 mars 2023, vilket innebär att den aktuella talan vid första påseende har väckts för sent.

Tribunalen prövar emellertid den rad argument som sökanden har gjort gällande för att bestrida att talan väckts för sent.

Tribunalen underkänner i synnerhet argumentet att e‑postmeddelandet skickades utanför kontorstid. I reglerna för bestämning av tidsfrister anges nämligen att ”[o]m en tidsfrist uttryckt i dagar, veckor, månader eller år skall räknas från det ögonblick då en händelse eller handling äger rum, skall den dag då händelsen eller handlingen äger rum inte ingå i tidsfristen.”(4)

Tribunalen påpekar att sökandens ombud genom en skrivelse av den 31 mars 2023 till öppenhetsregistrets sekretariat, som en reaktion på det angripna beslutet i bilaga till e‑postmeddelandet av den 6 mars 2023, inkom med en begäran om återupptagande av utredningen, vilken bara kan prövas inom 20 arbetsdagar efter delgivning av beslutet till de berörda parterna.(5)

Tribunalen framhåller också att sökandens ombud, för att styrka att begäran om återupptagande av en utredning avseende sökanden gavs in före utgången av denna frist, i skrivelsen av den 31 mars 2023 uttryckligen angav att fristen på 20 arbetsdagar började löpa den 7 mars 2023 och att den skulle löpa ut den 3 april 2023.

Tribunalen drar av detta slutsatsen att en sådan exakt uppgift, från sökandens egna ombud, inte kan tolkas som något annat än ombudens medgivande av att e‑postmeddelandet med det angripna beslutet verkligen översändes den 6 mars 2023 till sökandens företrädare, att e‑postmeddelandet inkom till företrädarnas elektroniska brevlåda samma dag och att företrädarna fick kännedom om eller åtminstone kunde få kännedom om det samma dag som det översändes och mottogs. Tribunalen slår således fast att e‑postmeddelandet med det angripna beslutet ”vederbörligen delgavs” de nämnda ombuden den 6 mars 2023.

Vidare underkänner tribunalen argumentet att det e‑postmeddelande med det angripna beslutet som översändes den 6 mars 2023 endast gick till de två företrädarna för sökandens belgiska dotterbolag, inte till sökanden, och att sökanden alltså inte kunde få kännedom om det den dagen.

Tribunalen erinrar bland annat om att det anges i de riktlinjer som öppenhetsregistrets sekretariat fastställt för registret för att säkerställa en konsekvent tillämpning av avtalet, avsedda för dem som ansöker om registrering och för de registrerade (nedan kallade riktlinjerna), att intresseföreträdare som verkar i flera länder (såsom multinationella bolag) i syfte att undvika flera registreringar och påskynda handläggningen av en ansökan eller registrering endast bör registrera sin verksamhet en gång och härvid inbegripa de olika andra enheterna i ett nätverk, en koncern eller liknande.(6) I riktlinjerna anges att i praktiken ankommer registreringen i allmänhet på det dotterbolag eller det kontor som företräder enhetens intressen i förhållande till unionens institutioner.

Tribunalen konstaterar att det framgår av utdraget ur öppenhetsregistret att det endast var sökanden som var registrerad. Sökandens belgiska dotterbolag hade nämligen inte registrerats separat utan benämndes endast som ”kontor som ansvarar för kontakterna med Europeiska unionen”. Enligt det interinstitutionella avtalet(7) och i den mening som avses med principen om en enda registrering i riktlinjerna,(8) inbegrep sökanden således, genom att föra in sig själv som den enda organisationen i öppenhetsregistret, alla företag i den koncern som sökanden tillhörde i alla länder där koncernen var närvarande, däribland det belgiska dotterbolaget.

I och med att sökanden i registerutdraget hade angett två direktörer i dotterbolaget, oberoende av deras roller i dotterbolaget, som ”person som är juridiskt ansvarig för enheten” och ”person som ansvarar för kontakterna med unionen”, accepterade sökanden att dessa personer agerade i sökandens ställe och i egenskap av företrädare som ansvarade för sökandens kontakter med öppenhetsregistrets sekretariat.(9)


1      Dom av den 1 augusti 2022, Kerstens/kommissionen (C‑447/21 P, ej publicerad, EU:C:2022:612).


2      Interinstitutionellt avtal av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister (EUT L 207, 2021, s. 1) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet).


3      Beslut av sekretariatet för öppenhetsregistret Ares (2023) 1618717 av den 6 mars 2023 om avförande av sökanden från Europeiska unionens öppenhetsregister.


4      Artikel 3.1 andra stycket i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 1971, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 71).


5      Enligt punkterna 7.3 och 7.4 i bilaga III till det interinstitutionella avtalet.


6      Punkt 2 i riktlinjerna, som har rubriken ”Principen om en enda registrering”.


7      Artikel 8.3 b i det interinstitutionella avtalet.


8      Punkt 2 i riktlinjerna.


9      Artikel 6.2 och punkt I bilaga II till det interinstitutionella avtalet.