TRIBUNALENS DOM (avdelningen för överklaganden)

6 februari 2015

Mål T‑7/14 P

BQ

mot

Europeiska unionens revisionsrätt

”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Betygsrapport – Mobbning – Skadeståndstalan ogillades delvis i första instans – Missuppfattning av de faktiska omständigheterna – Personaldomstolens motiveringsskyldighet – Proportionalitet – Fördelning av rättegångskostnaderna”

Saken:      Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (tredje avdelningen) meddelade den 23 oktober 2013 i mål BQ/revisionsrätten (F-39/12, REUP, EU:F:2013:158) med yrkande om upphävande av domen.

Avgörande:      Överklagandet ogillas. BQ ska bära sina rättegångskostnader vid tribunalen och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens revisionsrätt i denna instans.

Sammanfattning

Tjänstemän – Administrationens biståndsskyldighet – Villkor – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 24.1)

Administrationen ska i enlighet med den biståndsskyldighet som föreligger enligt artikel 24 första stycket i tjänsteföreskrifterna ingripa med nödvändig kraft mot händelser som är oförenliga med tjänstens ordning och lugn och handla med den snabbhet och omsorg som krävs i det enskilda fallet för att fastställa de faktiska omständigheterna och, med full kunskap, kunna vidta lämpliga åtgärder. För detta ändamål räcker det att den tjänsteman som begär skydd av sin institution gör sannolikt att de angrepp han säger sig ha utsatts för har ägt rum. När han gjort detta sannolikt ska institutionen i fråga vidta lämpliga åtgärder i samarbete med klaganden, såsom att påbörja en utredning, för att fastställa de faktiska omständigheterna.

När en tjänsteman lämnar in en ansökan om bistånd till administrationen i enlighet med artikel 24 första stycket i tjänsteföreskrifterna måste denna även enligt den skyddsplikt som den är ålagd enligt denna artikel vidta lämpliga förebyggande åtgärder, såsom omplacering eller tillfällig förflyttning av tjänstemannen, i syfte att skydda honom mot en upprepning av det påtalade beteendet under hela den tid som den administrativa utredningen varar.

Att det föreligger konfliktsituationer mellan tjänstemännen är härvid inte i sig tillräckligt för att visa att den berörda institutionen har begått ett fel. Redan att den institutionen har varit overksam kan utgöra ett sådant fel när förhållandena är osunda. På samma sätt kan det inte styrkas genom läkarutlåtanden i sig, ens om de grundas på andra omständigheter än den berörde tjänstemannens beskrivning av sina arbetsförhållanden, att trakasserier i rättslig mening har förekommit eller att institutionen har brustit med avseende på sin biståndsskyldighet.

(se punkterna 33, 34, 37 och 49)

Hänvisning till

Domstolen: domar av den 14 juni 1979, V./kommissionen, 18/78, REG 1979, EU:C:1979:154, punkt 16, och av den 26 januari 1989, Koutchoumoff/kommissionen, 224/87, REG 1989, EU:C:1989:38, punkterna 15 och 16

Tribunalen: domar av den 5 december 2000, Campogrande/kommissionen, T‑136/98, REGP 2000, EU:T:2000:281, punkt 55, och av den 9 mars 2005, L/kommissionen, T‑254/02, REGFP 2005, EU:T:2005:88, punkt 84 och där angiven rättspraxis