Talan väckt den 16 september 2009 - Centraal bureau voor de statistiek mot kommissionen

(Mål T-361/09)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Centraal bureau voor de statistiek (Haag, Nederländerna) (ombud: advokaten R. van den Tweel)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 7 juli 2009 referens ESTAT/E 1/ME/ykl/eb D(2009) 10188 om återbetalning av det slutliga bidraget till kostnaderna för strukturundersökningen år 2005, vilket uppgår till 546 818,77 EUR,

i andra hand förplikta kommissionen att återbetala beloppet 38 295,55 EUR jämte ränta beräknad från den fyrtiofemte dagen efter det att beslutet av den 7 juli 2009 fattades och fram till dess betalning sker,

i båda fallen förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har hävdat att det angripna beslutet strider mot rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket åren 1988-1997 (EGT L 56; svensk specialutgåva, område 3, volym 26, s. 85) (i ändrad lydelse), mot det avtal som slutits mellan sökanden och kommissionen om bidrag från gemenskapen till kostnaderna för strukturundersökningen år 2005 i Nederländerna (avtal nr 62102.2005.001-2005.055), samt mot rättssäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och motiveringsskyldigheten, åtminstone att den ersättning som sökanden har fordrat har slagits fast på ett felaktigt sätt i beslutet.

I sin första grund har sökanden gjort gällande att kommissionen felaktigt beslutade att inte bevilja någon ersättning i enlighet med artikel 14.1 i förordning nr 571/88, utan begärde att sökanden skulle inkomma med kompletterande upplysningar om de uppkomna kostnaderna och inte endast om antalet tillfrågade företag. Eftersom artikel 14 i förordningen innehåller bestämmelser om en fast ersättning för varje tillfrågat företag upp till ett högsta belopp på 700 000 EUR, skulle en annan tolkning dessutom strida mot principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen.

I sin andra grund har sökanden gjort gällande att artikel II.14.3 i avtalet mellan sökanden och kommissionen inte är tillämplig på kostnader som jordbruksministeriet fakturerat. Kommissionen underlät felaktigt att beakta dessa till fullo såsom verkligen uppkomna, direkta bidragsberättigande kostnader. Kommissionen motiverade i vart fall inte beslutet tillräckligt.

Sökanden har slutligen hävdat att om artikel II.14.3 i avtalet är tillämplig, har de direkta bidragsberättigande kostnaderna beräknats på ett oriktigt och utan vidare motivering obegripligt sätt med hänsyn till att kommissionen vid beräkningen av tillämplig timtaxa felaktigt tog med indirekt tid i produktionen. Kommissionens resonemang har inte uttryckts tydligt och otvetydigt i det angripna beslutet, varför detta i vart fall har fattats med åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

____________