Talan väckt den 15 april 2013 – Eni mot kommissionen

(Mål T-211/13)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Eni SpA (Rom, Italien) (ombud: advokaterna G. M. Roberti och I. Perego)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

förklara att talan kan upptas till sakprövning,

ogiltigförklara de angripna rättsakterna, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan riktar sig mot kommissionens beslut av den 26 februari 2013 (C (2013) 1200 slutlig) att återuppta sanktionsförfarandet och mot meddelandet om invändningar av den 26 februari 2013 (C (2013) 1199 slutlig) angående ett förfarande enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 53 i EES-avtalet, vilka antagits i ärende AT. 40032-BR/ESBR.

Till stöd för sin talan har sökanden gjort gällande att kommissionen saknar behörighet, eftersom den inte kan återuppta sanktionsförfarandet i syfte att ändra det beslut som antagits i ärende BR-ESBR år 2006 och samtidigt anta ett nytt sanktionsbeslut som innebär en höjning på grund av återfall.

Sökanden gör gällande att tribunalen (i dom av den 13 juli 2011 i mål T-39/07), utöver delvis ogiltigförklaring av 2006 års beslut BR-ESBR – genom att påpeka att kommissionen gjort en felaktig bedömning av den försvårande omständigheten som återfall innebär – utövat sin obegränsade behörighet i den mening som avses i artikel 261 FEUF och artikel 31 i förordning nr 1/2003 genom att ompröva bötesbeloppet och ersätta kommissionens bedömning med sin egen. De angripna rättsakterna strider inte bara mot dessa bestämmelser, utan åsidosätter också artikel 266 FEUF, principen om tilldelad befogenhet och den institutionella jämvikten enligt artikel 13 FEU samt de grundläggande rättsprinciperna avseende ett rättvist förfarande som tillerkänns genom artikel 6 i Europakonventionen och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna liksom ne bis in idem-regeln i artikel 7 i Europakonventionen.

Sökanden gör dessutom till skillnad från kommissionen gällande att tribunalen inte bara har konstaterat ett formfel avseende tillämpningen av återfallskriteriet i kommissionens beslut BR-ESBR år 2006. Kommissionens agerande grundar sig på helt felaktiga sakliga och rättsliga grunder och strider också på detta sätt mot artikel 7 i Europakonventionen.