PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 18 oktober 2007
Mål F-112/06
Erika Krcova
mot
Europeiska gemenskapernas domstol
“Personalmål – Provanställd tjänsteman – Artikel 34 i tjänsteföreskrifterna – Uppsägning av en provanställd tjänsteman – Utrymme för skönsmässig bedömning – Motiveringsskyldighet – Omsorgsplikt – Principen om god förvaltningssed”
Saken: Talan som har väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 ES, genom vilken Erika Krcova har begärt upphävning av domstolens beslut av den 17 oktober 2005 om uppsägning av sökanden vid utgången av dennes prövotid, och, vid behov, av domstolens beslut av den 16 september 2005, avseende en andra förlängning av sökandens prövotid, från och med den 1 augusti 2005, samt av den tredje betygsrapporten av den 12 september 2005 enligt vilken sökandens överordnade ansåg det vara omöjligt att rekommendera tillsättningsmyndigheten att besluta om att vederbörande skulle få fast anställning.
Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning – Betygsrapport – Försening med upprättande
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34)
2. Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning – Föremål – Villkor för provanställningens förlopp
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34)
3. Tjänstemän – Rekrytering – Provanställning – Bedömning av resultaten
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34)
4. Tjänstemän – Rekrytering – Tjänsteföreskrifterna, artikel 34 – Bedömning av den sökandes meriter till dennes nackdel – Förlängning av provanställning
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 34)
1. Då en provanställd har getts möjlighet att framföra sin ståndpunkt avseende bedömningen i vederbörandes betygsrapport innebär inte den omständigheten att rapporten upprättades för sent eller att betygsnämnden rådfrågades för sent, hur beklagansvärd det än var att det förelåg oegentligheter avseende de villkor som uppställs i artikel 34 i tjänsteföreskrifterna, ett ifrågasättande av giltigheten av betygsrapporten, eller, eventuellt, beslutet om uppsägning.
(se punkt 35)
Hänvisning till
Domstolen: 8 oktober 1981, Tither mot kommissionen, 175/80, REG 1981, s. 2345, punkt 13; 25 mars 1982, Munk mot kommissionen, 98/81, REG 1982, s. 1155, punkt 8
Förstainstansrätten: 1 april 1992, Kupka-Floridi mot EFS, T‑26/91, REG 1992, s. II‑1615, punkt 20; 5 mars 1997, Rozand-Lambiotte mot kommissionen, T‑96/95, REGP s. I‑A‑35 et II‑97, punkt 68; 21 september 1999, Trigari-Venturin mot översättningscentrum, T‑98/98, REGP 1999, s. I‑A‑159 och II‑821, punkt 74
2. Om den prövotid som föreskrivs i artikel 34 i tjänsteföreskrifterna inte kan anses motsvara en utbildningsperiod, är det likväl nödvändigt att den berörde under den perioden kan visa sin förmåga att utföra sina uppgifter. Detta villkor motsvarar kraven på god förvaltningssed och likabehandling, samt omsorgsplikten som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna för förhållandena mellan institutionerna och deras anställda. Villkoret innebär i praktiken att den provanställde inte enbart skall åtnjuta lämpliga materiella förhållanden, utan även erhålla lämpliga anvisningar och rådgivning, med beaktande av tjänstens art, för att kunna anpassa sig till tjänstens särskilda behov.
(se punkt 48)
Hänvisning till
Domstolen: 12 december 1956, Mirossevich mot Haute Autorité, 10/55, REG 1956, s. 365, 387 och följande sidor; 15 maj 1985, Patrinos mot EFS, 3/84, REG 1985, s. 1421, punkterna 20 och 21
Förstainstansrätten: Kupka-Floridi mot EFS ovannämnd, punkt 44; 30 november 1994, Correia mot kommissionen, T‑568/93, REGP s. I‑A‑271 och II‑857, punkt 34; Rozand-Lambiotte mot kommissionen, ovan nämnd, punkt 95; 27 juni 2002, Tralli mot ECB, T‑373/00, T‑27/01, T‑56/01 och T‑69/01, REGP s. I‑A‑97 och II‑453, punkt 69
3. Administrationen förfogar över ett stort utrymme för bedömning med avseende på uppskattningen av en provanställds uppförande i tjänsten och prestationer med hänsyn till tjänstens intresse. Det ankommer således inte på förstainstansrätten att ersätta den bedömning som de institutioner som är behöriga att göra med sin egen bedömning vad avser resultaten från en prövotid eller förmågan hos en sökande till en fast tjänst inom gemenskapen. Förstainstansrättens kontroll är begränsad till att det inte gjorts en uppenbart felaktig bedömning eller förekomsten av maktmissbruk.
(se punkt 62)
Hänvisning till
Domstolen: Munk mot kommissionen, ovannämnd, punkt 16; 17 november 1983, Tréfois mot domstolen, 290/82, REG 1983, s. 3751, punkt 29; 5 april 1984, Alvarez mot parlamentet, 347/82, REG 1984, s. 1847, punkt 16; Patrinos mot EFS, ovannämnd, punkt 25; 13 december 1989, Patrinos mot CES, C‑17/88, REG 1989, s. 4249, punkt 33
Förstainstansrätten: Kupka-Floridi mot EFS, ovannämnd, punkt 52; Rozand-Lambiotte mot kommissionen, ovannämnd, punkt 112; Tralli mot ECB, ovannämnd, punkt 76
4. Det förfarande som föreskrivs i artikel 34 i tjänsteföreskrifterna avser inte att ge den provanställde möjlighet att kommentera det beslut som skall fattas till följd av den negativa provanställningsrapport som vederbörande erhållit. Det framgår ingalunda av ordalydelsen i artikel 34.3 tredje stycket i tjänsteföreskrifterna att då en provanställd inte har fullgjort sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, kan tillsättningsmyndigheten i undantagsfall förlänga provanställningstiden och eventuellt förflytta tjänstemannen till en annan enhet. Användningen av ordalydelsen ”i undantagsfall” i den nämnda bestämmelsen visar tydligt att denna myndighet förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning för att fastställa, på grundval av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet, när det kan vara önskvärt att prövotiden förlängs. Detta gäller, vid förlängning av prövotiden, desto mer vid en förflyttning som enbart anges som en möjlighet, med anledning av att prövotidens totala längd inte i något fall kan överstiga femton månader, enligt artikel 34.4 i tjänsteföreskrifterna.
(se punkterna 75 och 77)
Hänvisning till
Domstolen: 12 juli 1973, Di Pillo mot kommissionen, 10/72 och 47/72, REG 1973, s. 763, punkt 16