TRIBUNALENS BESLUT (avdelningen för överklaganden)
den 26 maj 2014
Mål T‑288/13 P
AK
mot
Europeiska kommissionen
”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Betygsättning – Karriärutvecklingsrapport – Bedömningsförfarandet för åren 2001/2002, 2004, 2005 och 2008 – För sent upprättade karriärutvecklingsrapporter – Ideell skada – Förlust av möjligheten till befordran – Uppenbart att överklagandet i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar är ogrundat”
Saken: Överklagande av Europeiska unionens personaldomstols dom (tredje avdelningen) av den 13 mars 2013 i mål F-91/10, AK mot kommissionen, med yrkande om ogiltigförklaring av nämnda dom.
Avgörande: Överklagandet ogillas. AK ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader i samband med förfarandet vid tribunalen.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Upprättande – Dröjsmål – Fel i tjänsten som orsakar ideell skada – Villkor – Tjänsteman som pensionerats till följd av invaliditet – Skadans omfattning
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)
2. Tjänstemän – Befordran – Jämförelse av kvalifikationer – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Räckvidd – Beaktande av betygsrapporter – Andra faktorer som kan beaktas
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 45.1)
3. Överklagande – Grunder – Otillräcklig motivering – Kriterier som uppställts av personaldomstolen för att fastställa skadeståndsbeloppet – Tribunalens prövning
1. För att fastställa den ideella skada som en tjänsteman lidit på grund av att karriärutvecklingsrapporter inte har upprättats kunde personaldomstolen, utan att göra sig skyldig till felaktig rättstillämpning, slå fast att den osäkerhet och oro som tjänstemannen ifråga känner beträffande sin yrkesmässiga framtid inte medför att det föreligger en faktisk och säker ideell skada sedan tjänstemannen pensionerats på grund av invaliditet, eftersom dennes yrkesmässiga framtid därefter endast utgör en hypotetisk fråga. Efter pensioneringen har nämligen karriärutvecklingsrapporterna ingen betydelse för den berördes karriärutveckling och den skada för vilken ersättning begärs ska vara faktisk och säker.
(se punkterna 42 och 45)
Hänvisning till
Domstolen: 21 februari 2008, kommissionen mot Girardot, C‑348/06 P, REG 2008. s. I‑833, punkt 54
Förstainstansrätten: 31 januari 2007, C mot kommissionen, T‑166/04, REGP 2007, s. I‑A‑2‑9 och II‑A‑2‑49, punkt 67, och där angiven rättspraxis
2. Enligt artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna ska befordran ske uteslutande genom ett urval bland de tjänstemän som fullgjort en minimiperiod på två år i sin lönegrad och efter en jämförelse av kvalifikationerna för de tjänstemän som kan komma i fråga för befordran. Vid jämförelsen av kvalifikationerna ska tillsättningsmyndigheten särskilt beakta tjänstemannens rapport, eventuella språkkunskaper som används i arbetet, utöver de fördjupade kunskaper i ett språk som tjänstemannen redan har visat i enlighet med artikel 28 f, och i förekommande fall det ansvar tjänstemannen har. Saknas karriärutvecklingsrapporten föreligger inga hinder för tjänstemannen att inför personaldomstolen anföra sådan faktiska eller rättsliga omständigheter som kan visa att denne kan befordras. Det framgår vidare av artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna att jämförelsen av kvalifikationerna inte ska göras enbart med beaktande av de rapporter som avser tjänstemannen utan även, i synnerhet två andra kriterier.
(se punkt 50)
3. Personaldomstolen är, när den har konstaterat förekomsten av en skada, ensam behörig att inom ramen för yrkandena i målet bedöma hur och med vilket belopp en skada ska ersättas. För att tribunalen ska kunna utöva sin överprövning av personaldomstolens domar måste dock sådana domar ha en tillräcklig motivering och, vad avser bedömningen av en skadas omfattning, ange vilka kriterier som beaktats när beloppets storlek har bestämts.
(se punkt 57)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 8 september 2009, ETF mot Landgren, T‑404/06 P, REG 2009. s. II‑2841, punkt 241, och där angiven rättspraxis