Language of document : ECLI:EU:T:2014:128





Tribunalens dom (sjunde avdelningen) av den 14 mars 2014 – HeidelbergCement mot kommissionen

(mål T‑302/11)

”Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut att begära upplysningar – Fråga huruvida de begärda upplysningarna är nödvändiga – Motiveringsskyldighet – Proportionalitet”

1.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Uppgift om den rättsliga grunden och syftet med begäran – Räckvidd – Åsidosättande av motiveringsskyldigheten – Föreligger inte (Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 18.3) (se punkterna 26, 29, 36 och 42)

2.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Iakttagande av rätten till försvar – Möjlighet för det berörda företaget att fullt ut göra gällande den ovannämnda rätten endast efter det att meddelandet om invändningar har avsänts (Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003) (se punkterna 32, 33 och 37)

3.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Uppgift om den rättsliga grunden och syftet med begäran – Krav på ett nödvändigt samband mellan de upplysningar som begärs och den överträdelse som påtalats – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Räckvidd (Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 18.3) (se punkterna 34 och 52)

4.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Kommissionens befogenheter – Gränser – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Begäran om upplysningar som kommissionen redan har tillgång till – Åsidosättande av nämnda princip – Begäran om preciseringar av tidigare givna upplysningar – Tillåtet (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 18.3) (se punkterna 72−74, 76 och 79)

5.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Kommissionens befogenheter – Befogenhet att ställa frågor som innebär en formalisering av de begärda uppgifterna – Gränser (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 18) (se punkterna 85 och 86)

6.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Kommissionens befogenheter – Gränser – Iakttagande av proportionalitetsprincipen – Företagets svarsfrist – Proportionalitetsbedömning (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 18.3) (se punkterna 92 och 104−107)

7.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Rätten till försvar – Absolut rätt att tiga – Föreligger inte – Rätt att vägra ge ett svar som innebär erkännande av en överträdelse (Artikel 101 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 47 och 48.2; rådets förordning nr 1/2003, artikel 18) (se punkterna 118−120)

8.                     Konkurrens – Administrativt förfarande – Begäran om upplysningar – Rätten till försvar – Rätt att vägra avge ett svar som innebär ett erkännande av en överträdelse – Frågor från kommissionen som leder till sådana svar – Bedömning (Rådets förordning nr 1/2003, artikel 18) (se punkterna 121 och 134−136)

Saken

Begäran om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 2361 slutlig av den 30 mars 2011 om ett förfarande enligt artikel 18.3 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 (ärende 39520 – Cement och varor som har samband med cement).

Domslut

1)

Talan ogillas.

2)

HeidelbergCement AG ska ersätta rättegångskostnaderna, inklusive dem som är hänförliga till det interimistiska förfarandet.