BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (andra avdelningen)

den 20 juli 2016

Mål F‑43/14

Wanda Gaj

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Pensioner – Överföring av nationella pensionsrättigheter – Förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår – Rättsakt som inte går någon emot – Yrkande att målet ska avgöras utan att det prövas i sak – Artikel 83 i rättegångsreglerna – Talan kan i vissa delar inte tas upp till sakprövning och det är uppenbart att den i övriga delar är ogrundad – Artikel 81 i rättegångsreglerna”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Wanda Gaj huvudsakligen har yrkat ogiltigförklaring av dels Europeiska kommissionens beslut av den 19 augusti 2013 avsluta Wanda Gajs ärende om överföring av de pensionsrättigheter som hon hade förvärvat i ett franskt pensionssystem innan hon tillträdde en tjänst vid kommissionen, dels kommissionens förslag av den 18 september 2013 varigenom kommissionen på hennes begäran fastställde antalet tillgodoräknade pensionsgrundande tjänsteår i Europeiska unionens pensionssystem till följd av överföringen av ovannämnda pensionsrättigheter.

Avgörande:      Talan ogillas, eftersom den i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar är ogrundad. Wanda Gaj ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår för överföring till unionens pensionssystem av pensionsrättigheter som förvärvats innan tjänstetillträdet inom unionen – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1 och bilaga VIII, artikel 11.2)

Ett förslag om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår, som översänts till en tjänsteman i samband med överföringen till unionens pensionssystem av pensionsrättigheter som förvärvats i ett annat system, har inte bindande rättsverkningar som direkt och omedelbart påverkar den berördes rättsliga ställning, genom att klart förändra den. Det utgör följaktligen inte en rättsakt som går den berörde emot i den mening som avses i artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 23)

Hänvisning till

Tribunalen: dom av den 13 oktober 2015, kommissionen/Verile och Gergji, T‑103/13 P, EU:T:2015:777, punkt 65, och dom av den 13 oktober 2015, Teughels/kommissionen, T‑131/14 P, EU:T:2015:778, punkt 69