Mål T‑264/04
WWF European Policy Programme
mot
Europeiska unionens råd
”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Undantag avseende skyddet för det allmänna samhällsintresset – Tillgång till vissa delar”
Sammanfattning av domen
1. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Omfattning
(Artikel 253 EG; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001)
2. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar –Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4)
3. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1 a)
4. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar –Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.1)
5. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar –Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.6)
6. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar –Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001)
7. Europeiska gemenskaperna – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar –Förordning nr 1049/2001
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001)
1. Skyldigheten för en institution att motivera sitt beslut att inte lämna ut en handling har till syfte att ge den som berörs av ett sådant beslut tillräckliga upplysningar för att kunna bedöma om beslutet är välgrundat, eller om det eventuellt är behäftat med ett fel som gör att dess giltighet kan ifrågasättas, och att göra det möjligt för gemenskapsdomstolarna att pröva beslutets lagenlighet. Omfattningen av denna skyldighet beror på den aktuella rättsaktens beskaffenhet och det sammanhang i vilket den antagits.
(se punkt 36)
2. Allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar utgör en huvudregel, och möjligheten att neka sådan tillgång utgör ett undantag från denna huvudregel. Följaktligen skall de fall som föreskrivs i artikel 4 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, då sådan tillgång kan nekas, tolkas och tillämpas restriktivt, så att tillämpningen av huvudregeln inte undergrävs. Vidare är en institution skyldig att för varje handling som begärs utlämnad pröva om ett utlämnande av handlingen, med hänsyn till de uppgifter som institutionen har tillgång till, verkligen skulle kunna skada någon av de aspekter på det allmänna samhällsintresse som skyddas av de undantag som medger att tillgång nekas. För att dessa undantag skall bli tillämpliga måste risken för att det allmänna samhällsintresset skadas således rimligen kunna förutses och inte vara rent hypotetisk.
(se punkt 39)
3. Institutionerna har ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning när de undersöker huruvida det kan skada det allmänna samhällsintresset, vilket skyddas genom artikel 4.1 a i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, att ge tillgång till en handling, och följaktligen skall förstainstansrättens prövning av lagenligheten av institutionernas beslut att inte ge tillgång till handlingar på grund av de obligatoriska undantag som avser det allmänna samhällsintresset endast avse en kontroll av att reglerna för handläggning och för motivering har följts, att de faktiska omständigheterna är materiellt riktiga, att bedömningen av de faktiska omständigheterna inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk.
(se punkt 40)
4. Undantagen i artikel 4.1 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar är formulerade i tvingande ordalag, och följaktligen är institutionerna skyldiga att vägra att ge tillgång till de handlingar som omfattas av dessa tvingande undantag, när de omständigheter som avses i dessa undantag är styrkta. De skiljer sig således från de undantag som avser institutionernas intresse av att skydda sekretessen för sina överläggningar, vilka föreskrivs i artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001. Vid tillämpningen av sistnämnda undantag har institutionerna ett utrymme för skönsmässig bedömning som gör det möjligt för dem att göra en avvägning mellan, å ena sidan, deras intresse av att skydda sekretessen för sina överläggningar och, å andra sidan, medborgarens intresse av att få tillgång till handlingarna.
(se punkt 44)
5. Det framgår av själva ordalydelsen i artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar att en institution måste pröva om det är möjligt att ge tillgång till delar av de handlingar som en ansökan om tillgång avser, genom att begränsa ett eventuellt avslag på ansökan till att endast avse sådana uppgifter som omfattas av de aktuella undantagen. Institutionen skall lämna ut delar av handlingarna om institutionens syfte, när den vägrar att ge tillgång till handlingen, kan uppnås även om institutionen begränsar sig till att dölja de avsnitt som kan skada det skyddade allmänna samhällsintresset.
(se punkt 50)
6. Det skulle strida mot det krav på öppenhet som följer av förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar om institutionerna åberopade att handlingar inte existerar för att undgå en tillämpning av förordningen. Ett faktiskt utövande av rätten till tillgång till handlingar förutsätter att berörda institutioner, i möjligaste mån och på ett sätt som inte är godtyckligt utan förutsebart, upprättar och bevarar dokumentation över sin verksamhet.
Det kan inte anses att rådet handlade godtyckligt eller oförutsebart genom att inte upprätta något protokoll rörande en punkt på dagordningen för en av dess kommittéers sammanträde, med hänsyn till att denna punkt på dagordningen endast var av informativ karaktär och med hänsyn till avsaknaden av någon särskild genomförandeåtgärd. Följaktligen kan det inte anses att rådet åsidosatte den berördes rätt att få tillgång till handlingar, vilken erkänns i förordning nr 1049/2001, genom att hävda att det inte existerade något sådant protokoll.
(se punkterna 61–63)
7. Vid tillämpningen av förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar skall det göras åtskillnad mellan begreppet handling och begreppet uppgifter. Allmänhetens rätt till tillgång till en av institutionernas handlingar avser endast handlingar och inte uppgifter i mer allmän betydelse, och den innebär inte någon skyldighet för institutionerna att besvara varje begäran om upplysningar från en enskild.
(se punkterna 75 och 76)