Mål T‑88/13 P

(publicering i utdrag)

Z

mot

Europeiska unionens domstol

”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Personaldomstolens opartiskhet – Jävsinvändning mot en domare – Ändrad tjänsteplacering – Tjänstens intresse – Regeln om att tjänsten ska motsvara lönegraden – Artikel 7.1 i tjänsteföreskrifterna – Disciplinärt förfarande – Rätten till försvar”

Sammanfattning – Tribunalens dom (avdelningen för överklaganden) av den 19 juni 2015

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Beslut om avslag på ett klagomål 4065 – Avslag utan förbehåll – Bekräftande rättsakt – Avvisning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Föregående administrativt klagomål – Klagomål riktat mot en rättsakt som är föremål för domstolstalan – Saknar betydelse för administrationens prövningsskyldighet

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

3.      Europeiska unionens domstol – Unionsdomarnas skyldighet att vara oavhängiga – Räckvidd – Utövande av uppgifter avseende institutionens interna administration – Tillåtet

(Domstolens stadga, artikel 4)

1.      Se domen.

(se punkt 141)

2.      Beträffande förfarandet för klagomål enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna gäller att klaganden måste ha rätt att få lagenligheten av beslutet om avslag på klagomålet kontrollerad av unionsdomstolen, och inte enbart lagenligheten av den ursprungliga rättsakt mot vilken klagomålet är riktat.

Klagandens intresse av att handläggningen av klagomålet går rätt till och att beslutet om avslag på klagomålet ogiltigförklaras om det förekommit fel, ska bedömas fristående och utan samband med den eventuella talan som väckts mot den ursprungliga rättsakten, vilken är föremål för klagomålet. Om det förhöll sig på annat sätt skulle den berörde tjänstemannen, när talan väckts mot den ursprungliga rättsakt som ett klagomål riktats mot, aldrig kunna göra gällande fel i handläggningen av klagomålet, vilka fråntagit vederbörande rätten till en korrekt administrativ omprövning av administrationens beslut. Klaganden skulle därigenom fråntas rätten till ett förfarande som har till syfte att möjliggöra och underlätta en lösning i godo av en tvist mellan tjänstemannen och administrationen och som innebär att den myndighet som tjänstemannen lyder under är skyldig att i överenstämmelse med gällande regler ompröva sitt beslut mot bakgrund av tjänstemannens eventuella invändningar.

(se punkterna 144–146)

3.      Artikel 4 första stycket i domstolens stadga enligt vilken domarna inte får inneha något politiskt eller administrativt ämbete avser att garantera domarnas oavhängighet, såväl under som efter deras förordnande, i förhållande till bland annat medlemsstaterna eller andra unionsinstitutioner. Övriga stycken i artikel 4 i domstolens stadga ger uttryck för detta syfte att bevara domarnas oavhängighet.

Det går inte av artikel 4 första stycket i domstolens stadga att sluta sig till att domarna inte skulle kunna inneha uppdrag som avser institutionens interna administration. Domarnas utövande av uppdrag som avser institutionens interna administration undergräver därför inte domarnas oavhängighet och gör det möjligt att garantera institutionens administrativa oberoende.

(se punkt 167)